Färgläggning och hälsouppdatering

Igår var sista Hantverks- och Återbrukscaféet i Logen (IOGT-lokalen här i byn) för denna termin. Förutom att äntligen sy färdigt Walldorfdockan Katelin som jag visat här på bloggen i de tre föregående blogginläggen så har jag lagt upp ett par byxor och fållat två gardiner (som nu hänger i det som tidigare var barnens rum på ovanvåningen). Sen fick jag idétorka på vad jag skulle göra så jag tog med mig min vuxenmålarbok och har suttit och färglagt dessa två sidor i den de sista gångerna:

Det var länge sen jag tog mig tid att sitta och färglägga nåt i den boken och jag hade nästan glömt hur rogivande det kan vara! Speciellt när det är tyst runtomkring så kan man verkligen "försvinna" in i färgerna och formerna! Nu är det sällan tyst några längre stunder på "syjuntan" för vi sitter ju och pratar och skrattar under tiden som vi handarbetar men ibland måste vi ju andas lite också och då kan det vara tyst en liten stund! 

De här torsdagseftermiddagarna/kvällarna i Logen är verkligen veckans höjdpunkt men trots det ska det bli skönt med lite "ledigt"! Allting har sin tid och nu är det tid att börja förbereda sig för jul känner jag. Nån gång i slutet på januari/början på februari startar vi upp caféet igen och då blir det extra roligt att komma igång med det igen. 

Hälsouppdateringen då? Jo, den ser ut ungefär så här: 
Från skyhöga sköldkörtelvärden i påskas gick värdena ner och var normala under en månad i somras, med hjälp av låg dos Thacapzol och Homeopatmedicin. Sen började de sticka iväg uppåt lite igen! Ja, inte T4 - det värdet har varit inom normalreferensen sedan provtagningen den 23 juni men T3-värdet började dra sig uppåt igen i slutet av augusti och har legat lite högt sen dess. Så då slutade jag ta Levaxin (fast läkaren tyckte att jag skulle höja dosen Thacapzol istället men det kunde han fetglömma! 😏).
Blodprovet taget den 28 oktober (det senaste jag fått provsvaren på) visade att det precis låg och svajade på den översta gränsen för vad som anses vara normalt, d v s: 6,4 där övre gränsen är 6,5. Blodprovet jag tog den 11 november vet jag inget om än men jag antar att det inte har hänt så mycket eftersom jag inte har ändrat på medicineringen på sistone (förutom att Homeopatmedicinen jag fick av Renée tog slut den 12 september men det var då det).

I förra blogginlägget berättade jag att jag varit hos min hjärtläkare och ultraljudat hjärtat och att allt såg bra ut! Men... ett par dagar senare fladdrade hjärtat helt jäkla infernaliskt en hel dag! 😱 Sen var det lugnt i 2 dagar för att sedan dra igång igen och så höll det på i nästan 2 veckor! Men nu har det lugnat sig igen och jag har inte haft nåt hjärtfladder sen i början av förra veckan. Så i onsdags beslöt jag mig för att försöka börja dra ner på dosen hjärtmedicin jag äter! Hittills har det gått bra men vi får se hur det går i längden... Jag har bara minskat en tablett än så länge (från 6 tabl/dag till 5) men jag tänker så här:
Det är inget fel på mitt hjärta, utan det har ju varit de höga sköldkörtelhormonerna som påverkat det. Nu när värdena är nere på det normala så borde det ju egentligen inte behövas nån hjärtmedicin alls kan man tycka. Men betablockerare måste man trappa ner långsamt för hjärtat har ju vant sig vid dess påverkan! Så jag ska ta det lugnt och se vad som funkar!

Det är några saker till jag tänkte berätta i samband med ovanstående men det får faktiskt vänta tills nästa blogginlägg för annars blir detta för långt och jag är hungrig! Dessutom vill jag fota ett par saker och visa er men nu är det för mörkt för att det ska bli bra bilder, så ha tålamod! Det kommer mer om min hälsoresa nästa gång! 

Nu behöver jag lite mat i magen! På återseende! Och SVISCH! så var hon borta! 😉

Anneli.
 

Får jag presentera...

Jag vill börja det här blogginlägget med att tacka alla som kom med namnförslag till min Waldorfdocka som äntligen blev färdigsydd i torsdags (efter 41 år)! 

