söndag 1 november 2026

Räven och lyktan

Titeln på dagens blogginlägg; Räven och lyktan... det låter som att jag ska berätta en saga... meeen, det ska jag inte! Nope! Jag ska berätta om en räv och jag ska berätta om en lykta! 

För nån vecka sen när jag drog upp rullgardinen i sovrummet så var det en räv utanför i trädgården! Alltså, jag äääälskar rävar! Enda sen jag var liten har jag velat ha en tam räv men det har jag naturligtvis aldrig fått! 😞

Jag växte ju upp i Stockholm och trots det såg jag ganska många vilda djur där! Vilda djur som bor i storstäder är inte lika rädda som vilda djur på landet. Stadsdjuren är ju vana med människor och diverse mer eller mindre konstiga ljud från bilar, bussar, tunnelbanor och massa annat människorelaterat så de blir ofta lite mindre skygga! Så under de första 34 åren av mitt liv såg jag fler vilda djur utanför fönstret än när jag flyttade ut på landet här i Södra Dalarna!

När jag flyttade hemifrån fick jag min första egna lägenhet i en förort som heter Björkhagen och nästan utanför fönstret började Nackareservatet (<-- Länk till wikipedia) och Sörmlandsleden (<-- Länk till wikipedia)! Där kunde jag stå i mitt köksfönster och inte så sällan se rådjur, älgar, rävar, harar, ekorrar och t.o.m. tjädrar ibland! 😮
Här ute på landet har jag tur om jag ser rådjur - vilket jag i och för sig gör ganska ofta! Och Ekorrar! De är ju också såååå söta!!! ♥

Men räv var det ju!
Där stod jag i mitt sovrumsfönster och där stod räven på gräsmattan och såg ut som den hittat nåt att äta. Först stod jag bara där och njöt av utsikten men sen kom Käre Maken och då bad jag honom att hämta min mobil så jag kunde ta några foton. 

OBS! Kortet är taget genom fönstret så kvalitén är därefter! Och fotot är även beskuret för att kunna se honom/henne bättre.
Käre Maken tyckte att vi skulle försöka öppna fönstret försiktigt för att få bättre bilder men jag sa att det inte går att göra så tyst och att räven skulle bli rädd och springa iväg men han försökte ändå - och jag fick rätt..! 😒
Han/hon drog som en pil men stannade upp och liksom undrade var ljudet hade kommit ifrån och då hann jag ta ett foto till - fortfarande genom fönstret. Visst är den fin! 😍

Ja, det var räven det. Lyktan då? Jo, ser ni: på onsdagspysslet i Logen här i byn har jag tillfälligt gett upp på min vuxenmålarbok och gett mig på lera! Att jobba med lera är inget jag är duktig på men jag tycker att det är kul! Och kul är ju själva grejen! 😀Så de två senaste onsdagarna har jag knepat och knåpat och åstadkommit den här: 

Kanske inte en lykta som ni tänkte er men en ljuslykta är det - en slags konstig svampljuslykta! 😛🍄 Eller; håller på att bli! Den är inte färdig än!
Här är den från ett annat håll: 
Nästa gång ska den brännas och målas och sen är den klar! 
Cernitlera, som detta är, ska brännas i en vanlig ugn på 110 grader i 2 timmar och förhoppningsvis hinner den svalna så jag kan måla den för nästa onsdag är sista pysslet för i år! Men i värsta fall kan jag måla den hemma så det ordnar sig! Foto på slutresultatet kommer på en blogg nära dig!

Men ok! Då säger vi så! Välkommen tillbaka för att se vad jag hittar på härnäst och hur svamplyktan blev!

