Äntligen! Post Nord alltså...

Vad jag har väntat! Post Nord did it again! Eller INTE gjorde kanske jag hellre ska säga...  Ja, eller... till slut kom det jag väntat på fram! Men ska det verkligen behöva ta 2 veckor för ett simpelt brev/försändelse att nå sin destination när avsändaren befinner sig typ nästan "nästgårds"!?! 

Ja, nu har försändelsen kommit iallafall (igår) och så här långt in i blogginlägget börjar du kanske otåligt undra vad i hela friden jag pratar om! Jo serru! Jag har väntat på att min nya Homeopatmedicin ska komma fram så jag får börja med den! Och nu har den äntligen det: 

Natrium phosphoricum D6.

Från och med den 3 juli har jag ju haft uppehåll med Homeopatmedicin men tanken var aldrig att det skulle bli så här länge... Men idag har jag börjat ta mitt nya Homeopatmedel och det ska bli spännande att se hur jag reagerar på det!
Min läkare på Avesta lasarett sa när vi talades vid senast att han kan se på mina sköldkörtelvärden när jag har ätit Homeopatmedicin för då börjar värdena bli för låga så att jag måste ta mindre av hans rekommenderade medicin Thacapzol! Han kan inte förklara hur det kan bli så (eftersom han har blivit lärd att Homeopatmedicin inte fungerar) men icke desto mindre så måste han erkänna att nånting händer! 

Igår var jag på lasarettet igen för ett nytt blodprov för att kolla mina sköldkörtelvärden så nu ska det verkligen bli spännande att se vad som händer med dem nu när jag börjat ta den nya Homeopatmedicinen! Till nästa provtagning har jag ju hunnit ta det nya medlet i nästan 2 veckor så nånting har förhoppningsvis hänt! 
Men innan det så är jag först nyfiken på hur värdena låg igår och sen ska det bli spännande att jämföra med värdena från det nya blodprovet om 2 veckor! Men mer om det när det händer!

Är du nyfiken på hur det går så titta in här igen för självklart kommer jag berätta om det - på en blogg nära dig!

Anneli.

Hälsouppdatering + odlingsnytt

Ja men då så! Här kommer nu den utlovade hälsouppdateringen! Det är inte så spännande som det kanske låter men lite händer det ju. Den största förändringen är att jag äntligen hittat en ny Homeopat som jag hittills träffat en gång. Jag vet inte om jag får skriva hennes namn så jag gör inte det.

Så här är det: eftersom jag är så vansinnigt trött hela tiden så tar det mig så lång tid att "få tummen ur" och ringa och boka tider t ex. Så även nu med den nya Homeopaten. 
Min gamla Homeopat Renée hade berättat för mig att hon hade kontakt med en annan Homeopat som hon eventuellt skulle ha nåt samarbete med och när jag äntligen nån gång i slutet på februari/början på mars(?) ringde upp Renée och hörde med henne om hon skulle vilja fråga den nya Homeopaten om de kunde ha ett samarbete om mig så lovade hon att ringa och fråga och sen återkomma till mig. På den vägen är det! 

Den 25 april åkte Käre Maken, Renée och jag till den nya Homeopaten för en första konsultation. Vi var där i 2½ timmar(!!!) och under den tiden fick jag tusen frågor om allt från min barndom till olika sjukdomar och olyckor jag genomgått under åren till hur jag är som person till vad jag gillar att äta och vad jag avskyr att äta till... ja, som sagt; tusen frågor! En grundligare anamnes (sjukdomshistoria) har jag aldrig varit med om att nån har gjort på mig! (Jämför det med att gå till doktorn... Just sayin'). 😖😒😧

Trots den gedigna utfrågningen fick jag ännu fler frågor på min mail några gånger men till slut hade hon bestämt sig för vilket Homeopatmedel jag skulle få och det blev: 

Mercurius solubilis Hahnemanni D12.

