Veckan som gått, cliffhangern och Silva

Veckan som gått har varit... ja, jag vet inte vad jag ska kalla det för... men det har hänt en del grejer som jag tänkt skriva om här på bloggen. Veckan som gått och cliffhangern jag nämnde i förra blogginlägget hänger ihop men Silva hänger med på köpet bara för att jag alldeles nyss tog så söta bilder på henne!
Jag tror att jag börjar med dem så har jag det överstökat! 

Vår underbara lilla pälskling Silva har sån himla skön stil! Både när hon sover och är vaken. Hon är en riktig knaskatt faktiskt! Här väckte jag henne tyvärr när hon låg och sov i en ställning som närmast kan benämnas som korkskruv! Tyvärr hann hon ändra position lite innan jag hunnit fota. 

Sen sträckte hon lite på sig innan hon slutligen rullade ihop sig till en liten boll och somnade om. 

Nu när ämnet Silva är avklarat så går vi raskt över på veckan som varit. Egentligen är det lite mer än en vecka för det började förra söndagen när min Käre Doktor ringde helt oförhappandes!

Han var bekymrad för att mina värden var för låga igen (vilket förklarar varför jag fryser så in i vassen hela tiden och går upp i vikt)! "Antingen får du börja ta Levaxin igen eller så får du ta mindre Thacapzol" sa han.
Gissa vilket jag tyckte var bäst? 😜 Utan att tveka en sekund svarade jag att jag skulle minska på Thacapzolen! Jag har ju bara tagit 2 tabletter/dag av ordinerade 6 tabletter/dag vilket innebar jag på ett bräde halverade dosen! 😄 Passar mig perfekt som är så tveksam till att ta medicin överhuvudtaget!

Han tyckte även att vi skulle träffas irl (jag har bara träffat honom en enda gång; när jag låg inlagd på lasarettet i påskas) och dagen efter ringde en sjuksköterska och sa att Käre Doktorn hade tid att träffa mig på torsdag kl 14.00. Det var förra torsdagen alltså.

Käre Doktorn hade bokat in en hel timme(!) så vi hade gott om tid att gå igenom allt.
Både på telefonen förra söndagen och i torsdags när vi sågs sa han flera gånger att varken han eller hans kollegor kunde förstå hur jag med så lite medicin kunde få så fantastiska resultat att värdena t o m blev för låga! Han har aldrig under hela sin tid som endokrinolog och specialist på sköldkörteln varit med om nåt liknande! 😂
Jag bara skrattade för för mig är ju detta ett kvitto på att homeopatmedicinen jag ätit och mina behandlingar hos Mia på Livsriktig har gett resultat! "Ja, jag kan ju ingenting om sånt där" säger Käre Doktorn när jag påpekar det. 😄 Nä... han kan ju inte det... Läkare blir ju i stort sett bara lärda om mediciner och kirurgi för att hjälpa människor till bättre hälsa. Stackarna.... tänk va de missar som skulle kunna hjälpa deras patienter - biverkningsfritt dessutom! 

Det som är extra roligt med denna min Käre Doktor är att han verkligen är intresserad av vad jag gör för att läka mig! När jag t ex berättade för honom om Crataegisanet jag tar för mitt hjärta så gick han genast ut på datorn och googlade på det! 😍 (Jag skrev om och visade ett foto på mitt Crataegisan i det HÄR blogginlägget).
Jag känner - på riktigt! - att min läkare verkligen bryr sig och är intresserad av mig som patient! Det är banne mig första gången i hela mitt liv! Vilket är rätt sorgligt när man tänker efter...

Men nog om honom och tillbaks till mig! 😉 Nåt annat jag ville berätta här är att jag nu har lyckats dra ner på min hjärtmedicin så att jag bara tar 1 av 6 ordinerade tabletter/dag! + Crataegisanet förstås - och det är det sista jag kommer att försöka ta bort, det är ju iallafall helt naturligt och utan biverkningar! Så hälsomässigt känns det som att det mesta är under kontroll. Nästa blodprovstagning är nu på fredag så i mellandagarna tänkte jag försöka komma ihåg att ringa till medicinmottagningen och förhöra mig om hur mina värden ligger då!

