Jakten på hälsa, del 1.

Ja men då så! Då är det dags att avslöja vad jag har sysslat med för att förbättra min hälsa de senaste typ 1½ åren! Det är ganska många saker så jag kommer dela upp det i olika blogginlägg, en sak i taget. Jag har funderat långt och länge på i vilken ordning jag ska ta allt och man kan ju tycka att kronologisk ordning borde vara det logiska. Men... jag kommer faktiskt börja med det senaste. 

Att jag i olika omgångar har använt mig av Homeopatmedicin tror jag att de flesta av er vet och också att jag inte har haft några stora framgångar med det (sen jag vara barn). Nu tror jag mig veta varför och om du läser vidare så får du också veta!

Vårt undermedvetna styr långt mycket mer än vad de flesta tror. Endast ca 5 % av en människas totala medvetande finns i det medvetna medvetandet, resten ligger i vårt undermedvetna. Det man inte vet kan man inte göra nånting åt, det tror jag att vi alla kan vara överrens om och har vi då en eller flera "sanningar" och föreställningar/trosuppfattningar som saboterar våra goda intentioner, ja då har vi inte så mycket att sätta emot. Det undermedvetna vinner varje gång - ända tills du kan ändra på dessa tankar och "sanningar".

(Bild ärligen snodd på internet nånstans men jag tyckte att den passade här för att även våra tankar är energi!)

Hur kan man göra åt det då - ändra tankar och underliggande "sanningar"?
Steg nr 1 är att se att du har dem!
För min del var det så att jag började ana att jag hade en saboterande "sanning" genom att iakta mina egna tankar och reaktioner. Jag har en övertygelse om att ALLT och ALLA kan läka och bli friska men sakta men säkert började jag märka att varje gång jag hörde eller läste om nån som blivit botad från nån sjukdom eller gått ner i vikt så var min reaktion och automatiska tanke att "vad bra då för henne/honom men JAG KAN INTE LÄKA ELLER GÅ NER I VIKT ", "I'M WEIGHT LOSS RESISTENT - JAG KOMMER ALDRIG ATT KLARA AV ATT GÅ NER I VIKT", "INGENTING FUNKAR PÅ MIG"! Ofta, men inte alltid, följt av "SÅ DET ÄR INGEN IDÉ ATT ENS FÖRSÖKA"!

Wait, what!?! HUR kan man ens tänka så och ännu mindre TRO så?? Ja, mitt medvetna medvetande fattade ju förstås att det var rent nonsens och helt omöjligt att jag skulle vara den enda människan på planeten som inte kunde läka eller gå ner i vikt men lik förbannat så låg den "sanningen" och skvalpade i mitt undermedvetna och sabboterade varje försök! Eller... nästan varje försök... Jag lyckades ju läka mitt hjärta för typ 10-ish år sen men det räknas tydligen inte..! En gång är ingen gång, typ. Heeelt galet, jag vet men de övertygelser som ligger i vårt undermedvetna styr våra liv!
Som tur är så är jag ju envis som en röd gris så när jag ibland ger upp så är det bara för en liten stund, sen tar jag nya tag igen! 
Var den här saboterande "sanningen" kommer ifrån har jag inte en susning om men tack och lov så spelar det ingen roll! Det gick att radera den "sanningen" ändå! 

Hur gjorde du då, undrar du kanske? Jo, med hypnos! (Det kanske du redan förstod om du såg förra blogginläggets ledtråd!)
När det kommer till hypnos så är det superviktigt att man är trygg med och litar på personen som ska hypnotisera och i början på året hittade jag äntligen den personen!
Han heter Dan Ahtola och hur det gick med våra 4 hypnossessioner tänker jag berätta om i nästa blogginlägg för nu har det här blogginlägget blivit så långt redan så det kan räcka så här för denna gång! Men håll utkik så får du hela den spännande berättelsen i ett blogginlägg på en blogg nära dig! Som vanligt alltså! 

Välkommen tillbaka!

Anneli. 

Att läka en bruten handled - Anneli style

Ringa en Homeopat kanske inte är det första man gör när man bryter ett ben nånstans i kroppen. Har man brutit nåt vill man till akuten och träffa en utbildad doktor! Det gäller även för mig! Men sen - under läkningen - kan man få bra hjälp med Homeopatmedicin! 

De första två veckorna efter att jag ramlade och bröt vänstra handleden orkade jag av nån anledning inte ringa min Homeopat och inte kunde jag hitta den Homeopatmedicin jag vet att jag har hemma heller. Vid alla slags slag och stötar så är medlet Arnica det rekommenderade medlet (med undantag för om det blöder) och nånstans här i huset finns Arnica både i potenserna D6 och D12 - men var? 

En av de första saker jag gjorde efter att jag opererade handleden för 6 dagar sen var att ringa min Homeopat. Jag berättade vad som hänt och hon lovade att skicka några Homeopatmedel till mig.
Tack vare Post Nords INTE så eminenta postgång kom de fram först idag. 

Arnica C30 (som jag tog nu på en gång), Arnica C200 (som jag ska ta imorgon) och medlet Symph. C12 som jag ska ta om några dagar.

Arnica ska hjälpa med läkningen av mjukdelarna och snabba på läkningen av blåmärken och hematom och Symph. ska hjälpa själva benet att läka snabbare. Ja, tack! Jag tar all hjälp jag kan få! (Jag är sjukt trött på att vara gipsad!)

Andra läkande faktorer är näringsrik mat och att skratta och ha roligt! Det är jag rätt bra på som tur är!

So far so good. Men jag har kommit på en sak som jag egentligen redan visste men inte riktigt kopplat: när man får smärtlindring (eller blir sövd) så betyder inte det att kroppen inte har ont! Det är bara att smärtsignalerna till hjärnan är blockerade så man inte känner/registrerar att man har ont! När jag kom på det insåg jag att min kropp är i CHOCK! Min kropp har ju känt ALLT som hänt den! Allt från fallet och benet som bröts till den smärtsamma blockaden, de otaliga försöken att få till en infart, till skalpellen som skar upp handleden och stygnen när operationssåret syddes ihop! Men stackars kropp!!! Inte konstigt att jag sover så in i vassen länge! Varje natt sen fallet i trappen har jag sovit 10-11 timmar per natt och för några nätter sen till och med i 12 timmar och 15 minuter! Klart som korvspad att min kropp behöver all vila den kan få! 

Missförstå mig rätt: jag är otroligt tacksam för akutvården och smärtlindring! Men att inse vad kroppen gått igenom och tillåta sig att vila så mycket som man behöver är också viktigt! Det var himla skönt att få syn på det! Och viktigt (vilket är varför jag ville skriva om det)! 

Men nu går vi mot ljusare tider - inte bara rent årstidsmässigt utan för min del också för att det bara är en dryg vecka kvar tills jag ska bli av med stygn och gips! Tjohoo! 

Förresten; nåt annat jag är glad över är att jag inte behövt ta en enda Alvedon! Jag har haft asken framme hela tiden men nu åker den in i medicinskåpet! Har jag inte behövt dem hittills så lär jag inte behöva dem nu heller! 

På det hela taget så är livet rätt bra! Snart fyller jag år och Käre Maken har lovat att hjälpa mig att baka till kalaset! Det ska bli kul!

Anneli.

Jag gick igenom besiktningen...

