fredag 25 januari 2019

Fyrtioåttonde uppdateringen av Frekvensmedicinen.

Årets första uppdatering av hur det går med Frekvensmedicinen är här!
Egentligen skulle jag ha skrivit den här bloggposten i onsdags för det var då jag tog första dosen av den tredje och sista flaskan med Frekvensmedlet Anethum, men jag har faktiskt inte haft tid att blogga! Jag har inte ens haft tid att sticka! 😱 Jo, igår var det ju Återbruks- och Hantverkscafé här i Nyhyttan igen så då kom jag igång med stickningen igen, men det kommer jag att berätta om och visa i ett annat blogginlägg!

Nu var det ju Frekvensmedicinen jag skulle skriva om!
Two down - one to go!

Och... ja... vad kan jag säga om det..? Nä... alltså... det händer ju ingenting som jag märker! 😢 Jag försöker tänka positivt och komma ihåg vad "min" Homeopat Kari Kokko sa; att han ser jätteskillnad på mig från jag kom första gången i maj för snart 3 år sen. Men det vore ju himla trevligt att själv få känna av det också...

Om man ska vara riktigt ärlig (och det ska man ju!) så är det ju som så att när förändringar kommer "smygande" så känner man dem kanske inte för man liksom glömmer bort hur illa det var när ett bättre tillstånd blir det "nya normala". Om ni förstår vad jag menar...
Jag brukar ta huvudvärk som exempel: Ofta kan man tala om NÄR man fick huvudvärk; "efter lunch fick jag sån himla huvudvärk". Men när den sen går över och huvudet känns normalt igen; d v s återgår till det normala, så är det ju ingenting man egentligen lägger märke till förrän helt plötsligt långt efteråt när man konstaterar att "ja just det. Huvudvärken är borta"! Och jag tänker att ett visst inslag av det fenomenet går att applicera på mig i det här fallet.

Men vissa förbättringar har jag ju märkt, även om det kan vara svårt att sätta fingret på nåt exakt. Det tydligaste är väl att jag har fler "bra dagar" mot innan. Men det går liksom "två steg fram och ett steg bak" och därigenom blir det mer svårdefinierat. Sen ska man också ta med i ekvationen att jag lever hälsosammare nu mot vad jag gjorde för 3 år sen och det måste ju också ha gjort sitt till tycker man! Så vad är vad? Jag har ingen aning! Jag vet bara att jag tänker kämpa på med att förbättra min hälsa på alla sätt jag har förstånd till och att alla förbättringar är bra - oavsett orsak!
Mer om mina hälsostrategier i ett annat blogginlägg, på en blogg nära dig, i en framtid som inte är alltför avlägsen! 😉 😊

Anneli.

fredag 18 januari 2019

Nästa nivå av "terapi"

Hej alla bloggläsare, och god fortsättning på det nya året! 🎆

Det är redan den 18 januari och inte ett enda blogginlägg har blivit skrivet detta år. Till nu!
Anledningen är att jag varit tröttare än vanligt för jag har börjat sova så mycket sämre igen. 😢 Varför har jag ingen aning om! Jag ligger flera timmar i sängen utan att somna oavsett när jag lägger mig! Otroligt enerverande, men när jag ligger där i mörkret så försöker jag bara att slappna av och tänka att jag åtminstone vilar... Att stressa upp sig gör det bara ännu värre.

Jaja, det var inte det jag tänkt att skriva om idag. Nä jag tänkte fokusera på det som är positivt i mitt liv! Som t ex att Nyhyttans hantverk- och återbrukscafé har startat igen! Igår! 😊 Och som att nån varit med och styrt upp det hela så hade mitt garn som jag beställt från Adlibris precis kommit till mitt utlämningsställe i stan. Så jag hann precis åka in och hämta det innan caféet startade! 😎

Ni som följt mig på min blogg vet redan att det här med handarbete... nja, det är ju inte riktigt min grej... Jag hade ju trä- och metallslöjd med grabbarna i skolan så sy, virka och sticka kan jag bara hjälpligt! Men när jag gick in i väggen så började jag sticka för jag tänkte att det var bra för att läka min utbrända hjärna och då upptäckte jag att det var ju riktigt roligt! Så stickning blev terapi för mig! Jag stickade ju bara det allra enklaste - bambudisktrasor och halsdukar - (sånt man kunde sticka utan att tänka) och bara med räta maskor.  Men nu ni! Nu har jag tagit det till nästa nivå! 😏 Jajjamensan!
Det här är garnerna jag fick hem igår och kolla va' långt jag redan hunnit på min stickning! 😊 Vad det ska bli kan ni få gissa. Jag avslöjar det när det är klart!

Som ett tränat öga kan se så är det inte bara räta maskor i den här stickningen! Nä ni! Jag stickar lite resårstickning också och då måste man ju sticka aviga maskor också plus att jag måste räkna och hålla reda på när jag ska sticka vad! Terapi på HÖG nivå! 😜 För mig kanske ska tilläggas..!
Så nu kan ni hitta mig framför min dator med stickningen i händerna och hörlurar på huvudet med olika hårdrocks/Heavy Metal-låtar i öronen! Life is good! 😎

Ja som ni förstår så har jag ju inte tid att sitta här och blogga! Nu vill jag ju bara sticka! Vi får se om det ens blir nån middag idag... 😉 Stickning + bra musik = ovilja att resa mig för att göra nåt annat! Men Käre sonen lär nog se till att jag pallrar mig ut i köket snart så vi kan laga mat till oss! Så det är bäst jag avslutar det här snabbt som tusan så jag hinner sticka ett par varv till först!

Anneli.