Många foton blev det!

Igår var det som bekant torsdag hela dagen och torsdagar i mina trakter betyder så här års Öppet Hus/pyssel i Logen! Min favoritdag alltså! 😊 Igår var lite annorlunda mot "normalt" för Käre Maken följde med mig dit!

Som jag visade i blogginlägget jag postade den 12 februari så håller jag på att måla en tavla! Med penslar!! Något som jag aldrig gjort förut och egentligen aldrig tänkt på att göra heller, för jag kan inte måla! Jo alltså... som en 5- åring kanske eller möjligtvis en 8-åring! Men när en vuxen person målar som jag gör så blir det ingenting man vill hänga upp på väggen precis så varför ens försöka? Fast det viktigaste är ju att man har kul sägs det så Ok då. 😛
Iallafall: Att Käre Maken följde med var för att bl.a. visa mig lite tips på hur jag kunde måla så tavlan kunde bli liiite bättre. Han hade tänkt att bara stanna en liten stund men blev kvar hela eftermiddagen! Jag tror att han fick lite "blodad tand" och tyckte att det var roligt att måla igen om nån frågar vad jag tror! 😉

Jag tog massa foton medan Käre Maken målade om himlen på min tavla - och inte bara på honom! Jag frågade de andra om det var Ok att de var med på foto här på bloggen och det var det! Så här kommer de bästa av alla foton jag tog igår: 

Här ovan har vår cirkelledare G-B precis börjat på en ny tavla och på andra sidan bordet sitter Käre Maken och pillar med min tavla. Så här blev G-B's tavla:

Tavlan här under gjorde G-B klar innan hon började på den nya tavlan och den är också så fin tycker jag: 

Här kommer några foton på de andra som var med på cirkeln igår: 

Alla sitter inte och målar som du ser på fotot här ovan. De utklippta fjärilarna ska användas till decoupage. 
För övrigt brukar det vara några som sitter och stickar också men de kunde inte komma igår.

Här sitter nu Käre Maken och målar om himlen på min tavla. Anledningen är att jag var där och förökte förbättra en av fåglarna jag målat dit men det blev allt annat än förbättrat... Jag höll på och pillade med det hela förra gången men det blev bara värre och värre! (Har jag sagt att jag inte kan måla?) Och det var av den anledningen Käre Maken erbjöd sig att följa med och hjälpa mig. Så han grundmålade om himlen och sen var jag där och avslutade det och fick dit några nya fåglar. Så här blev tavlan till slut:

Ja, kanske inte så illa pinkat av en trähäst trots allt... men när jag ser vad de andra gör... ja, då känner jag mig som en 5-åring... eller kanske en 8-åring... 
Men jag känner mig ganska nöjd med min tavla ändå! Men det hade aldrig blivit så pass bra utan Käre Makens hjälp - det är bara att erkänna! Fast hädanefter ska jag kanske hålla mig till Fluid Art istället - så fort min vänsterhand är så pass återställd att jag klarar av det! Eller så får jag leta på min stickning - den ska ju ändå bli klar nån gång..! Om jag nu visste var jag gjort av den... och om jag nu kan sticka med en inte helt fungerande vänsterhand...

Ja, ja. Moving on! Här på näst sista kortet syns Käre Maken som kladdar överbliven färg på en ny canvas. Grundmåla kallade han det för! Jag hoppas att han följer med nästa gång också för jag vill se vad han kan göra av det där "grundmålar-kladdet"! Vill inte du? 😃

Så här blev det när han kladdat klart: 

Väldigt mörkt för det var så mycket svart färg kvar som inte gick att få tillbaka in i färgflaskan... Han får väl måla en grotta eller nåt på den canvasen! 😂😉 Ja, vi får se hur det går!

Men det här får bli allt för idag! Vill du se vad som blir av den där mörka canvasen eller vad jag hittar på härnäst så är du välkommen tillbaka hit! Prenumerera gärna så får du nya blogguppdateringar till din mail! På återseende!

Anneli - den konstiga "konstnären"! 😄

Äntligen! Post Nord alltså...

Vad jag har väntat! Post Nord did it again! Eller INTE gjorde kanske jag hellre ska säga...  Ja, eller... till slut kom det jag väntat på fram! Men ska det verkligen behöva ta 2 veckor för ett simpelt brev/försändelse att nå sin destination när avsändaren befinner sig typ nästan "nästgårds"!?! 

Ja, nu har försändelsen kommit iallafall (igår) och så här långt in i blogginlägget börjar du kanske otåligt undra vad i hela friden jag pratar om! Jo serru! Jag har väntat på att min nya Homeopatmedicin ska komma fram så jag får börja med den! Och nu har den äntligen det: 

Natrium phosphoricum D6.