... med bara en enda etta! 😏 

Jo men alltså... så här var det: 
Som jag skrev i förra blogginlägget så skulle jag ju ta nya blodprover som i fredags och gå på läkarbesök igår. Och så blev det. 
Läkarbesöket igår gick strålande! Jag gillar verkligen min läkare! Trots att han inte förstår det här med Homeopatmedicin och inte alltid håller med mig så är han väldigt respektfull och lyssnar tålmodigt när jag förklarar hur Homeopatmedicin fungerar, hur jag tänker och varför jag väljer att göra som jag gör. Fick han som han ville så skulle jag låta operera bort sköldkörteln, börja ta Levaxin och så skulle alla mina problem vara borta! Ja, inte alla kanske... men de som har med sköldkörteln att göra! 😊 Meeen... motvallskäringen Anneli har en annan plan! Jag vill ju bli frisk "på riktigt" - alltså utan att vara beroende av att ta mediciner! Jag är helt och fullt övertygad om att kroppen kan läka sig själv om den får rätt förutsättningar! Problemet är bara att hitta de där rätta förutsättningarna... 
Maten är en stor och viktig del och jag kunde leva nyttigare än vad jag redan gör... men som det är nu så har jag ingen energi till det. Men maten är inte allt! Lika viktigt som vad man stoppar i sig är hur man mår psykiskt och emotionellt! Jag tror det är jätteviktigt att skratta och har roligt och att vara positiv och känna tillförsikt inför livet och framtiden! På de områdena gör jag så gott jag kan och är ganska duktig på det om jag får säga det själv! Men... jag har en STOR pågående sorg... den som gjorde så jag inte orkade blogga på min ursprungliga blogg Anneli In Da House. Denna sorg har jag haft i ganska precis 7 år nu och det har inte blivit bättre... snarare tvärtom. 😢 Men det är ingenting jag kan göra nåt åt tyvärr. Bollen ligger nån annansans. Så det är vad det är och jag får bara leva med det och göra så gott jag kan. Och det gör jag! Jag har alltid haft nära till skratt och bus och verkar tack och lov inte vara benägen till att bli deprimerad. Dessutom har jag en benfast tro på att allting har en mening och den tron hjälper mig att stå pall för det mesta! I'll be fine!

Men "besiktningen" var det ju! När jag var hos min doktor igår - vi kan kalla honom för "Doktor P" (för "Käre Doktorn" känns... hmmm... inte helt rätt att kalla honom... 😂 ) så förklarade han mina provsvar för mig. T.ex: mitt blodvärde hade gått upp från 114 i somras (efter allt näsblödande) till 138 nu. Mina bloddepåer hade gått upp från 7 i somras till 11 nu (vilket är lågt men inom referensvärdet). Levervärdena var finfina (minns inte siffrorna) och mitt hjärta slår så lugnt och fint så! Det enda är mina sköldkörtelvärden... men de är inte allarmerande höga nu längre! T4 är faktiskt inom det normala: 19 (referensvärde: 11-23) men T3 är fortfarande lite förhöjt; 10 (referensvärde: 3,5-6,5). Så på det hela taget är det rätt Ok. Trött som tusan är jag ju fortfarande men enligt Doktor P är det inget konstigt med tanke på utbrändhet, sköldkörteln och helt vansinnig dygnsrytm. Men som det verkar så får världen dras med mig ett tag till! 😁

Och nu över till nånting helt annat! Jag har glömt bort att berätta hur det gick med odlingen i somras - den som växte nere i Käre Makens stora land! Där hade jag ju kronärtskockor och hokaidopumpa på tillväxt! Av kronärtskockorna blev ingenting! Inte ens en tillstymmelse till kronärtskocks-knopp hann det bli innan frosten! Hokaidopumporna fick en chock när de blev utplanterade! Fast jag hade härdat dem innan så tappade de alla blad och fick börja om från börja igen. Men en ynka liten pumpa hann det trots allt bli! Den har legat på en köksbänk sen Käre Maken tog in den nån gång i månadsskiftet september-oktober men först idag tog jag kort på den och här kommer det: 

För att vara en pumpa så är den pytteliten! Som en grapefruit ungefär! Jag borde ha ställt en tändsticksask brevdvid som jämförelse men det tänkte jag inte på när jag fotade.
Den är lite söt tycker jag! Jag vet inte om den går att äta men jag hade tänkt att se om det går att göra pumpasoppa på den. Hoppas det!

Men det här är allt för idag! Ha det så bra alla mina kära bloggläsare!

Anneli.

På resande fot + hälsouppdatering

Long time - no see! Sorry about that! 😌
Meeen... jag ska försöka hålla mig till det svenska språket! Ibland tycker jag bara att det är lättare att uttrycka mig på engelska... Om jag inte skärpte mig skulle hela den här bloggen vara skrivet på "svengelska"! 😏

Som jag har för mig att jag skrev i ett tidigare blogginlägg för en tid sedan så betyder bloggtystnad från mig oftast att jag inte mår så bra. Det är inte som att jag känner mig sjuk - jag är bara såååå in i vassen trött och orkeslös! Utbrändhet och två sköldkörteldiagnoser har den effekten... men jag har bättre och sämre dagar. Men minsta motståndets lag har blivit min paroll tyvärr och det tar mindre energi att sitta vid datorn och titta på filmer, lyssna till musik och liknande än att skriva ett blogginlägg... True story... Oops! Nu var jag där igen... 😜

Förutom att jag varit extra trött och extra stressad så har jag också varit på resande fot - två gånger i oktober! Den 13/10 åkte jag till Stockholm och spenderade 4 dagar med min tvillingsyrra Rosali och den 23/10 åkte jag med två av mina kusiner till Småland för att hälsa på min faster (och kusinernas moster) Irma. Vi sov två nätter på vandrarhemmet i Målerås.

Vandrarhemmet i Målerås. Kusin Annika tog fotot. Rummen på gaveln var våra rum!

Dagen mellan dessa två nätter spenderades i Lessebo med faster/moster Irma. Irma är 91 år men pigg i både kropp och sinne, klarar sig utan hemtjänst (lite städhjälp bara) och hon har en så härlig humor (som alla pappas syskon)! Hon är dessutom den sista av fyra syskon som fortfarande lever och jag hade inte träffat henne på 14 år så det var verkligen dags! Rosali skulle också ha följt med med hon blev sjuk samma morgon som vi skulle åka! 😥 Jättetråkigt tyckte vi alla! 

Hemma hos faster Irma lagade kusinerna en jättegod blomkålssoppa: 

Gun och Annika har soppa på gång!

Och efter maten blev det fika: 

Irma, Annika och Gun.

Jag är så glad att vi åkte ner till Småland och hälsade på Irma! Eventuellt kommer vi åka ner igen till våren och då hoppas vi verkligen att Rosali är med också!

Så här i slutet på detta blogginlägg tänkte jag bara göra en snabb hälsouppdatering också: 
Den 22 augusti ringde min läkare och sa att mina sköldkörtelvärden var på tok för låga (tack vare Homeopatmedicinen jag åt. Min anmärkning) så vi kom överrens om att jag skulle hålla upp helt med medicinen Thacapzol ett tag. Men efter 9 dagar utan var mina skölkärtelvärden jättehöga så det var bara att börja ta medicinen igen! Och sedan dess har mina värden legat lite för högt trots både Thacapzol och Homeopatmedicin. 

Jag har  pratat med min Homeopat i Falun och hon ska skicka ett nytt medel till mig; ett medel som har högre potens (hittills har jag bara fått potensen D6 på de olika Homeopatmedel jag fått. D6 räknas som akutmedel. Ju högre potens ett Homeopatmedel har desto mer på djupet går det). Men: hon vill inte att jag ska veta vilket det nya medel jag får är - antagligen för att det inte ska bli nån placeboeffekt! Smart tycker jag! 😎 Men det tar ett tag innan det nya medlet kommer och medan jag väntar ska jag inte ta nån Homeopatmedicin alls så jag tog sista dosen av medlet Globuli D6 idag. 
På fredag ska jag ta nya sköldkörtelprover och om en vecka ska jag till lasarettet och träffa min läkare igen, så allt är under kontroll! 👍

Tro vad du vill om Homeopatmedicin men enligt läkarvetenskapen kan en förstorad sköldkörtel inte gå tillbaka vare sig av sig själv eller med medicin men min sköldkörtel HAR blivit lite mindre! 😄

Som jag ser det så finns all anledning att återkomma till detta i ett annat blogginlägg framöver men nu blir det inte mer från mig för denna gång!

Anneli.

Äntligen! Post Nord alltså...

Vad jag har väntat! Post Nord did it again! Eller INTE gjorde kanske jag hellre ska säga...  Ja, eller... till slut kom det jag väntat på fram! Men ska det verkligen behöva ta 2 veckor för ett simpelt brev/försändelse att nå sin destination när avsändaren befinner sig typ nästan "nästgårds"!?! 

Ja, nu har försändelsen kommit iallafall (igår) och så här långt in i blogginlägget börjar du kanske otåligt undra vad i hela friden jag pratar om! Jo serru! Jag har väntat på att min nya Homeopatmedicin ska komma fram så jag får börja med den! Och nu har den äntligen det: 

Natrium phosphoricum D6.