Anneli.

måndag 26 oktober 2026

En härlig dag

Fredagen den 9/10 åkte kompisen Armi, Käre Maken och jag upp till Leksand för att träffa min kompis Marie och tillsammans med henne käka lunch på Hälsohemmet Masesgården! Vilken härlig dag vi hade! 🌞

Att jag inte skriver om det förrän nu har flera orsaker: bl.a. att min dator har varit hos min "datadoktor" aka Käre Sonen den Äldste - igen - för den började krångla lite bl.a. genom att "låsa sig" om jag hade för många flikar uppe samtidigt och den är ju rätt gammal... så Käre Sonen har bytt ut delar av den och behöll det som kunde återvinnas så nu funkar den som den ska och jag har t.o.m. windows 11 på den! MEN: innan Käre Sonen fick lägga vantarna på datorn så förde jag över allting jag var rädd om (foton, dokument m.m.) till ett externt minne och när datorn kom hem igen visade det sig att av nån anledning kan datorn inte längre hitta det här externa minnet! Så för att komma åt alla foton, recept och andra dokument som ligger där så måste jag kicka igång mitt gamla tröskverk: min laptop - som var ny 2013! - och DÄR funkar det! Så från min laptop kan jag antingen maila det jag vill ha till mig själv och öppna de mailen i "nygamla" datorn eller påbörja ett blogginlägg i laptopen, lägga in foton från det externa minnet och sen skriva klart det i min nygamla stationära dator. 😝 Puh! Alltså, det där måste ju fixas på nåt jäkla sätt men just nu orkar jag inte ta reda på hur. Men detta krångel gör att jag drar mig för att skriva ett nytt blogginlägg som ni kanske kan förstå.
Men; här kommer nu ett rykande färskt blogginlägg iallafall, om än lite senare än vad jag hade tänkt mig..!

Masesgården var det, ja! Sveriges enda kvarvarande Hälsohem (så vitt jag vet). De kan ta emot lunchgäster om man anmäler att man vill komma i god tid och det hade vi gjort! Det var tredje eller fjärde gången vi åt lunch där Käre Maken och jag och det brukar vara så god mat och det var det denna dag också!

Säga vad man vill om vegetarisk mat men färgglad är den! 😄
Här ovan de två rätter jag tyckte var allra godast: panerad zuccini och broccoligratäng. Mums! (Och, nä! Jag är inte helt vegan längre - särskilt inte när jag äter borta. Jag orkar inte hålla på och krångla!)
Kantarellrisotto låter kanske supersmaskigt men det var inte min favorit. Men jag är inte så förtjust i risotto över huvud taget...
Men här ni! Efterrätt! Blåbärspaj med vispad grädde! Ja, tack! 😋

Proppmätta satte vi oss i bilen och åkte vidare hem till Marie som bor i Leksand. Tanken var att vi skulle fika hos henne men vi var så mätta att det fick vänta lite! Men när fikat väl kom fram såg det så himla gott ut så vi kunde ju inte låta bli att smaka på och göra heder åt anrättningarna! Allting var tillverkat av Marie, var veganskt och relativt nyttigt - och jättegott!
Förutom allt smaskens kan ni i bakgrunden se några olika FitLine-produkter. Det var Marie som introducerade FitLine för mig och det är jag evigt tacksam för! 👌😊👍
Ja, här sitter vi: Käre Maken, jag och Armi. Marie bor i en i och för sig rätt stor etta men köket var inte stort - jag tror att badrummet var större än köket! 😂 Men ni vet; hjärterum och stjärterum... 😁 vi klämde in oss och det funkade hur bra som helst!
Här sitter jag och häller i Activize i mitt glas. Mmmm.... det är så gott! 😋
Samtliga foton är förresten tagna av Marie! Äras den som äras bör! 

Ja, sen var det dags för oss Avestabor att rulla hem igen, och när jag säger rulla så menar jag det i dubbel bemärkelse: Vi var så proppmätta att vi typ rullade ut till bilen och sen rullade bilen hemåt! 😆

Ja, det var en himlans härlig dag! Och för att inte tala om god! En sån där dag som man sparar i minnet och tar fram en grå och regnig dag!

Men det här får bli allt från mig för denna gång! Men gå inte för långt bort; jag har fler blogginlägg på G! 😛

Anneli.