Två saker till tänkte jag berätta när jag ändå håller på att skriva ett blogginlägg:
1. Jag tappade en pytteliten lagning i en framtand och ringde direkt till tandläkarmottagningen och fick tid förra måndagen. Jag var inne hos tandläkaren i exakt 15 minuter, hålet behövdes inte borras - bara slipas till lite och ingen bedövning behövdes heller. När jag kom ut till receptionen och skulle betala höll jag på att smälla av! Straxt under 1.500 kronor ville de ha!!! 😱 Det är ju fanimej inte klokt!!! Det var ju inte som att de fyllde hålet med guld...  Ja, ja... det var bara att betala och se glad ut!
2. I fredags gick vår varmvattenberedare till de sälla jaktmarkerna så sen dess har vi bara haft kallvatten här hemma! 😬 Du skulle bara veta hur jäkla kallt vårt vatten är!!! ❅ Brrr..! ❅ Men det har fått mig att tänka på hur fruktansvärt bra man har det egentligen! Att ens ha rinnande vatten inomhus är nåt att vara riktigt tacksam över men det tänker man sällan (eller aldrig) på... Men nu har jag gjort det!
Vi har haft tur i oturen iallafall för redan imorgon kommer en rörmokare hit och installerar en ny varmvattenberedare! Vad det kostar vågar jag inte tänka på... Det får väl bli vatten och bröd i jul... och kanske lite gröt om vi har tur... 
Asch! Vi överlever! Och snart går vi mot ljusare tider och sen blir det vår! Så småningom... Det gäller att fokusera på det som är positivt! 😌

Men då tänkte jag att detta blogginlägg är långt nog som det är! Tack för att du orkade läsa ända hit! Ta det lugnt i julspurten och tänk på att nästan allt kommer att säljas på rea efter jul! 😛

Anneli.

Uppdatering om fastan och provsvar. Hur går det?

Nu var det ett tag sen jag skrev här igen. Jag har varit upptagen med annat.
Vad kan det vara kanske du undrar och då kan jag berätta för dig att jag har äntligen kommit igång med att städa bland alla mina tusentals recept jag har i min dator plus häckat på internet och hittat nya spännande recept som jag vill prova när jag slutat med min frukt- och grönsaksfasta. Idag är dag 29 så imorgon är sista dagen! Äntligen! Jag längtar efter varm mat, avokado, nötter och annat jag avstått ifrån för att det är tillagat eller innehåller fett.  

När jag gör nån form av fasta - och det slår aldrig fel - så blir jag "lite" 😏 besatt av mat, recept och att planera vad jag ska äta när jag börjar äta igen! Ja, till och med att laga mat (och frysa in) men det har jag inte gjort denna gång. Mer än att jag gjorde potatissallad till Bröderna Bus när de var här och då... ja, då krävdes karaktär och vilja kan jag försäkra! Jag älskar potatissallad och jag ville ju smaka av den så den smakade som den skulle! Så det gjorde jag men istället för att svälja den lilla tuggan jag tog så spottade jag ut den och sköljde munnen flera gånger! Det krävde all min vilja - all! Det var sååå gott... 😋

Ja, ja... Fastan är självvald så det är inget synd om mig! Och inte går det nån nöd på mig heller! Jag tycker att det har gått jättebra hela tiden! Och ner i vikt har jag gått också! Närmare bestämt 5,5kilo! Och sen jag var som allra störst i mitten på mars i år så har jag gått ner hela 20 kilo! 😎 Så, näe! Det är inget synd om mig! 😊
Jo förresten! Liiite synd om mig är det nog! För jag jämförde hur mycket jag gick ner i vikt 2017 och 2018 när jag också frukt- och grönsaksfastade i 30 dagar och då gick jag ner 9,1 kilo respektive 8,8 kilo, så 5,5 kilo kändes helt plötsligt lite fjuttigt...
Fast... Näe! Jag är nöjd! För jag var mer "hard core" de andra två gångerna och denna gång tog jag det lite slappare; har ätit mer frukt och grönt och t o m kokta kronärtskockor ibland! OCH: inte att förglömma: mina numera för låga sköldkörtelhormoner har ju dragit ner ämnesomsättningen faktiskt! ←Och det får bli en snygg övergång till vad som hänt med dem de två senaste veckorna!