Från och med den 3 juli har jag ju haft uppehåll med Homeopatmedicin men tanken var aldrig att det skulle bli så här länge... Men idag har jag börjat ta mitt nya Homeopatmedel och det ska bli spännande att se hur jag reagerar på det!
Min läkare på Avesta lasarett sa när vi talades vid senast att han kan se på mina sköldkörtelvärden när jag har ätit Homeopatmedicin för då börjar värdena bli för låga så att jag måste ta mindre av hans rekommenderade medicin Thacapzol! Han kan inte förklara hur det kan bli så (eftersom han har blivit lärd att Homeopatmedicin inte fungerar) men icke desto mindre så måste han erkänna att nånting händer! 

Igår var jag på lasarettet igen för ett nytt blodprov för att kolla mina sköldkörtelvärden så nu ska det verkligen bli spännande att se vad som händer med dem nu när jag börjat ta den nya Homeopatmedicinen! Till nästa provtagning har jag ju hunnit ta det nya medlet i nästan 2 veckor så nånting har förhoppningsvis hänt! 
Men innan det så är jag först nyfiken på hur värdena låg igår och sen ska det bli spännande att jämföra med värdena från det nya blodprovet om 2 veckor! Men mer om det när det händer!

Är du nyfiken på hur det går så titta in här igen för självklart kommer jag berätta om det - på en blogg nära dig!

Anneli.

Hälsouppdatering + odlingsnytt

Ja men då så! Här kommer nu den utlovade hälsouppdateringen! Det är inte så spännande som det kanske låter men lite händer det ju. Den största förändringen är att jag äntligen hittat en ny Homeopat som jag hittills träffat en gång. Jag vet inte om jag får skriva hennes namn så jag gör inte det.

Så här är det: eftersom jag är så vansinnigt trött hela tiden så tar det mig så lång tid att "få tummen ur" och ringa och boka tider t ex. Så även nu med den nya Homeopaten. 
Min gamla Homeopat Renée hade berättat för mig att hon hade kontakt med en annan Homeopat som hon eventuellt skulle ha nåt samarbete med och när jag äntligen nån gång i slutet på februari/början på mars(?) ringde upp Renée och hörde med henne om hon skulle vilja fråga den nya Homeopaten om de kunde ha ett samarbete om mig så lovade hon att ringa och fråga och sen återkomma till mig. På den vägen är det! 

Den 25 april åkte Käre Maken, Renée och jag till den nya Homeopaten för en första konsultation. Vi var där i 2½ timmar(!!!) och under den tiden fick jag tusen frågor om allt från min barndom till olika sjukdomar och olyckor jag genomgått under åren till hur jag är som person till vad jag gillar att äta och vad jag avskyr att äta till... ja, som sagt; tusen frågor! En grundligare anamnes (sjukdomshistoria) har jag aldrig varit med om att nån har gjort på mig! (Jämför det med att gå till doktorn... Just sayin'). 😖😒😧

Trots den gedigna utfrågningen fick jag ännu fler frågor på min mail några gånger men till slut hade hon bestämt sig för vilket Homeopatmedel jag skulle få och det blev: 

Mercurius solubilis Hahnemanni D12.

Den 15 maj damp burken ner i brevlådan och jag kunde äntligen påbörja en ny omgång Homeopatmedicin! 
Idag tog jag 22:a dosen och jag kan rapportera att jag känner väl ingen mirakulös förändring men att trycket jag har haft i mina ögon har släppt, vilket är väldigt skönt! Men; mina sköldkörtelvärden verkar börja krypa neråt! Det är liiite tidigt att avgöra än för jag har bara hunnit ta ett blodprov sen jag började med Mercur (efter att jag ätit den i 12 dagar. Eller 11 egentligen... Jag hade inte hunnit ta den innan blodprovet kom jag på) så det är för tidigt att avgöra hur mycket Mercur har påverkat mig än så länge.
Jag äter dessutom fortfarande skolmedicinen Thacapzol i låg dos (2 tabletter/dag) vilket tvingar ner sköldkörtelvärdena men med Homeopatmedicinens hjälp hoppas jag kunna trappa ner och slutligen helt sluta med Thacapzolen och faktiskt LÄKA min sköldkörtel - nåt som ingen skolmedicin i världen kan göra! Skolmedicin kan bara trycka ner och/eller maskera symptom men det botar inte! Det kan däremot Homeopatmedicin göra om man hittar rätt medel i rätt potens och dos och ger det den tid som behövs (vilket är väldigt individuellt). 

Nu gör jag som loppan och lever på hoppet! På fredag ska jag till Avesta Lasarett och ta nytt blodprov och det känns riktigt spännande! Jag vet inte när jag får tillgång till provsvaret men när jag gör så lovar jag att rapportera till en blogg nära dig! 😛

Över till Odlingsnytt:

Det blev lite förändring från det jag planerade och skrev om i förra blogginlägget. Vi (läs: Käre Maken) flyttade det ena odlingslådan så som jag skrev men; istället för att sätta potatis i den ena och ha pumporna i den andra så "råkade" det bli potatis i båda lådorna. Jag hade väl otur när jag tänkte där... 😜 Nu får Käre Maken göra plats nere i stora landet till pumporna! Eller om jag använder tre av mina odlingssäckar... fast då måste vi köpa mer jord...Hmmm... vi får se hur det blir!
Iallafall: I den första lådan satte Käre Maken fast potatis, närmare bestämt 21 stycken. 

Dessa potatisar kom från en oöppnad 2-kilos påse ekologisk köpepotatis så nu vet jag inte bara antalet nerpetade potatisar utan även vikten av dem vilket ska bli kul att jämföra med vad som grävs upp i höst! Vad jag däremot inte vet är vilken sort det var... Nånting på G... tror jag... 😕 Äsch! Det kvittar! 😌

Käre Maken hämtade mer jord för att täcka potatisen... 

och medan han roade sig med det... 

petade jag ner 23 av våra egna sättpotatisar som är av nån mjöligare sort (vilken det nu är...) 

Käre Maken klagade lite på att jag inte satte potatisen i fina rader (som man tydligen "ska") men rebellen Anneli gör som hon vill och det brukar bli bra ändå! 😂 Hur mycket dessa potatisar väger har jag inte en susning om! De var dessutom mindre än den fasta potatisen i den första lådan så här kan jag bara jämföra antalet potatisar när vi skördar dem. Det får gå det också! 😊
Men jag kom på att det är bra att det blev potatis i båda lådorna och att det är fast i den ena och mjölig i den andra! Det går åt rätt mycket potatis i vårt hushåll och nu blir det lättare att välja sort beroende på om jag ska göra potatismos eller potatissallad t ex. Fast jag är inte så kinkig med det egentligen... men nu KAN jag välja till skillnad från förut när jag bara petade ner vilka sättpotatisar som helst lite huller och buller och alla hamnade i samma hink vid skörden! Jag gillar att ha valmöjlighet! 😎

Ja men då så! Då säger vi väl så för denna gång! Håll koll för fler uppdateringar, för rätt som det är dyker de upp! 😄 ♥-ligt Välkommen tillbaka hit!

Anneli the rebel.

Veckan som gått, cliffhangern och Silva

Veckan som gått har varit... ja, jag vet inte vad jag ska kalla det för... men det har hänt en del grejer som jag tänkt skriva om här på bloggen. Veckan som gått och cliffhangern jag nämnde i förra blogginlägget hänger ihop men Silva hänger med på köpet bara för att jag alldeles nyss tog så söta bilder på henne!
Jag tror att jag börjar med dem så har jag det överstökat! 

Vår underbara lilla pälskling Silva har sån himla skön stil! Både när hon sover och är vaken. Hon är en riktig knaskatt faktiskt! Här väckte jag henne tyvärr när hon låg och sov i en ställning som närmast kan benämnas som korkskruv! Tyvärr hann hon ändra position lite innan jag hunnit fota. 

Sen sträckte hon lite på sig innan hon slutligen rullade ihop sig till en liten boll och somnade om. 

Nu när ämnet Silva är avklarat så går vi raskt över på veckan som varit. Egentligen är det lite mer än en vecka för det började förra söndagen när min Käre Doktor ringde helt oförhappandes!