PS. Vill du också börja må bättre genom att ge din kropp massor av livsviktig näring så "kliv in" i FitLines webb-butik och kika runt! Om du går in via denna LÄNK får du 5 % rabatt om du handlar nåt och vill du få hela 20 % rabatt genom att abbonera tre månader i taget på de produkter du vill ha så SMS:a mig på nr: 073-153 79 17 så hjälper jag dig med det! DS. 

lördag 17 oktober 2026

Min gula hibiskus

Jag läste nånstans att en Hibiskus i blomkruka kan bli ca 40 år. Jag har en Hibiskus som är 53 år! Den ser inte mycket ut för världen; halva har dött och bladen på den ännu levande halvan sitter glest. MEN: Den blommar! Eller snarare: en gren på den blommar. I slutet på augusti såg jag att den hade 3 små knoppar och dessa har nu växt och den första knoppen började blomma den 29/9 och då tog jag nedanstående foto: 

Här en närbild: 

Igår såg jag att de andra knopparna börjat blomma och då såg det ut så här: 

Och så en närbild: 

Att jag - som har tummen mitt i hand när det kommer till krukväxter - har lyckats få en växt att bli så gammal och t.o.m. blomma är en mindre bedrift! Jag har ingen aning om hur jag lyckats med det för mina stackars krukväxter får vara glada om de får vatten en gång i veckan och blir omplanterade vart tionde år eller så... och nån näring kommer jag inte ihåg att ge dem heller... Men jag pratar med dem när jag vattnar dem och jag tror att de känner hur mycket jag tycker om dem och kanske är det därför de klänger sig fast vid livet och har klarat sig så länge?!? Vad vet jag..? 

Jag vet att det kanske ser ut så på korten här ovan men blomkrukan man ser är inte den som den blommande grenens Hibiskus växer ut ifrån! Den grenen som blommar har växt ut rätt långt från stammen på sin Hibiskus men den blomkrukan kom inte med på kort. Men det får vara som det är för nu är det för mörkt för att få nåt bra foto. Och det är inte heller så himlans viktigt! Det var ju knopparna och blommorna jag ville visa och det har jag ju gjort! Så... mission accomplished! 😁

Anneli.

söndag 27 september 2026

Bokbytardag och utställning i Logen

Hallå i cyberspace! Hoppas ni alla har en fin helg och en bra dag!
Själv vaknade jag med huvudvärk efter ca 10 timmars sömn. Det kan bli så när jag stressat och ansträngt mig mer än vad jag egentligen orkar. (Tur jag har min FitLine Activize som jag sitter och smuttar på nu! Huvudvärk brukar försvinna ganska fort av den!)

Varför har jag stressat och gjort mer än vad jag egentligen orkar då? Jo, som titeln till detta blogginlägg avslöjar så har vi haft en Bokbytardag i byns IOGT-lokal Logen och när vi ändå skulle ha en Bokbytardag så passade vi på och ha lite utställning också!
Så inte nog med att vi var där dagen före och plockade upp allting, så stressade jag upp "tidigt" nästa morgon - trots att jag var jättetrött - för att vara med i Logen under eventet som höll på mellan kl 11.00 - 14.00. Det kanske inte är så tidigt enligt de flesta men med tanke på att jag vänt på dygnet och den senaste dryga veckan har sovit till kl 14.00 om dagarna så var det som att nån med mer normala tider skulle gå upp mitt i natten...
Ja, ja... Det är som det är... 

Vill ni se lite foton från Bokbytardagen? Ok då! Här kommer de: 

Massor av böcker! Längst bort lite till höger i bild sitter Anders och visar hur man gör Diamond Painting! 
Och självklart tog han med sig några Diamond Painting-tavlor han har gjort! De är sååå fina! Den tavlan som står på golvet längst bort till höger i bild köpte jag av Anders! Jag blev "blixtförälskad" i den direkt jag såg den! 😍 
Böcker, böcker, böcker... och längst bort roliga teckningar som en av deltagarna på Pysslet vi har på onsdagarna har gjort! 
Barnbokshörnan! 😊 
Keramik som en av deltagarna på pysslet gjort på en annan cirkel i IOGT's/NBV's regi.
Själv hade jag tagit med mig några av mina Fluid Art-tavlor och här kommer ett foto på dem: 
Jag fick faktiskt en av mina tavlor såld! 😎 Så jag blev av med en tavla och kom hem med en annan! 😃 "Summan av laster är konstant" heter det ju men tydligen så är summan av antal tavlor också konstant! 😉