Både T4 och T3 har sjunkit lite till: de är nu båda under referensintervallet; T4 är nere på 6 (ska vara som lägst 11) och T3 på 3,1 (ska vara som lägst 3,5).
Inte undra på att jag fryser! ❅ ⛄
När "min läkarvikarie" ringde mig tidigare idag och berättade om fredagens blodprovssvar sa hon att jag måste öka på Levaxinet för annars riskerar jag att få såna där utåtstående ögon som många med Graves får. Det vill man ju inte ha om man kan undvika det... och jag har redan börjat få känningar i ögonen i form av torrhet... så jag blev helt plötsligt väldigt lydig och tog 2 extra tabletter Levaxin, bad Käre Maken att hämta ut det nya receptet på starkare Levaxin och fr o m imorgon ska jag ta de tabletterna istället. 

Så istället för 25 mikrogram per dag ska jag nu ta 75 och även det kan komma att höjas men det beror på vad provsvaren på provet jag kommer att ta på fredag säger. 

Den 12 juli slutade jag förresten med Homeopatmedicinen för den var ju till för att sänka hormonvärdena vilket inte behövdes längre. Jag skulle egentligen ha varit på återbesök hos min Homeopat Renée Rubin Bauer i onsdags men hon hade blivit förkyld så det har blivit uppskjutet. Vet inte till när än. Det visar sig!

Under tiden tänker jag fasta klart, fortsätta städa bland alla mina recept och bara ta det lugnt! Hur det går med allt kan du, om du vill, läsa om på en blogg nära dig! 😃 Nämligen den här bloggen! När vet jag dock inte men det ska nog inte dröja så där jättelänge! Ha en fin vecka så länge!

Anneli.

Lydig? Jag? Njae... ibland...

Vad ska det här blogginlägget handla om månne? Uppfostran? Nä... det har jag ingen! 😉 Min mamma brukade säga att det inte gick att uppfostra mig och det håller mina barn med om! Men nä, det är inte det detta blogginlägg ska handla om! 

Nä, det är det här med att lyda vad doktor'n säger! Jag är inte alltid så bra på det... 😇 MEN; det finns tillfällen när det händer! Nu t ex!
Min Endokrinolog-doktor (ja han, min "gamla vanliga") ringde mig oförhappandes igår några timmar efter att jag hade varit på lasarettet och tagit nya blodprover. Provsvaren hade redan kommit in (utom TRAK som jag bad honom att ta denna gång. Mer om det om en stund). Han hade goda nyheter och inte så goda nyheter.
Den goda nyheten var att mitt EKG som också togs igår var helt normalt, d v s inget hjärtflimmer som man annars kan riskera att få när man haft så höga sköldhormonvärden som jag har haft. Det var ju skönt!
Den inte så bra nyheten var att mina värden sjunkit ännu mer! T4 sjönk från förra veckans prover från 9 till 7 (man ska inte ha under 11) och T3 ligger nu på understa referensvärdet,
d v s 3,5. Inte undra på att jag fryser så in i vassen! 

Iallafall så tyckte han att jag skulle höja dosen Levaxin varpå jag fick erkänna att jag inte hade börjat att ta det. "Då tycker jag att du ska börja" sa han. "Men varför kan jag inte bara sluta med Thacapzolen" frågade jag hoppfullt? Men se det var inget bra för då kan värdena börja "joja" upp och ner och vi vill ju att de ska stabilisera sig - fast på normala nivåer. "Ok då" sa jag och lovade att jag skulle börja ta Levaxin. 

I morse tog jag den första tabletten. Ibland får även en envis käring som jag lyda! 😛

Men det här med TRAK då? Det värdet (som var skyhögt - 105 - när jag var på lasarettet i påskas) brukar inte sjunka förrän man har haft normala värden i 6 månader berättade min doktor men eftersom jag kör mitt eget race genom att bara ta en liten dos Thacapzol och dessutom Homeopatmedicin så tyckte både läkar'n och jag att det skulle vara spännande att se om nånting (mot förmodan enl. läkaren) har hänt där. Jag menar, först trodde han ju inte att den lilla dosen Thacapzol skulle ha den stora effekt den hade (om det nu var den säger jag... 😜) och sen vill han se om Homeopatmedicin verkligen kan göra nån skillnad. För OM TRAK redan skulle ha gått ner så måste till och med han erkänna att det inte kan vara nån annan förklaring än att det är Homeopatmedicinen som gjort det! 😀 Men det provsvaret kommer inte förrän på måndag och då är min läkare på semester igen men han lovade att maila en kollega för att hon skulle hålla koll på mina provsvar medan han är borta, så jag hoppas hon ringer mig! Annars jagar jag henne med blåslampa! 😂