Han var bekymrad för att mina värden var för låga igen (vilket förklarar varför jag fryser så in i vassen hela tiden och går upp i vikt)! "Antingen får du börja ta Levaxin igen eller så får du ta mindre Thacapzol" sa han.
Gissa vilket jag tyckte var bäst? 😜 Utan att tveka en sekund svarade jag att jag skulle minska på Thacapzolen! Jag har ju bara tagit 2 tabletter/dag av ordinerade 6 tabletter/dag vilket innebar jag på ett bräde halverade dosen! 😄 Passar mig perfekt som är så tveksam till att ta medicin överhuvudtaget!

Han tyckte även att vi skulle träffas irl (jag har bara träffat honom en enda gång; när jag låg inlagd på lasarettet i påskas) och dagen efter ringde en sjuksköterska och sa att Käre Doktorn hade tid att träffa mig på torsdag kl 14.00. Det var förra torsdagen alltså.

Käre Doktorn hade bokat in en hel timme(!) så vi hade gott om tid att gå igenom allt.
Både på telefonen förra söndagen och i torsdags när vi sågs sa han flera gånger att varken han eller hans kollegor kunde förstå hur jag med så lite medicin kunde få så fantastiska resultat att värdena t o m blev för låga! Han har aldrig under hela sin tid som endokrinolog och specialist på sköldkörteln varit med om nåt liknande! 😂
Jag bara skrattade för för mig är ju detta ett kvitto på att homeopatmedicinen jag ätit och mina behandlingar hos Mia på Livsriktig har gett resultat! "Ja, jag kan ju ingenting om sånt där" säger Käre Doktorn när jag påpekar det. 😄 Nä... han kan ju inte det... Läkare blir ju i stort sett bara lärda om mediciner och kirurgi för att hjälpa människor till bättre hälsa. Stackarna.... tänk va de missar som skulle kunna hjälpa deras patienter - biverkningsfritt dessutom! 

Det som är extra roligt med denna min Käre Doktor är att han verkligen är intresserad av vad jag gör för att läka mig! När jag t ex berättade för honom om Crataegisanet jag tar för mitt hjärta så gick han genast ut på datorn och googlade på det! 😍 (Jag skrev om och visade ett foto på mitt Crataegisan i det HÄR blogginlägget).
Jag känner - på riktigt! - att min läkare verkligen bryr sig och är intresserad av mig som patient! Det är banne mig första gången i hela mitt liv! Vilket är rätt sorgligt när man tänker efter...

Men nog om honom och tillbaks till mig! 😉 Nåt annat jag ville berätta här är att jag nu har lyckats dra ner på min hjärtmedicin så att jag bara tar 1 av 6 ordinerade tabletter/dag! + Crataegisanet förstås - och det är det sista jag kommer att försöka ta bort, det är ju iallafall helt naturligt och utan biverkningar! Så hälsomässigt känns det som att det mesta är under kontroll. Nästa blodprovstagning är nu på fredag så i mellandagarna tänkte jag försöka komma ihåg att ringa till medicinmottagningen och förhöra mig om hur mina värden ligger då!

Två saker till tänkte jag berätta när jag ändå håller på att skriva ett blogginlägg:
1. Jag tappade en pytteliten lagning i en framtand och ringde direkt till tandläkarmottagningen och fick tid förra måndagen. Jag var inne hos tandläkaren i exakt 15 minuter, hålet behövdes inte borras - bara slipas till lite och ingen bedövning behövdes heller. När jag kom ut till receptionen och skulle betala höll jag på att smälla av! Straxt under 1.500 kronor ville de ha!!! 😱 Det är ju fanimej inte klokt!!! Det var ju inte som att de fyllde hålet med guld...  Ja, ja... det var bara att betala och se glad ut!
2. I fredags gick vår varmvattenberedare till de sälla jaktmarkerna så sen dess har vi bara haft kallvatten här hemma! 😬 Du skulle bara veta hur jäkla kallt vårt vatten är!!! ❅ Brrr..! ❅ Men det har fått mig att tänka på hur fruktansvärt bra man har det egentligen! Att ens ha rinnande vatten inomhus är nåt att vara riktigt tacksam över men det tänker man sällan (eller aldrig) på... Men nu har jag gjort det!
Vi har haft tur i oturen iallafall för redan imorgon kommer en rörmokare hit och installerar en ny varmvattenberedare! Vad det kostar vågar jag inte tänka på... Det får väl bli vatten och bröd i jul... och kanske lite gröt om vi har tur... 
Asch! Vi överlever! Och snart går vi mot ljusare tider och sen blir det vår! Så småningom... Det gäller att fokusera på det som är positivt! 😌

Men då tänkte jag att detta blogginlägg är långt nog som det är! Tack för att du orkade läsa ända hit! Ta det lugnt i julspurten och tänk på att nästan allt kommer att säljas på rea efter jul! 😛

Anneli.

Färgläggning och hälsouppdatering

Igår var sista Hantverks- och Återbrukscaféet i Logen (IOGT-lokalen här i byn) för denna termin. Förutom att äntligen sy färdigt Walldorfdockan Katelin som jag visat här på bloggen i de tre föregående blogginläggen så har jag lagt upp ett par byxor och fållat två gardiner (som nu hänger i det som tidigare var barnens rum på ovanvåningen). Sen fick jag idétorka på vad jag skulle göra så jag tog med mig min vuxenmålarbok och har suttit och färglagt dessa två sidor i den de sista gångerna:

Det var länge sen jag tog mig tid att sitta och färglägga nåt i den boken och jag hade nästan glömt hur rogivande det kan vara! Speciellt när det är tyst runtomkring så kan man verkligen "försvinna" in i färgerna och formerna! Nu är det sällan tyst några längre stunder på "syjuntan" för vi sitter ju och pratar och skrattar under tiden som vi handarbetar men ibland måste vi ju andas lite också och då kan det vara tyst en liten stund! 

De här torsdagseftermiddagarna/kvällarna i Logen är verkligen veckans höjdpunkt men trots det ska det bli skönt med lite "ledigt"! Allting har sin tid och nu är det tid att börja förbereda sig för jul känner jag. Nån gång i slutet på januari/början på februari startar vi upp caféet igen och då blir det extra roligt att komma igång med det igen. 

Hälsouppdateringen då? Jo, den ser ut ungefär så här: 
Från skyhöga sköldkörtelvärden i påskas gick värdena ner och var normala under en månad i somras, med hjälp av låg dos Thacapzol och Homeopatmedicin. Sen började de sticka iväg uppåt lite igen! Ja, inte T4 - det värdet har varit inom normalreferensen sedan provtagningen den 23 juni men T3-värdet började dra sig uppåt igen i slutet av augusti och har legat lite högt sen dess. Så då slutade jag ta Levaxin (fast läkaren tyckte att jag skulle höja dosen Thacapzol istället men det kunde han fetglömma! 😏).
Blodprovet taget den 28 oktober (det senaste jag fått provsvaren på) visade att det precis låg och svajade på den översta gränsen för vad som anses vara normalt, d v s: 6,4 där övre gränsen är 6,5. Blodprovet jag tog den 11 november vet jag inget om än men jag antar att det inte har hänt så mycket eftersom jag inte har ändrat på medicineringen på sistone (förutom att Homeopatmedicinen jag fick av Renée tog slut den 12 september men det var då det).

I förra blogginlägget berättade jag att jag varit hos min hjärtläkare och ultraljudat hjärtat och att allt såg bra ut! Men... ett par dagar senare fladdrade hjärtat helt jäkla infernaliskt en hel dag! 😱 Sen var det lugnt i 2 dagar för att sedan dra igång igen och så höll det på i nästan 2 veckor! Men nu har det lugnat sig igen och jag har inte haft nåt hjärtfladder sen i början av förra veckan. Så i onsdags beslöt jag mig för att försöka börja dra ner på dosen hjärtmedicin jag äter! Hittills har det gått bra men vi får se hur det går i längden... Jag har bara minskat en tablett än så länge (från 6 tabl/dag till 5) men jag tänker så här:
Det är inget fel på mitt hjärta, utan det har ju varit de höga sköldkörtelhormonerna som påverkat det. Nu när värdena är nere på det normala så borde det ju egentligen inte behövas nån hjärtmedicin alls kan man tycka. Men betablockerare måste man trappa ner långsamt för hjärtat har ju vant sig vid dess påverkan! Så jag ska ta det lugnt och se vad som funkar!