Den 15 maj damp burken ner i brevlådan och jag kunde äntligen påbörja en ny omgång Homeopatmedicin! 
Idag tog jag 22:a dosen och jag kan rapportera att jag känner väl ingen mirakulös förändring men att trycket jag har haft i mina ögon har släppt, vilket är väldigt skönt! Men; mina sköldkörtelvärden verkar börja krypa neråt! Det är liiite tidigt att avgöra än för jag har bara hunnit ta ett blodprov sen jag började med Mercur (efter att jag ätit den i 12 dagar. Eller 11 egentligen... Jag hade inte hunnit ta den innan blodprovet kom jag på) så det är för tidigt att avgöra hur mycket Mercur har påverkat mig än så länge.
Jag äter dessutom fortfarande skolmedicinen Thacapzol i låg dos (2 tabletter/dag) vilket tvingar ner sköldkörtelvärdena men med Homeopatmedicinens hjälp hoppas jag kunna trappa ner och slutligen helt sluta med Thacapzolen och faktiskt LÄKA min sköldkörtel - nåt som ingen skolmedicin i världen kan göra! Skolmedicin kan bara trycka ner och/eller maskera symptom men det botar inte! Det kan däremot Homeopatmedicin göra om man hittar rätt medel i rätt potens och dos och ger det den tid som behövs (vilket är väldigt individuellt). 

Nu gör jag som loppan och lever på hoppet! På fredag ska jag till Avesta Lasarett och ta nytt blodprov och det känns riktigt spännande! Jag vet inte när jag får tillgång till provsvaret men när jag gör så lovar jag att rapportera till en blogg nära dig! 😛

Över till Odlingsnytt:

Det blev lite förändring från det jag planerade och skrev om i förra blogginlägget. Vi (läs: Käre Maken) flyttade det ena odlingslådan så som jag skrev men; istället för att sätta potatis i den ena och ha pumporna i den andra så "råkade" det bli potatis i båda lådorna. Jag hade väl otur när jag tänkte där... 😜 Nu får Käre Maken göra plats nere i stora landet till pumporna! Eller om jag använder tre av mina odlingssäckar... fast då måste vi köpa mer jord...Hmmm... vi får se hur det blir!
Iallafall: I den första lådan satte Käre Maken fast potatis, närmare bestämt 21 stycken. 

Dessa potatisar kom från en oöppnad 2-kilos påse ekologisk köpepotatis så nu vet jag inte bara antalet nerpetade potatisar utan även vikten av dem vilket ska bli kul att jämföra med vad som grävs upp i höst! Vad jag däremot inte vet är vilken sort det var... Nånting på G... tror jag... 😕 Äsch! Det kvittar! 😌

Käre Maken hämtade mer jord för att täcka potatisen... 

och medan han roade sig med det... 

petade jag ner 23 av våra egna sättpotatisar som är av nån mjöligare sort (vilken det nu är...) 

Käre Maken klagade lite på att jag inte satte potatisen i fina rader (som man tydligen "ska") men rebellen Anneli gör som hon vill och det brukar bli bra ändå! 😂 Hur mycket dessa potatisar väger har jag inte en susning om! De var dessutom mindre än den fasta potatisen i den första lådan så här kan jag bara jämföra antalet potatisar när vi skördar dem. Det får gå det också! 😊
Men jag kom på att det är bra att det blev potatis i båda lådorna och att det är fast i den ena och mjölig i den andra! Det går åt rätt mycket potatis i vårt hushåll och nu blir det lättare att välja sort beroende på om jag ska göra potatismos eller potatissallad t ex. Fast jag är inte så kinkig med det egentligen... men nu KAN jag välja till skillnad från förut när jag bara petade ner vilka sättpotatisar som helst lite huller och buller och alla hamnade i samma hink vid skörden! Jag gillar att ha valmöjlighet! 😎

Ja men då så! Då säger vi väl så för denna gång! Håll koll för fler uppdateringar, för rätt som det är dyker de upp! 😄 ♥-ligt Välkommen tillbaka hit!

