Wohoo! 😃 Nu har jag fastat i 14 dagar! Idag är dag nr 15, och efter idag är jag halvvägs - OM jag nu pallar med att fasta lika länge till, d v s i 30 dagar. Vi får väl se... Jag tar en dag i taget!
Jag måste erkänna att de senaste 3 - 4 dagarna så har Käre Makens mat luktat vääääldigt gott... och den jäkeln gjorde hummus häromdagen!! Ja men alltså; jag ÄLSKAR ju hummus!!! Men jag smakade inget - bara luktade!! 😛
Och när jag ändå är inne på att erkänna nåt... Ni vet ju att jag "fuskfastar", genom att jag tillåter mig att äta lite vattenmelon (och 1 tsk chiafrön om dagen), men de senaste 4 dagarna har jag ätit jordgubbar istället för vattenmelon! Det går inte att låta bli! Käre Maken kommer en med en liten skål nyplockade, egenodlade, ekologiska jordgubbar varje morgon, och de bara står där på köksbordet och viskar förföriskt: "
Kom kära Anneli! Ät upp oss! Vi är jättegoda!" Och vem är jag att motstå de bedjande viskningarna?!? 😜 Och de ÄR jättegoda! Och jättenyttiga! Så jag äter med gott samvete!
Förr i världen när jag fastade (förr i världen = innan jag fick barn, så det är länge sen!) så blev jag som heltokig när jag fastade! Jag fick nästan noja på att läsa recept, laga mat (som jag frös in portionsvis), göra matlistor och menyer på vad jag skulle äta efter fastan och, framför allt:
lukta på mat! Denna gång har jag inte känt något behov av att göra nåt av ovanstående - mer än just att lukta på mat! Och det var ju inte från början, utan kom först för 3 - 4 dagar sen. Men jag har börjat märka att jag tänker allt mer på vad jag ska äta sen när jag slutat fasta... Speciellt tänker jag på bönor... Ni kanske har läst i media om hur hälsosamt det ska vara att äta bönor och att man kan gå ner i vikt av det. Förmodligen är det att jag läst om det som triggat igång ett visst mått av matplanerande hos mig nu. Jag tror faktiskt att min experimentlust och längtan efter att prova olika recept baserade på bönor eventuellt
KAN bli mitt fall... alltså det som gör att jag avbryter fastan innan 30 dagar har gått! Men jag försöker att motstå! Jag trivs ju med att fasta, och både juicerna, jordgubbarna, vattenmelonen och kokosvattnet är jättegoda, så det går verkligen ingen nöd på mig! Men... jag vill prova nya, spännande bönrecept! Jag försöker intala mig att bönorna och recepten och experiment-lusten kommer att finnas där även efter jag brutit fastan, men.. jag känner mig lite otålig... Jag vill börja NU!! Men det kommer jag inte! Nä, jag fortsätter att fasta lite till! Envis som synden är jag när jag sätter den sidan till! Men som sagt; jag tar en dag i taget och lovar just ingenting...
En annan sak som kanske - kanske inte - sätter käppar i mitt fastehjul är att Käre Sonen kommer hem imorgon efter att ha hälsat på sina syskon i Stockholm i 2½ veckor, och med sig har han Käre Storebror d.y. (den yngre). När storebror fortfarande bodde hemma så var det ofta han som lagade maten här, och han är jätteduktig på det. Och nu när jag fastar så tänker jag faktiskt inte laga mat till Brorsorna Bus, utan det får de göra själva! (De är ju iallafall 18 och snart 23 år!) Men... då vet jag ju att storebror är så duktig på att laga mat... Hur ska jag stå emot? Kommer det att räcka att bara lukta på maten, eller kommer det att göra så jag blir så suktad att jag börjar äta "i förtid"? Hmmm... Njae... Jag ska stå emot allt jag kan! Men lovar nåt det gör jag inte! 😜
Anneli.