Det är några saker till jag tänkte berätta i samband med ovanstående men det får faktiskt vänta tills nästa blogginlägg för annars blir detta för långt och jag är hungrig! Dessutom vill jag fota ett par saker och visa er men nu är det för mörkt för att det ska bli bra bilder, så ha tålamod! Det kommer mer om min hälsoresa nästa gång! 

Nu behöver jag lite mat i magen! På återseende! Och SVISCH! så var hon borta! 😉

Anneli.
 

Sverige, vi har ett resultat - igen! OBS! EJ om politik/val!

Hallå alla som gått och väntat på ett nytt blogginlägg! 
Ja, här får man verkligen ha tålamod när det är nya inlägg man väntar på! Men jag har nog de mest tålmodiga läsarna i cyberspace tror jag för jag ser på statistiken att så fort jag postar nåt nytt så skjuter besöken i höjden!
Jag är mycket tacksam för ert tålamod 🙏 men nu ska ni inte behöva vänta längre! Här kommer nu äntligen ett nytt blogginlägg! Den som väntar på nåt gott... ja, ni vet! 😏

Jag tänkte börja med att uppdatera om 2 saker jag skrev i förra blogginlägget och det första var om att jag efter min frukt- och grönsaksfasta var så himla hungrig hela tiden och aldrig tyckte att jag blev mätt. Det har helt gått över nu. När det gjorde det minns jag inte - det skedde säkert successivt lite i taget - men nu är jag tillbaka i att jag nästan glömmer bort att äta... Inte bra det heller men så har jag också alltid tyckt att det svåra i tillvaron är just balansen... på typ allt faktiskt! ⚖ 
Det andra jag ville uppdatera om från förra blogginlägget var att jag den 22 augusti bytte Homeopatmedicin igen till ett medel som heter Sulfur i potensen D 30 men det är allt jag tänkte skriva om hur det går med hälsan i detta blogginlägg! Men jag planerar att skriva mer om just det i ett separat inlägg, förhoppningsvis i nära framtid... 😁

För NU... *Trumvirvel*... Nu kommer jag äntligen fram till vad detta blogginlägg egentligen ska handla om! Nämligen: POTATIS! 
Haha! Ja, min potatisskörd alltså! För nu Sverige, nu har vi ett resultat för Odling 2022's potatisodling! 😎

Självklart började jag med att videofilma när Käre Maken grävde upp de första plantorna och tog sen också några foton. Videon hittas på youtube och nu också här på bloggen, så jag börjar med att visa den: 

Och här är länken till videon!

Käre maken gräver upp potatisarna för hand för att inte skada alla smultronplantorna som letat sig in bland all blast: 

Så här glad blir man när skörden blev så pass bra som den blev:

Gissa hur mycket potatis det är i hinken? Käre Maken gick in och vägde den så han vet, och han berättade det för mig så jag vet, men kan DU gissa?

Här får du en närbild på hinken så kanske det blir lättare att gissa!?! 

Har du tänkt klart? Ja, då kan jag avslöja att det var 11,5 kilo prima ekologisk potatis! Och sen har jag ju 7 av odlingssäckarna kvar! Men de får stå orörda så länge som möjligt!

Vad har jag lärt mig om potatisodling detta år? Jo:
Plantorna i landet blev kraftigare och blåste/regnade inte omkull lika lätt som de i odlingssäckarna. Men potatisarna i säckarna var av nån underlig anledning renare när de kom upp. "Lenare" som Käre Maken sa i videon. Det har väl i och för sig ingen direkt betydelse men det är väl bra att inte släpa in så mycket jord! Nåt annat jag lärde mig var att det verkar onödigt att ha så många som 4 potatisar i varje säck, för det blev ju ungefär lika mycket potatis av de 4 i säcken som av en i landet! Nästa år ska jag bara sätta 2 potatisar i varje odlingssäck tänkte jag! Jag tänker så här: Förra året satte jag en enda ynklig, skrynklig, liten potatis som växte och blev till hela 3 kilo potatis! Jämför man det med årets resultat så säger det mig att potatis kanske inte vill ha det så trångt! Om min slutledning stämmer ska jag testa nästa år! Apropå tålamod förresten, så är det nåt man behöver när man odlar också! Jag vill ju veta NU om jag tänker rätt men se det är bara att vänta till nästa odlingssäsong! Iallafall om jag vill ha egen erfarenhet - och det vill jag ju! 

När man bor så här som vi gör, med massor av mark att odla på, så behöver man ju inga odlingssäckar men jag tycker att det är roligt att experimentera! Och för alla som kanske bara har en liten uteplats, altan eller balkong kan det ju vara roligt att få veta att det funkar riktigt bra att odla i säckar också! 

Det här få avsluta detta blogginlägg! Nu vet du hur det har gått med potatisen och det enda vi väntar på nu är att ta upp potatisen i de resterande odlingssäckarna. Men förhoppningsvis kan de stå några veckor till (tills de hotar med frost) och med en gnutta flax har det vuxit fler och/eller större potatisar tills dess! Så jag gör som loppan och lever på hoppet! 😊 

Anneli.

Uppdatering: Lite av allt.

Oj, oj, oj...  Nu har det gått så där länge sen jag skrev igen... Sorry about that! 
Anledningarna är flera: dels har jag fortsatt städa bland mina alldeles för många recept (jag är fortfarande inte färdig!), jag har "fastnat" på youtube där jag kollat på allt från folk som lagar mat till America's Got Talent/Britain's Got Talent (det är verkligen beroendeframkallande!) och den största anledningen av alla: jag har haft skrivkramp! Inte för att jag inte har vetat vad jag ska skriva om utan tvärt om för att jag haft så mycket jag vill skriva om så det har känts övermäktigt och jag inte vetat var jag ska börja! Det vet jag knappt nu heller men nu sätter jag mig här vid datorn och bara låter fingrarna "dansa" över tangenterna och så får vi se vad det blir!

Jag kan ju börja med avslutet av min frukt- och grönsaksfasta:
När jag skrev förra blogginlägget hade jag bara en dag kvar av de 30 dagarna jag bestämt mig för att klara av och längtade som en tokig efter varm mat och annat jag avstått från. Så när jag väl började äta onsdagen den 27 juli ville jag bara vräka i mig allt som kom i min väg, typ! Men det gjorde jag inte som tur var! Men en sak kan jag säga: det är mycket lättare att fasta än att bryta fastan! Redan på tredje ät-dagen åt jag ungefär som vanligt vilket var lite väl tidigt! Jag fick lite ont i magen men inte värre än att jag kunde hantera det. 😣

Nåt annat som blev efter fastan är att jag typ är hungrig hela tiden! Det känns som att jag inte blir mätt! Jag försöker hålla mig till normala portioner men blir hungrig jättefort igen. Det är skitjobbigt! Näringsbrist? Mmmm... kanske... Jag var lite dålig på att få i mig frukt och grönt... Jag drack mest massa té för jag inte orkade gå ut i köket och fixa mig nåt... Jaja... Jag äter nu iallafall! 😛

Vågen skvallrar om att jag redan gått upp 2,7 kg av de 5,9 kg jag tappade under fastan. Fast det är ganska väntat i och för sig... Man går alltid upp i vikt när man börjar äta igen och i mitt fall har jag tyvärr börjat få svullna fötter igen vilket betyder att min kropp samlar på sig vätska igen. Suck... 😡
Men: jag har iallafall orkat vara ute i vår egen lilla skog och plockat kantareller 3 gånger! 

Jag plockade ungefär lika mycket kantareller alla tre gångerna jag var ut och letade! Finns det nåt godare än välstekta kantareller? 😋 Det kan inte vara mycket isåfall! 

Jag har varit ute och fotat mina odlingar idag för det är en av de saker jag velat skriva om och visa dig! 
Jag börjar med potatisen i odlingssäckarna! 
Efter hård blåst och piskande regn ser de ut så här: 

Blasten ligger ner men är fortfarande grön och fin så jag hoppas och tror att det inte påverkar potatisen som förhoppningsvis finns där under! Om ca 2 veckor vet vi för då ska potatisen grävas upp!