Anneli the rebel.

Var det nån som trodde att...

... jag hux flux hade slutat blogga? Isåfall trodde du fel! Här är jag igen efter snart 3 månaders bloggtystnad! 😃

Som vanligt när det är tomt och tyst här på bloggen så beror det på att jag inte mår bra. Ja... bra mår jag inte nu heller men jag menar extra inte bra..! 
För att ta en snabb hälsouppdatering så kan jag berätta att mina sköldkörtelvärden vägrar att "sköta sig"! De svajar fortfarande lite fram och tillbaka! Inte nåt katastrofalt men ändå inte bra! 😢 Det har slagit sig på mina ögon som är trötta och grusiga och känsliga för ljus. Jag ska till en ögonläkare uppe i Falun om några veckor och det blir andra gången jag åker dit. Förra gången (i februari tror jag) såg de inget särskilt men nu känns det värre så vi får se vad de säger denna gång.

Den förlamande tröttheten vill inte heller ge med sig och har faktiskt även den blivit lite sämre. Jag fattar inte att man kan vara så vansinnigt trött och fortfarande leva... 😪 Så egentligen - med min egen logik - så borde jag inte orka blogga nu heller men jag har längtat så mycket efter att skriva här och berätta om vad som pågår i mitt liv så nu bara bestämde jag mig för att skriva! Jag har så mycket att berätta och visa så allt får inte plats i bara detta blogginlägg. Jag kommer att ta det lite peu à peu. Lite i taget alltså.

Just idag ville jag mest titta in och visa att jag lever och ta upp tråden från blogginlägget den 7 februari. Det var dagen före min födelsedag och jag berättade lite om vad jag hade att se fram emot.
På själva födelsedagen blev inga foton tagna men när jag hade kalaset för mina polare den 12/2 fotade jag av allt smaskens jag bjöd på och här kommer det fotot: 

Det är en lite övergräddad kanelpaj till vänster och ovan den; 3 sorters kakor, sen en hasselnöt- och chokladtårta, bullar (det enda som inte var glutenfritt), havrebollar, frukt- och bärsallad och nåt slags "hitte-på"-godis med Rice Crispies, rostade, hackade hasselnötter och choklad. 😋 Allting förstås hembakat utom frukt- och bärsalladen av naturliga skäl! 😏

Den 19/2 hade jag kalas nr 3 (om man räknar själva födelsedagen där inga kort togs). Min tvillingsyrra Rosali och min yngste son var redan här sen några dagar och till lunch kom 2 till av mina barn för att fira syrran och mig och då såg fikabordet ut så här: 

Samma lika som kompisarna fick förutom att kanelpajen är utbytt mot en toscapaj. DEN är inte helt fel kan jag säga! 😋😋 Och det fanns bullar också - de kom av nån anledning bara inte med på fotot! 

Nåt annat jag skrev i förra blogginlägget var att jag "bodde" ute i Da House p.g.a. att vi hade hantverkare på taket till vårt hus och det arbetet fortskred rätt långsamt... I precis 4 veckor sov jag i Da House innan de var klara och jag flyttade hem igen! Men gissa om jag är tacksam för att jag har möjligheten att sova där ute! 😊 Jag ÄLSKAR mitt Da House! ♥ 
Här kommer ett foto jag smygtog på killarna som bytte vårt tak: 

Nu tänkte jag avsluta för denna gång men först lämnar jag dig med en liten cliffhanger:
I nästa blogginlägg tänker jag avslöja varför jag har varit sååå stressad det senaste halvåret (som absolut bidragit till mitt dåliga mående!) men som ändå är något väldigt positivt och kommer bli ännu bättre när det äntligen blir färdigt! Jag har nämligen haft en hemlighet för dig...! 😁

Anneli.