För en stund sen ställde jag upp Diamond Painting-tavlan jag köpte och fotade den och här kommer det fotot: 
Det är inte lätt att få ett bra foto på en tavla med glasram för allting speglar sig ju i glaset! Tittar man riktigt noga på fotot så kan man ana/se mig fota av tavlan! 😛

Det här får bli allt för idag! Förutom att jag från säker källa kan meddela att min huvudvärk är helt borta nu! 😌😊

Anneli.

torsdag 17 september 2026

Att följa sin passion

Jag börjar dagens blogginlägg med att visa hur bilden ur min vuxenmålarbok som jag höll på med blev. Den blev nämligen klar igår - klockan 17.01! Pysslet/Kreativa skapandet i Logen här i byn slutar kl 17.00 men jag ville verkligen bli klar med bilden så det blev lite slarvigt på slutet... Men så här blev den iallafall: 

Det får duga! Huvudsaken är ju att jag har nåt att pyssla med under våra träffar! Resultatet är liksom underordnat - det är att träffas och ha trevligt som är det viktiga!

Så. Att följa sin passion... Svårt? Mmmm... liiiite kanske...! 😉 Eller... Är det bara jag??? Man kan ju tycka att det borde vara ganska enkelt; att göra det man verkligen gillar, det som gör en glad! Men är det egentligen så enkelt? 

Samhället och det sätt vi i "den moderna världen" lever på har väldigt många krav på oss människor. Vi upplever att vi måste massa saker: jobba och försörja oss, passa tider och passa in, vara goda medborgare, vara hjälpsamma och ställa upp, vara solidariska... ja, listan kan göras lång!

För att klara av allt det där så kör vi ofta över oss själva; säger ja när vi egentligen vill säga nej, går på en social tillställning för att man förväntas att göra det eller för att ställa upp, man vill vara schysst, inkännande, rättvis och Gud vet vad! Men vad gör det här med oss egentligen? Vilket pris har det? För allting - precis allting - har ett pris! Jag tror ju att det är vår hälsa som betalar priset; den fysiska hälsan och/eller den mentala/emotionella hälsan! (Och det är ju här som den livsviktiga näringen kommer in! Ju bättre näringsstatus vi har desto mer motståndskraftiga blir vi! Men nu var det inte näring det här blogginlägget skulle handla om utan att följa sin passion! Så, moving on!)

Så hur ska man navigera genom livet för att leva sitt liv så bra man kan? Jo, genom att följa sin passion!
Ok. Vissa saker behöver man trots allt göra fast man kanske skulle vilja slippa: jobba och försörja sig kan vara en sån sak. Ta hand om gamla föräldrar eller sjuka barn är inget man längtar efter men det ska ju göras! Men tricket när man behöver göra mindre roliga saker tror jag är att göra det så roligt man kan; "plocka russinen ur kakan" som man säger. För det finns alltid guldkorn och det gäller att hitta och fokusera på dem!

Ja, nu kanske jag låter lite väl hurtig och/eller överpositiv men sanningen är att det är bara DU som lever ditt liv och det är bara JAG som lever mitt och är det nån vi är skyldiga nånting så är det oss själva! Inte som i "sköt dig själv och skit i andra" men som i att om vi inte tar hand om oss själva kan vi inte ta hand om nån annan! 
Kanske funkar det inte att till 100 % följa sin passion men att göra det varje stund det låter sig göras, det är kanske det som är tricket med att leva ett liv man kan se tillbaka på med ett leende?

Så, vad är DIN passion? Vad skulle du göra om pengar och omständigheter inte var ett problem?
Det här är nåt jag för min egen del funderat rätt mycket på och det är inte helt enkelt kan jag säga! Jag kan liksom inte föreställa mig en tillvaro där jag kan få allt jag vill, vara allt jag vill och göra allt jag vill! Men jag vet iallafall att några av mina stora passioner är hälsa - både min egen och att hjälpa andra till bättre hälsa, att skriva - här på bloggen till exempel, att lära mig nya saker och förstå hur saker och ting fungerar och hänger ihop, DET är nåt jag går igång på och älskar! Det gör mig glad och ger mig energi! Så mer av det för min del! 😊
Det finns väl egentligen bara en brasklapp: att göra sin grej utan att negativt påverka någon annan - vilket kan vara en balansakt! Men är vi inte skyldiga oss själva att försöka? För om jag mår bra kan andra i min närhet också börja må bra, för både positiva och negativa vibrationer sprider sig och påverkar de vi har omkring oss och vad vill du helst sprida? Hur vill du påverka andra?