Som du ser ville Silva vara med på kort också! ♥

Till skillnad från i odlingssäckarna så står det mesta av blasten fortfarande på de potatisplantor som är i mitt lilla land: 

Jag kan inte säga med säkerhet men jag tror att i landet så har potatisarna i jorden större plats att breda ut sig på och det ger gissningsvis mer stadga åt blasten. Men det är som sagt bara en gissning.

Mina tomatplantor som hade självsått sig lever och mår bra! De verkar tycka att det är Ok att bli hopklämda i en kruka och ställda på vår skruttiga altan som bara har eftermiddagssol.

Två av plantorna har äntligen fått blommor: 

När potatisen är uppgrävd tänker jag ställa tomatkrukan på framsidan av huset där det är mer lä och soligare. Det tror jag de kommer bli glada av! Och sen får vi hoppas att det blir en lång, varm höst så det hinner bli några tomater! Jag får väl ta in krukan i huset annars när frosten kommer. 

Jag har även köpt 4 basilikaplantor som jag har planterat om och klippt av alla toppar på + rätt många av bladen längre ner. Dessa blad ligger på torkning men på plantorna kommer nya blad som jag ska skörda när de växt till sig lite mer: 

Basilika är så himla gott tycker jag! Både i t ex tomatsås/pastasås och potatisgratäng - tillsammans med vitlök förstås! 😋

Till sist tänkte jag berätta hur det ser ut med mina provsvar/hormonvärden så långt som jag fått svar på dem. Förra fredagens blodprov har jag inte fått svar på än (de ska ringa imorgon) men sen sist jag skrev så har värdena nästan blivit normala! 😌
Förrförra fredagen var det bara T4 som var aaaaningens för lågt: 10 (referensintervall: 11 - 23) medan både T3 och TSH var normala: T3: 4,6 (referensintervall: 3,5 - 6,5) och TSH för första gången normalt: 3,9 (referensintervall: 0,4 - 4,0), så på ett hår men ändå! 

Mina läkare är helt förbluffade av mina fina resultat; de kan inte fatta hur det kan ha blivit så bra med de låga doser medicin jag äter! Och som min "vikariedoktor" sa när jag pratade med henne: "Vi kan ju se att dina värden hade börjat gå ner redan innan du åt nån medicin alls"! "Japp" svarade jag" "Men jag åt Homeopatmedicin"! Och det kunde hon ju inte säga nåt om! 😁

Förresten så har jag fått ny Homeopatmedicin efter att jag slutade med Mercur: mellan den 13 juli till 3 augusti åt jag ingen Homeopatmedicin men den 4 augusti började jag med ett medel som heter Calcium Carbonicum D 30. Det ska bli spännande att se om jag får några positiva reaktioner av den. Hittills har jag inte märkt nåt men att återställa hälsa tar tid! 

Vill du veta hur det går med allting så kommer det att skrivas om på en blogg nära dig! Men nu är det färdigskrivet för denna gång!

På återseende!

Anneli.

Uppdatering om fastan och provsvar. Hur går det?

Nu var det ett tag sen jag skrev här igen. Jag har varit upptagen med annat.
Vad kan det vara kanske du undrar och då kan jag berätta för dig att jag har äntligen kommit igång med att städa bland alla mina tusentals recept jag har i min dator plus häckat på internet och hittat nya spännande recept som jag vill prova när jag slutat med min frukt- och grönsaksfasta. Idag är dag 29 så imorgon är sista dagen! Äntligen! Jag längtar efter varm mat, avokado, nötter och annat jag avstått ifrån för att det är tillagat eller innehåller fett.  

När jag gör nån form av fasta - och det slår aldrig fel - så blir jag "lite" 😏 besatt av mat, recept och att planera vad jag ska äta när jag börjar äta igen! Ja, till och med att laga mat (och frysa in) men det har jag inte gjort denna gång. Mer än att jag gjorde potatissallad till Bröderna Bus när de var här och då... ja, då krävdes karaktär och vilja kan jag försäkra! Jag älskar potatissallad och jag ville ju smaka av den så den smakade som den skulle! Så det gjorde jag men istället för att svälja den lilla tuggan jag tog så spottade jag ut den och sköljde munnen flera gånger! Det krävde all min vilja - all! Det var sååå gott... 😋

Ja, ja... Fastan är självvald så det är inget synd om mig! Och inte går det nån nöd på mig heller! Jag tycker att det har gått jättebra hela tiden! Och ner i vikt har jag gått också! Närmare bestämt 5,5kilo! Och sen jag var som allra störst i mitten på mars i år så har jag gått ner hela 20 kilo! 😎 Så, näe! Det är inget synd om mig! 😊
Jo förresten! Liiite synd om mig är det nog! För jag jämförde hur mycket jag gick ner i vikt 2017 och 2018 när jag också frukt- och grönsaksfastade i 30 dagar och då gick jag ner 9,1 kilo respektive 8,8 kilo, så 5,5 kilo kändes helt plötsligt lite fjuttigt...
Fast... Näe! Jag är nöjd! För jag var mer "hard core" de andra två gångerna och denna gång tog jag det lite slappare; har ätit mer frukt och grönt och t o m kokta kronärtskockor ibland! OCH: inte att förglömma: mina numera för låga sköldkörtelhormoner har ju dragit ner ämnesomsättningen faktiskt! ←Och det får bli en snygg övergång till vad som hänt med dem de två senaste veckorna!

Både T4 och T3 har sjunkit lite till: de är nu båda under referensintervallet; T4 är nere på 6 (ska vara som lägst 11) och T3 på 3,1 (ska vara som lägst 3,5).
Inte undra på att jag fryser! ❅ ⛄
När "min läkarvikarie" ringde mig tidigare idag och berättade om fredagens blodprovssvar sa hon att jag måste öka på Levaxinet för annars riskerar jag att få såna där utåtstående ögon som många med Graves får. Det vill man ju inte ha om man kan undvika det... och jag har redan börjat få känningar i ögonen i form av torrhet... så jag blev helt plötsligt väldigt lydig och tog 2 extra tabletter Levaxin, bad Käre Maken att hämta ut det nya receptet på starkare Levaxin och fr o m imorgon ska jag ta de tabletterna istället. 

Så istället för 25 mikrogram per dag ska jag nu ta 75 och även det kan komma att höjas men det beror på vad provsvaren på provet jag kommer att ta på fredag säger. 

Den 12 juli slutade jag förresten med Homeopatmedicinen för den var ju till för att sänka hormonvärdena vilket inte behövdes längre. Jag skulle egentligen ha varit på återbesök hos min Homeopat Renée Rubin Bauer i onsdags men hon hade blivit förkyld så det har blivit uppskjutet. Vet inte till när än. Det visar sig!

Under tiden tänker jag fasta klart, fortsätta städa bland alla mina recept och bara ta det lugnt! Hur det går med allt kan du, om du vill, läsa om på en blogg nära dig! 😃 Nämligen den här bloggen! När vet jag dock inte men det ska nog inte dröja så där jättelänge! Ha en fin vecka så länge!

Anneli.

Lydig? Jag? Njae... ibland...

Vad ska det här blogginlägget handla om månne? Uppfostran? Nä... det har jag ingen! 😉 Min mamma brukade säga att det inte gick att uppfostra mig och det håller mina barn med om! Men nä, det är inte det detta blogginlägg ska handla om! 

Nä, det är det här med att lyda vad doktor'n säger! Jag är inte alltid så bra på det... 😇 MEN; det finns tillfällen när det händer! Nu t ex!
Min Endokrinolog-doktor (ja han, min "gamla vanliga") ringde mig oförhappandes igår några timmar efter att jag hade varit på lasarettet och tagit nya blodprover. Provsvaren hade redan kommit in (utom TRAK som jag bad honom att ta denna gång. Mer om det om en stund). Han hade goda nyheter och inte så goda nyheter.
Den goda nyheten var att mitt EKG som också togs igår var helt normalt, d v s inget hjärtflimmer som man annars kan riskera att få när man haft så höga sköldhormonvärden som jag har haft. Det var ju skönt!
Den inte så bra nyheten var att mina värden sjunkit ännu mer! T4 sjönk från förra veckans prover från 9 till 7 (man ska inte ha under 11) och T3 ligger nu på understa referensvärdet,
d v s 3,5. Inte undra på att jag fryser så in i vassen! 