Jag fick in många fina namn till henne! Eller vad sägs om: Miss Li, Lili, Bellali, Emmali, Lillali, Walldali, Lindamari, Liselott, Lilianne, Dolli, Katelin, Lindali, Lisali, Finalina, Novali, Liv, Lina, Tuvali, Sagali, Linnèa och Linus-Ida! Själv funderade jag på Emmeli och Angelina.

Nu har jag "smakat" på vart och ett av namnen samtidigt som jag tittat på dockan för att se/känna om jag tycker att det är det hon ska heta och till slut kom jag fram till vilket av alla namn jag skulle välja! 

Får jag presentera: 

Katelin!

Det var faktiskt ett av Käre Makens namnförslag! Men det var inte därför jag valde just det namnet utan för att det liksom kändes rätt och för att min mamma hette Kate! 

Förutom att jag omedelbart tyckte om namnet Katelin så kändes det som att det var en liten hyllning till min mamma också. Det är 21 år sen hon dog och jag saknar henne! Så det känns lite fint att dockan får ett namn efter min mamma Kate! ♥

Än en gång ett stort tack för ert engagemang att hitta ett Li-namn till min docka! ♥ 

Anneli.

Historien om en docka

För 41 år sen jobbade jag som barnvårdare - en yrkesgrupp som inte finns längre men vi tog hand om sjuka barn i deras hem så föräldrarna kunde gå till jobbet. I lugnare perioder när det inte var så mycket sjuka barn fick vi istället jobba på en förskola eller som vikarie för dagbarnvårdare när de t ex skulle gå en kurs. En mycket rolig tid i mitt liv!
5 år in i jobbet var jag gravid med mitt första barn. Vi barnvårdare fick ibland gå olika kurser, och då - när jag var gravid - fick vi gå en kurs i att sy Waldorfdockor! Det passade ju mig bra som snart skulle få en liten! Så jag (som inte ens gillar att sy! Jag hade haft träslöjd hela högstadiet!) gick in med hull och hår för att lära mig att sy en Waldorfdocka! 

Att sy en sån docka tar lite tid; det är många moment, är rätt "pilligt" och man behöver vara ganska noga, så jag hann inte bli klar med min docka innan kursen var slut. Jag sydde väl lite hemma men det var inte lika roligt som när man sitter med sina arbetskamrater och babblar samtidigt som man syr, så dockan var fortfarande inte klar när bebisen gjorde entré. (Däremot så sydde jag två mindre Waldorfdockor som blev färdiga - en till min älskade dotter och en till min tvillingsyrras första barn.) 

När Kära Dottern var nästan 3 år flyttade vi till en större lägenhet och i min mage sparkade lillebror och tyckte väl att det började bli trångt! När Kära Dottern var 3 år och 9 dagar bestämde sig den lille parveln för att det var dags att komma ut och med 2 små barn blev det inte mycket tid för handarbete! Så den nästan färdiga dockan låg i en påse i en garderob och blev inte färdigare av det! Och det enda som var kvar var att sy det sista på håret... 

Tiden gick och dockan låg kvar i sin påse i garderoben. När Kära dottern och Käre sonen var 9 respektive 6 år fick de en lillasyster och jag tänkte att nu skulle jag sy klart dockan! Jag gjorde väl nåt lamt litet försök men klar blev den inte! Två år senare flyttade vi från Stockholm till Dalarna och dockan hamnade i en annan garderob och blev bortglömd. 

Åren gick. Vi hade flyttat till Avesta, jag fick 2 barn till och åren fortsatte att gå... Dockan låg i sin påse och jag visste på ett ungefär var den var men det blev inte av att jag sydde klart den. Men nu, igår, tog jag äntligen tag i det! Jag tog med mig påsen med dockan i till Hantverk- och återbruks-caféet vi har här i byn på torsdagarna och nu - äntligen - sydde jag klart dockan! Det tog alltså ganska precis 41 år att få den klar!!! Helt galet! Men så här ser den ut: 

Rätt söt om jag får säga det själv! Men; jag har ett problem som jag hoppas att mina kära bloggläsare kan hjälpa mig med! Vad ska hon heta?

Min tvillingsyrras och mina döttrar heter alla nåt med Li - antingen i början, slutet eller mitt i namnet.
Syrran heter Rosali och jag heter ju Anneli och så kom det sig att även våra döttrar fick namn med Li. Så jag tänker att även dockan ska få ett Li-namn, med vilket? Hjälp mig! Kom med förslag!
Bästa förslag vinner... äran och mitt Tack! 

Kom igen nu! Gnugga geniknölarna och skriv era förslag i kommentarerna - antingen här på bloggen eller på min facebooksida! 

Tack på förhand!

Anneli.