Från och med den 3 juli har jag ju haft uppehåll med Homeopatmedicin men tanken var aldrig att det skulle bli så här länge... Men idag har jag börjat ta mitt nya Homeopatmedel och det ska bli spännande att se hur jag reagerar på det!
Min läkare på Avesta lasarett sa när vi talades vid senast att han kan se på mina sköldkörtelvärden när jag har ätit Homeopatmedicin för då börjar värdena bli för låga så att jag måste ta mindre av hans rekommenderade medicin Thacapzol! Han kan inte förklara hur det kan bli så (eftersom han har blivit lärd att Homeopatmedicin inte fungerar) men icke desto mindre så måste han erkänna att nånting händer! 

Igår var jag på lasarettet igen för ett nytt blodprov för att kolla mina sköldkörtelvärden så nu ska det verkligen bli spännande att se vad som händer med dem nu när jag börjat ta den nya Homeopatmedicinen! Till nästa provtagning har jag ju hunnit ta det nya medlet i nästan 2 veckor så nånting har förhoppningsvis hänt! 
Men innan det så är jag först nyfiken på hur värdena låg igår och sen ska det bli spännande att jämföra med värdena från det nya blodprovet om 2 veckor! Men mer om det när det händer!

Är du nyfiken på hur det går så titta in här igen för självklart kommer jag berätta om det - på en blogg nära dig!

Anneli.

Förföriska Frestelser

Wohoo! 😃 Nu har jag fastat i 14 dagar! Idag är dag nr 15, och efter idag är jag halvvägs - OM jag nu pallar med att fasta lika länge till, d v s i 30 dagar.  Vi får väl se... Jag tar en dag i taget!

Jag måste erkänna att de senaste 3 - 4 dagarna så har Käre Makens mat luktat vääääldigt gott... och den jäkeln gjorde hummus häromdagen!! Ja men alltså; jag ÄLSKAR ju hummus!!! Men jag smakade inget - bara luktade!! 😛

Och när jag ändå är inne på att erkänna nåt... Ni vet ju att jag "fuskfastar", genom att jag tillåter mig att äta lite vattenmelon (och 1 tsk chiafrön om dagen), men de senaste 4 dagarna har jag ätit jordgubbar istället för vattenmelon! Det går inte att låta bli! Käre Maken kommer en med en liten skål nyplockade, egenodlade, ekologiska jordgubbar varje morgon, och de bara står där på köksbordet och viskar förföriskt: "Kom kära Anneli! Ät upp oss! Vi är jättegoda!" Och vem är jag att motstå de bedjande viskningarna?!? 😜 Och de ÄR jättegoda! Och jättenyttiga! Så jag äter med gott samvete!

Förr i världen när jag fastade (förr i världen = innan jag fick barn, så det är länge sen!) så blev jag som heltokig när jag fastade! Jag fick nästan noja på att läsa recept, laga mat (som jag frös in portionsvis), göra matlistor och menyer på vad jag skulle äta efter fastan och, framför allt: lukta på mat! Denna gång har jag inte känt något behov av att göra nåt av ovanstående - mer än just att lukta på mat! Och det var ju inte från början, utan kom först för 3 - 4 dagar sen. Men jag har börjat märka att jag tänker allt mer på vad jag ska äta sen när jag slutat fasta... Speciellt tänker jag på bönor... Ni kanske har läst i media om hur hälsosamt det ska vara att äta bönor och att man kan gå ner i vikt av det. Förmodligen är det att jag läst om det som triggat igång ett visst mått av matplanerande hos mig nu. Jag tror faktiskt att min experimentlust och längtan efter att prova olika recept baserade på bönor eventuellt KAN bli mitt fall... alltså det som gör att jag avbryter fastan innan 30 dagar har gått! Men jag försöker att motstå! Jag trivs ju med att fasta, och både juicerna, jordgubbarna, vattenmelonen och kokosvattnet är jättegoda, så det går verkligen ingen nöd på mig! Men... jag vill prova nya, spännande bönrecept! Jag försöker intala mig att bönorna och recepten och experiment-lusten kommer att finnas där även efter jag brutit fastan, men.. jag känner mig lite otålig... Jag vill börja NU!! Men det kommer jag inte! Nä, jag fortsätter att fasta lite till! Envis som synden är jag när jag sätter den sidan till! Men som sagt; jag tar en dag i taget och lovar just ingenting...

En annan sak som kanske - kanske inte - sätter käppar i mitt fastehjul är att Käre Sonen kommer hem imorgon efter att ha hälsat på sina syskon i Stockholm i 2½ veckor, och med sig har han Käre Storebror d.y. (den yngre). När storebror fortfarande bodde hemma så var det ofta han som lagade maten här, och han är jätteduktig på det. Och nu när jag fastar så tänker jag faktiskt inte laga mat till Brorsorna Bus, utan det får de göra själva! (De är ju iallafall 18 och snart 23 år!) Men... då vet jag ju att storebror är så duktig på att laga mat... Hur ska jag stå emot? Kommer det att räcka att bara lukta på maten, eller kommer det att göra så jag blir så suktad att jag börjar äta "i förtid"? Hmmm... Njae... Jag ska stå emot allt jag kan! Men lovar nåt det gör jag inte! 😜

Anneli.