Iallafall så tyckte han att jag skulle höja dosen Levaxin varpå jag fick erkänna att jag inte hade börjat att ta det. "Då tycker jag att du ska börja" sa han. "Men varför kan jag inte bara sluta med Thacapzolen" frågade jag hoppfullt? Men se det var inget bra för då kan värdena börja "joja" upp och ner och vi vill ju att de ska stabilisera sig - fast på normala nivåer. "Ok då" sa jag och lovade att jag skulle börja ta Levaxin. 

I morse tog jag den första tabletten. Ibland får även en envis käring som jag lyda! 😛

Men det här med TRAK då? Det värdet (som var skyhögt - 105 - när jag var på lasarettet i påskas) brukar inte sjunka förrän man har haft normala värden i 6 månader berättade min doktor men eftersom jag kör mitt eget race genom att bara ta en liten dos Thacapzol och dessutom Homeopatmedicin så tyckte både läkar'n och jag att det skulle vara spännande att se om nånting (mot förmodan enl. läkaren) har hänt där. Jag menar, först trodde han ju inte att den lilla dosen Thacapzol skulle ha den stora effekt den hade (om det nu var den säger jag... 😜) och sen vill han se om Homeopatmedicin verkligen kan göra nån skillnad. För OM TRAK redan skulle ha gått ner så måste till och med han erkänna att det inte kan vara nån annan förklaring än att det är Homeopatmedicinen som gjort det! 😀 Men det provsvaret kommer inte förrän på måndag och då är min läkare på semester igen men han lovade att maila en kollega för att hon skulle hålla koll på mina provsvar medan han är borta, så jag hoppas hon ringer mig! Annars jagar jag henne med blåslampa! 😂

Men nu över till nånting heeelt annat, nämligen mina små odlingar! Vill du se några rykande färska foton därifrån? Ja men vad väntar vi på! Här kommer de: 

Så här hög är potatisblasten nu i mitt lilla land! Framifrån ser man nästan inte smultronplantorna som började invadera landet och växer och frodas och har haft flera mogna - och supergoda - smultron men från sidan så här så går de att skönjas längst till vänster i landet. Här kommer en närbild på smultronplantorna: 

Potatisen i landet har börjat blomma för några dagar sen: 

Men i odlingssäckarna ha de bara fått knoppar än så länge: 

Däremot är de nog lika höga som potatisen i landet (om man tar i beaktande att den här potatisen står på jorden och den andra växer under): 

Sist ett foto på rädisorna som Käre Maken sådde åt mig för ca 2 veckor sen:

Det här vädret med regnskurar nästan varje dag är perfekt för rädisor säger han. Om ungefär 3 veckor är de färdiga att skördas! 😋

Ja, det här var allt för idag! En riktigt trevlig helg önskar jag dig kära bloggläsare!

Anneli.

Jag har omvärderat situationen, fettfritt + provsvar

Idag är det dag 10 av min variant av fasta och det rullar på helt friktionsfritt. Men: jag har omvärderat situationen lite grann! Alltså INTE ändrat mig; omvärderat situationen! Blink, blink. 😉 Det är skillnad på det serru! 😜 (För dig som undrar så är det en Galenskapar- och After Shave-referens som jag har lånat för att skoja till det lite grann. Vet inte om det funkade men nu gjorde jag det iallafall! 😛)

Jag hade ju bestämt att jag bara ska dricka och äta Raw dessa 30 dagar men... Käre Maken berättade när han kom hem ifrån stan häromdagen att det fanns så himla fina kronärtskockor i affären. Det är ju säsong för såna nu. Och som om det inte var nog för att locka mig till att tumma på min Raw-aspiration så är kronärtskockor läkande för sköldkörteln enligt Medical Medium! Han har t o m en kronärtskocka på omslaget till sin bok "Sköldkörtelns hemlighet! 

Så vem var jag att tacka nej när han erbjöd sig att köpa hem några till mig? 😛 Att jag dessutom ääääälskar kronärtskockor var "spiken i kistan"! Så i måndags fanns det 4 kronärtskockor i kylen! 😋 Två åt jag på kvällen och två igår. Och de blir nog inte de sista under min fasta hoppas jag för det kändes bra när jag åt dem! Ja, efteråt också!

Nåt jag INTE tummar på dock är att äta fettfritt! En kompis frågade mig om det och tyckte att jag skulle förklara här på bloggen varför jag äter fettfritt nu under fastan, för hon trodde att fler kanske undrade över det. Det finns ju fettlösliga vitaminer som vi inte tar upp om vi inte får i oss lite fett med maten. Vitamin A är en sån och även vitamin K och D t ex. 

Anledningarna är främst två och båda är information från Medical Medium (med lite extra förklaring av mig):
Vår lever är ju det främsta organet för detox och många tror att det räcker med att vi har en (någotsånär) fungerande lever och så är det bra så! Men vad man inte tänker på när man resonerar så är att våra kroppar är precis likadana som på stenåldern men på den tiden fanns inte alla dessa gifter som vi dagligen utsätts för bara genom att andas, äta och dricka (och för att inte tala om det vi smörjer på huden...)! Alla dessa gifter gör att levern blir överbelastad och behöver hjälp med att avgiftas! Det är rätt logiskt om man tänker efter! 

När vi äter fett så släpper levern allt den håller på med för att ta hand om fettet för det är inte bra att det cirkulerar runt i blodet. Och medan levern tar hand om fett så sker ingen detox, d v s reningen av kroppen stannar av den tid det tar för levern att ta hand om fettet. Hur lång tid det tar vet jag inte men det är säkert olika beroende på hur mycket och vilken typ av fett det är. Men det är bara en gissning från min sida.
Av ovanstående anledning rekommenderar Medical Medium att vi väntar med att äta fett så länge som möjligt på dagen, gärna ända till middagen men åtminstone till lunch och när vi väl äter fett att det är ett naturligt fett som avokado och nötter hellre än utextraherade oljor och smör - och det värsta av allt: margarin! 🕱

Den andra anledningen till att jag "vågar" äta fettfritt är att enligt Medical Medium så finns det små, små mängder fett även i frukt och grönsaker och det är tillräckligt för att man ska ta upp de fettlösliga vitaminerna men inte avstanna detoxen. 
Jag vet människor som lever helt fettfritt i månader och år utan att få bristsjukdomar. Men då ska jag kanske förtydliga att de lever efter Medical Mediums rekommendationer på vad och hur man ska äta; äta lite och ofta och massor av frukt och grönt bl a. Så för min del är en månad fettfritt absolut inget som oroar mig! 

Nu börjar det här blogginlägget bli lite långt (fast jag har skrivit längre blogginlägg i mina dar...) men jag lovade ju att berätta om mitt nyaste provsvar på sköldkörtelproverna jag tog i fredags.
Min läkare ringde igår och berättade att T4 och T3 var helt normala nu! 😌 Från att ha slagit i taket ner till normalt på mindre är 3 månader! Det tackar jag Homeopatmedicinen för! Min läkare försökte lite försynt få det till synergieffekten mellan Thacapzolen och Homeopatmedicinen och visst, det går inte att utesluta! Men jag vill LÄKA - inte bara dämpa symptom genom att tvinga min sköldkörtel att stänga ner och hoppas att det ska "do the trick"! (Väldigt många blir först friska men får sen återfall!) Jag vill ge min kropp en chans att fixa det här på så egen hand det bara går och på så naturlig väg det bara går och med hjälp av Homeopatmedicin har det alltså gått så här snabbt och så här bra! 😊

Men det är inte över än! Mina värden måste fortsätta kollas ett tag till så de ser att det är stabilt och TRAK måste ner och TSH måste upp men det ska naturligtvis också kollas upp! Mer om det vid ett senare tillfälle för nu tänkte jag avsluta detta blogginlägg med att tacka alla som orkat läsa ända hit! Tack! ♥

Anneli.