Nu hjälps vi åt att sprida goda, härliga, positiva energier och hjälper varandra att må bättre tycker jag!

Ska vi säga så? 

Anneli.

PS. Om du är intresserad av att optimera din hälsa och ditt näringsintag kan du i vanlig ordning klicka HÄR för att komma till FitLines hemsida med massor av information och shop, och som vanligt ger den länken dig 5 % rabatt om du som förstagångskund skulle vilja handla nåt!
För 20 % rabatt på FitLines produkter gäller som vanligt att du skickar ett SMS till mig på tel.nr: 073-153 79 17 så ringer jag upp dig så fort jag kan! DS.

fredag 11 september 2026

RDI - WTF?

Amerikaner är ju kända för mycket... bl.a. för alla deras akronymer, d.v.s. förkortningar. Vi svenskar använder också en del akronymer men långt ifrån lika mycket som de över "pölen" gör!
Vet du t.ex. vad förkortningen RDI står för? (WTF står för övrigt för What The Fuck om nån nu inte visste det... 😉😏 )
RDI står för Rekommenderat Dagligt Intag och måste enligt svensk lag stå på alla näringsdeklarationer - om det finns ett rekommenderat dagligt intag för de olika ämnena i en produkt - det är inte alltid fastställt. 
Men visste du att RDI för t.ex. C-vitamin sattes på 1960-talet men fortfarande används trots ny forskning som visar på att de rekommenderade 80 mg/dag inte är tillräckligt för att hålla sig frisk?!
Jag tror tyvärr att det stämmer med de flesta näringsrekommendationerna, vilket ju inte är klokt!

Man kan säga att det finns 3 nivåer på olika näringsrekommendationer:

RDI: Rekommenderat Dagligt Intag = minsta mängd vi behöver för att överleva.
ODI: Optimalt Dagligt Intag = det vi behöver för att må bra.
TDI: Terapeutiska doser av Dagligt Intag = det vi kan behöva för att bli friska. 


Ta Activize Oxyplus som jag skrev om i förförra blogginlägget som exempel:

På burken står det att man ska ta en skopa (= ½ tsk) en gång per dag. Det är för att man på anvisningarna på burken inte får rekommendera mer än det RDI som fastställts av Livsmedelsverket för många år sen. Och som vi redan konstaterat här ovan så är RDI vad man behöver för att överleva men lååångt ifrån vad man behöver för att hålla sig frisk, pigg och vital - eller förbättra sin hälsa!

Siktar man på att hålla sig frisk, pigg och vital så är det ODI som gäller! I exemplet med Activize så skulle jag säga att det är runt 3 X 1 skopa/dag. 😋

Men är man redan trött, sliten och sjuk är det TDI man ska sikta på! Åter igen med Activize som exempel så skulle jag säga: Vräk på bara! MINST 2-3 skopor 3-4 gånger dagligen! Gärna ännu mer! Kom ihåg att FitLines näring är vattenburet och det kroppen inte behöver just då kissar man bara ut. Det GÅR INTE att överdosera! Man får prova sig fram till vilken dos som känns bra!

Men OBS! Detta gäller bara FitLines näring! Tar du tabletter/kapslar/flytande näring från Hälsokost eller Apotek är det andra regler som gäller i.o.m. att allt där inte är vattenburet och inte heller har NTC (NäringsTransportkonceptet som FitLine är ensamma om i världen att ha och även har patent på!)

Nu när du vet lite mer om näringsbehovet; hur tänker du då? Hur ska du få i dig alla näringsämnen du behöver? Vad har du för plan?
Hur vill du må om 1 år?
Om 5 år?
Om 10 år?
Framtidens hälsa byggs idag och det tar tid att bygga hälsa! Ingen idé att vänta alltså - även om du känner dig frisk och mår bra idag! Vill du fortsätta må bra så behöver du börja tänka på hur du ska göra det redan nu!