Men nu över till nånting heeelt annat, nämligen mina små odlingar! Vill du se några rykande färska foton därifrån? Ja men vad väntar vi på! Här kommer de: 

Så här hög är potatisblasten nu i mitt lilla land! Framifrån ser man nästan inte smultronplantorna som började invadera landet och växer och frodas och har haft flera mogna - och supergoda - smultron men från sidan så här så går de att skönjas längst till vänster i landet. Här kommer en närbild på smultronplantorna: 

Potatisen i landet har börjat blomma för några dagar sen: 

Men i odlingssäckarna ha de bara fått knoppar än så länge: 

Däremot är de nog lika höga som potatisen i landet (om man tar i beaktande att den här potatisen står på jorden och den andra växer under): 

Sist ett foto på rädisorna som Käre Maken sådde åt mig för ca 2 veckor sen:

Det här vädret med regnskurar nästan varje dag är perfekt för rädisor säger han. Om ungefär 3 veckor är de färdiga att skördas! 😋

Ja, det här var allt för idag! En riktigt trevlig helg önskar jag dig kära bloggläsare!

Anneli.

Kan det gå FÖR bra?

Nu går det nästan FÖR bra! Eller hur man nu ska se på saken...

Min läkare ringde mig igår och meddelade att nu har mina sköldkörtelhormonvärden gått ner ännu mer! Redan förra veckan var ju både T4 och T3 inom det normala referensvärdet (T4 var 14 och T3 var 6,0) men denna vecka var T4 nere på 9 vilket är under referensvärdet (som är 11 - 23 för T4 och 3,5 - 6,5 för T3) och T3 var nere på 4,6 vilket fortfarande är inom referensvärdet. Så tekniskt sett har jag HYPOTYREOS nu - inte HYPERTYREOS!
Vilket förklarar varför jag har börjat frysa... 

Hypotyreos är inte lika farligt att ha som tur är men man riskerar att vara trött, frysa och gå upp i vikt. DET har jag ingen lust med! Speciellt inte när jag har lyckats gå ner 18,6 kilo sen i mitten på mars! 
Min läkare vill att jag ska börja ta en liten dos Levaxin och först tänkte jag att det var en bra idé och sa ja till det. Käre Maken skulle åka in till stan och hämta ut det åt mig igår men glömde att ta med mitt körkort så han kom hem utan. Idag var det samma visa; mitt körkort kom inte med in till stan så här sitter jag utan Levaxin. MEN: nu har jag omvärderat situationen igen serru! 😉 Jag kom på att jag har en halv burk L-Tyrosin hemma! L-Tyrosin är en aminosyra som bl a utgör stommen i just T4 och T3 och hjälper till att bilda dessa hormoner! 

Det här borde ju göra tricket tänker jag! Om inte annat får jag väl börja ta Levaxin när jag har sett svaren på denna veckas provtagning som ska tas på fredag. Om hormonvärdena fortsätter att sjunka får jag väl omvärdera situationen igen. 

Nåt annat som går bra (men inte för bra) är min "fasta"! Nu har jag bara 14 dagar kvar efter att denna dag är avslutad! 😊 Jag börjar längta efter riktig, lagad mat men än är det ingen brådska! Jag ska nog klara 14 dagar till! 

I helgen var Bröderna Bus AKA Käre Sonen den yngre och Käre Sonen den yngste här och i söndags körde Käre Maken och jag ner dem till Stockholm igen. Med oss hem fick vi Trumsetet som Käre Sonen den yngste tog med sig när han flyttade hemifrån för snart 1 år sen. Det blev aldrig av att de fixade nånstans han kunde spela trummor där han bor nu. 

Jag försökte spela lite grann när vi hade fått in dem men herre jösses! Jag har glömt typ allt! Det blir till att öva! Stackars grannar..! 😝
Just nu står trummorna ute i Da House men så fort vi har fixat till det gamla trumrummet så ska de tillbaka dit. 

Till sist tänkte jag bara visa vad jag hittade igår: 

Slurp och mums! 😋 Det här är en av anledningarna till att jag inte fastar "på riktigt"; d v s BARA dricker juicer, örtté och vatten. Jag vill ju inte missa alla bär som växer den här årstiden!

Förresten; ett sista foto som jag tog i fredags när jasminen och schersminen blommade som allra vackrast: 

Så här fint bor vi! ♥ 

 Det här får bli allt för idag! Vi ses när vi ses! 😎

Anneli.