Provsvar, Jasmin och potatisblast

Idag har jag varit på lasarettet igen och tagit ett nytt blodprov för att se hur det står till med mina sköldkörtelhormonvärden. När jag ändå var där så passade jag på att fråga om mina provsvar från förra veckans provtagning. (Nä, jag har inget Bank-ID och vill inte ha heller!)
Nä, sa undersköterskan i receptionen, vi får inte skriva ut provsvaren, det måste en sjuksköterska göra. Men va fan... sa jag inte - men jag tänkte! Istället sa jag: Jag fick dem ju utskrivna förra veckan! Men nej. Den här undersköterskan vägrade!
Kan nån ringa till mig då? frågade jag och se det gick bra! Så alldeles för en stund sen ringde en sjuksköterska upp och berättade mina värden! Och... jag vet inte vad jag ska säga... annat än TJOHOO! De hade gått ner ännu mer! (Jag älskar Homeopatmedicin!) 

Ja, men kolla här: T4 (som ska vara mellan 11 - 23) har gått ner från som högst 55 och från veckan innan: 37, till helt normala 19!
T3 (som ska vara mellan 3,5 - 6,5) har gått ner från som högst 30 (eller mer... går ju inte att mäta högre) och från veckan innan: 14, till nästan normala 8,3! Ja vad ska man säga? Glad som en lärka i skyn är bara förnamnet! 😃
Men jag ÄR INTE riktigt i hamn än! Först måste värdena (speciellt T3) ner lite till och sen måste det bli stabilt! Sen hoppas jag att min sköldkörtel återgår till normal storlek för annars är kanske risk att värdena stiger igen. Men so far so good! ♥ 

Jag mår också lite bättre! Jag sover inte längre middag i soffan som jag gjorde förut och min muskelstyrka har blivit bättre! Jag har mer lust att göra saker och orkar träffa folk lite mer vilket jag inte riktigt gjort när det vara som värst. Så... jag har inga speciella klagomål för tillfället! 😛

Över till ämnet Jasmin! Idag den 1 Juli har den börjat blomma! 

Den doftar så gott!

Även min lilla Schersmin har börjat blomma idag: 

Den doftar ännu godare tycker jag! 

Och så var det det här med potatisblast... Det växer så det knakar! Här kommer några rykande färska foton! Först på de som är i mitt lilla land: 

Alla potatisar har kommit upp! Den plantan som är närmast kameran till höger har t.o.m. fått små blomknoppar! Men det syns inte på den här bilden.
Så här ser det ut från sidan: 

Och sen har vi de 8 odlingssäckarna: 

Även här har alla potatisarna kommit upp! 
Från sidan: 

Ju högre och kraftigare blasten växer desto mer spännande blir det att se vad som finns under! Men det känns lååångt till slutet av augusti då de är redo att skördas... Men å andra sidan hoppas jag att sommaren känns och blir lång för nån höst och vinter vill jag inte höra talas om på länge!
Men jag vet av erfarenhet att sommaren bara brukar svischa förbi så det är bäst att passa på och njuta medan man kan! Varför inte nu, innan nästa regnskur kommer? Ja, jag tor att jag går ut och gör det! Njuter alltså! 😊

Anneli.

PS. Fastan går som på räls! Dag 5 idag! Men mer om det i ett annat blogginlägg en annan dag! DS.

Glädjande besked till Midsommar

Jag har precis kommit hem från Avesta lasarett där jag tog nytt blodprov idag igen. Nu har de sammanlagt tagit 28(!) rör blod från det att jag åkte in på akuten den 13 april; 18 rör på akuten och avdelningen (på 5 dygn!) och 10 rör veckorna efter fram tills nu. Puh! Men: det är viktigt att hålla koll på hormonvärdena för om de fortsätter vara så höga riskerar jag bl a stroke och hjärtflimmer! DET vill man inte ha! 

När jag ändå var in för ett nytt blodprov bad jag samtidigt att få veta mina värden från förra veckans provtagning och det var glädjande besked! T4 har gått ner från 51 till 37 och T3 har gått ner från 30 till 14! Jippi och hurra! Och självklart måste jag påpeka att den här läskiga medicinen (Thacapzol) som jag verkligen, verkligen, verkligen INTE vill ta men såg mig nödgad att börja med förra onsdagen fast bara lågdos (2X1 tablett/dag) INTE har med det att göra för jag hade bara tagit den i 2 dagar och den tar 4 - 6 veckor att kicka in! Nä, det här tillskriver jag Homeopatmedicinen! 👍🙌

Nu ska man ju som bekant inte ropa Hej förrän man är över bäcken, mina värden har ju varit på väg ner och sen helt plötsligt stuckit iväg upp igen och det kanske kan hända igen men det känns ändå väldigt bra just nu! Nu kan jag vara glad hela Midsommaren! 😉 Ha ha ha! Jag är typ alltid glad ändå! Men det är klart att det här gör det ännu lättare att vara glad! 😁

Ja, det var det här jag ville berätta om idag så nu återstår det bara att önska alla mina bloggläsare en RIKTIGT GLAD OCH FIN MIDSOMMAR! 

Anneli.

Nederlag och potatisblast

 Hej allihopa! Här är jag igen! Long time no see - som tyvärr inte är ovanligt nuförtiden. 

Jag har tänkt på att skriva här på bloggen ända sen första potatisblasten tittade upp ur en av odlingssäckarna men orken fanns inte. Jag har varit ganska dålig faktisk.

När jag skrev om mina sköldkörtelvärden sist (i förrförra blogginlägget) så var de ju på väg ner och veckan efter jag skrev om det hade de gått ner ännu mer och jag var själaglad! Men... Sen stack de upp med besked och blev så där omätbart höga igen! Hjärtat började fladdra igen vissa dagar och jag fick nästan panik. De två senaste provsvaren var T3 30 (eller mer... det går inte att mäta) och T4 51. Referensintervallet är på T3: 3,5 - 6,5 och på T4: 11 - 23. Så redigt höga värden alltså. Varför det blev så vet jag inte... Jag fick en högre potens på samma Homeopatmedel som jag redan åt (Kali-Jod) precis innan värdena stack upp och kanske var det det som triggade igång det men det är bara en gissning från min sida.

Sen dess har måendet gått upp och ner. Jag har fått ett nytt Homeopatmedel som heter Mercur och först mådde jag bättre, t o m riktigt bra ett par dagar! Men natten till i onsdags drog helvetet igång igen med hjärtklappning och andnöd! Då beslöt jag mig för att "bita i det sura äpplet" och börja med den läskiga medicinen som jag verkligen, verkligen, verkligen INTE vill äta; Thacapzol. Men bara i lågdos! Egentligen vill läkaren att jag ska äta 3X2 tabletter om dagen men jag tar 2X1 tablett istället. Jag har pratat med min läkare om det och han sa att jag kunde göra så. Han är nog glad att jag överhuvudtaget tar NÅT! Men för mig känns det som ett nederlag... 

Nu mår jag bättre igen, men det är INTE Thacapzolens förtjänst för den tar 4 - 6 veckor att kicka in så jag säger att det är den nya Homeopatmedicinen! Men de två i kombination hoppas jag kommer att ta ner värdena till drägligare - och helt normala - nivåer! 
I fredags tog jag nytt blodprov som jag hoppas få svar på när jag ska in och ta ett nytt på torsdag. Håll alla tummar och tår ni har att värdena börjar sjunka nu! Tack! ♥

Men nu över till nåt roligare, nämligen potatisblast! Ja, det kanske inte är så roliga per se men att det kommit en del potatisblast tycker iallafall JAG är roligt! 
Men jag ska inte skriva så mycket om det! Jag visar rykande färska foton istället! Först på landet: 

12 potatisar satte jag ju här men alla verkar inte ha kommit upp - än. 

Sen har vi 8 odlingssäckar med vardera 4 potatisar i varje. Alla har inte kommit upp där heller - än! 

De här två måste vara en tidig sort för de har kommit längst.

Tre av de andra säckarna:

Och de 3 sista säckarna: 

Så NÅT går enligt plan! Det ska bli spännande att se vad som finns under blasten sen när det är dags att skörda! Men det dröjer! Det blir inte förrän i slutet på augusti! Man får ha tålamod...!

Men då så! Ska vi säga så? Jag tycker att vi gör det för nu börjar magen att knorra och det är hög tid att gå ut i köket och laga mat!

Vi ses när vi ses!

Anneli.