Jag tror ju tyvärr inte att det går att äta sig till all den näring vi behöver i.o.m att våra jordar är så utarmade att det som växer där inte kan ta upp all den näring de skulle gjort om jorden var frisk! Det går ju inte att ta upp det som inte finns!
En annan bister sanning är all fuskmat vi äter! Om du när du går och handlar din mat vänder på paketen och läser innehållsdeklarationerna och det står massa e-nummer, fyllnadsmedel, förtjockningsmedel, konsistensgivare m.m. så vet du helt säkert att mycket av den ursprungliga råvaran är utbytt till vatten (som inte har nån näring alls!) och konstigheter som inte ger din kropp nånting av värde - snarare tvärt om! Dessutom innehåller det mesta massa fulfett - billiga industrioljor som inte ger ett skvatt av näring utan bara belastar kroppen! Matproducenterna skiter fullständigt i din hälsa - de är bara intresserade av att sälja så mycket som möjligt för att tjäna så mycket pengar som möjligt! Sad but true! 😥

För mig har FitLines näringskoncept verkligen gjort skillnad i mitt mående! Nej, jag är inte frisk (än...) - FitLine är ingen medicin! Men det ger min kropp bättre förutsättningar att läka och jag har verkligen blivit piggare, fått bättre minne och hjärndimman som jag dragit med i sååå många år är som bortblåst! Det är ju därför jag vill skriva om det här på min blogg för att också ge mina läsare möjlighet att välja bästa näringen för att börja må bättre!

I vanlig ordning kommer här en länk du kan klicka på för att komma till FitLines hemsida med shoppen och massor av mer information! För förstagångskunder ger denna länk även 5 % rabatt på det du köper. 
Klicka HÄR för att komma dit!
Vill du istället ge denna exellenta näring en verklig chans att se vad den kan göra för dig så SMS:a till mig på tel.nr: 073-153 79 17 så ringer jag upp dig så fort jag kan och hjäper dig med ett abonnemang som löper 3 månader i taget och ger hela 20 % rabatterat pris!
Och OBS! du får 30 dagars nöjd kund garanti! Pengarna tillbaka om du inte är nöjd!

Ska vi säga så? 😁 Japp! Det gör vi!

Anneli.

torsdag 3 september 2026

Här lyser flitens lampa!

Igår var det som bekant onsdag och onsdag så här års i mina trakter betyder Kreativt skapande i Nyhyttan (i Logen), det som också kallas/har kallats Pyssel, Hantverk- och Återbrukscafé, Öppet Hus och Kreativa tillsammans och säkert nåt annat som jag har glömt bort. 


Igår var jag så förutseende så jag fotade några av alla de alster som växer fram denna termin! Jag börjar med några av "stickarna" (Nej, inte stackarna - stickarna! 😉😄): 

En socka av restgarn till sonen! 
Detta ska bli en kofta till en bebis! 
En socka till barnbarnsbarnet! 
Ja, vem som är skyldig till detta alster behöver jag väl knappast säga... men Ok då! Jag erkänner! Det är undertecknad! 😁 Kanske blir den klar nästa onsdag?

Till sist - sist men inte minst som man säger - kommer nåt som jag för mitt liv inte kan begripa att man har tålamod att göra! Det heter Diamond Painting och görs med ytte-pytte små pärlor, stark lampa och en jäkla massa tålamod! Får jag presentera; Tuppen i hönsgården, han som håller ordning på oss "höns" som kacklar i kör på onsdagarna: Anders med sitt senaste alster: 

Det här tarvar en närbild: 
Den här fina bilden är nästan färdig! Det fattas 6 pärlor sa Anders men de låg kvar hemma. Ser ni var de ska sitta? Klicka på bilden så kommer den upp i lite större format så blir det lättare att se!

Ja, det här är allt för idag! Välkomna tillbaka - på en blogg nära dig!

Anneli.

PS: Jag tog med mig 12 små plantor av alla Saintpaulior jag planterat och som jag berättade om i förra fredagens blogginlägg för jag hoppades att åtminstone några av dem skulle bli "adopterade" - och de blev de! Allihop! Så nu har jag "bara" 36 plantor kvar här hemma! 😅
DS.