Uppdatering: Lite av allt.

Oj, oj, oj...  Nu har det gått så där länge sen jag skrev igen... Sorry about that! 
Anledningarna är flera: dels har jag fortsatt städa bland mina alldeles för många recept (jag är fortfarande inte färdig!), jag har "fastnat" på youtube där jag kollat på allt från folk som lagar mat till America's Got Talent/Britain's Got Talent (det är verkligen beroendeframkallande!) och den största anledningen av alla: jag har haft skrivkramp! Inte för att jag inte har vetat vad jag ska skriva om utan tvärt om för att jag haft så mycket jag vill skriva om så det har känts övermäktigt och jag inte vetat var jag ska börja! Det vet jag knappt nu heller men nu sätter jag mig här vid datorn och bara låter fingrarna "dansa" över tangenterna och så får vi se vad det blir!

Jag kan ju börja med avslutet av min frukt- och grönsaksfasta:
När jag skrev förra blogginlägget hade jag bara en dag kvar av de 30 dagarna jag bestämt mig för att klara av och längtade som en tokig efter varm mat och annat jag avstått från. Så när jag väl började äta onsdagen den 27 juli ville jag bara vräka i mig allt som kom i min väg, typ! Men det gjorde jag inte som tur var! Men en sak kan jag säga: det är mycket lättare att fasta än att bryta fastan! Redan på tredje ät-dagen åt jag ungefär som vanligt vilket var lite väl tidigt! Jag fick lite ont i magen men inte värre än att jag kunde hantera det. 😣

Nåt annat som blev efter fastan är att jag typ är hungrig hela tiden! Det känns som att jag inte blir mätt! Jag försöker hålla mig till normala portioner men blir hungrig jättefort igen. Det är skitjobbigt! Näringsbrist? Mmmm... kanske... Jag var lite dålig på att få i mig frukt och grönt... Jag drack mest massa té för jag inte orkade gå ut i köket och fixa mig nåt... Jaja... Jag äter nu iallafall! 😛

Vågen skvallrar om att jag redan gått upp 2,7 kg av de 5,9 kg jag tappade under fastan. Fast det är ganska väntat i och för sig... Man går alltid upp i vikt när man börjar äta igen och i mitt fall har jag tyvärr börjat få svullna fötter igen vilket betyder att min kropp samlar på sig vätska igen. Suck... 😡
Men: jag har iallafall orkat vara ute i vår egen lilla skog och plockat kantareller 3 gånger! 

Jag plockade ungefär lika mycket kantareller alla tre gångerna jag var ut och letade! Finns det nåt godare än välstekta kantareller? 😋 Det kan inte vara mycket isåfall! 

Jag har varit ute och fotat mina odlingar idag för det är en av de saker jag velat skriva om och visa dig! 
Jag börjar med potatisen i odlingssäckarna! 
Efter hård blåst och piskande regn ser de ut så här: 

Blasten ligger ner men är fortfarande grön och fin så jag hoppas och tror att det inte påverkar potatisen som förhoppningsvis finns där under! Om ca 2 veckor vet vi för då ska potatisen grävas upp!

Som du ser ville Silva vara med på kort också! ♥

Till skillnad från i odlingssäckarna så står det mesta av blasten fortfarande på de potatisplantor som är i mitt lilla land: 

Jag kan inte säga med säkerhet men jag tror att i landet så har potatisarna i jorden större plats att breda ut sig på och det ger gissningsvis mer stadga åt blasten. Men det är som sagt bara en gissning.

Mina tomatplantor som hade självsått sig lever och mår bra! De verkar tycka att det är Ok att bli hopklämda i en kruka och ställda på vår skruttiga altan som bara har eftermiddagssol.

Två av plantorna har äntligen fått blommor: 

När potatisen är uppgrävd tänker jag ställa tomatkrukan på framsidan av huset där det är mer lä och soligare. Det tror jag de kommer bli glada av! Och sen får vi hoppas att det blir en lång, varm höst så det hinner bli några tomater! Jag får väl ta in krukan i huset annars när frosten kommer. 

Jag har även köpt 4 basilikaplantor som jag har planterat om och klippt av alla toppar på + rätt många av bladen längre ner. Dessa blad ligger på torkning men på plantorna kommer nya blad som jag ska skörda när de växt till sig lite mer: 

Basilika är så himla gott tycker jag! Både i t ex tomatsås/pastasås och potatisgratäng - tillsammans med vitlök förstås! 😋

Till sist tänkte jag berätta hur det ser ut med mina provsvar/hormonvärden så långt som jag fått svar på dem. Förra fredagens blodprov har jag inte fått svar på än (de ska ringa imorgon) men sen sist jag skrev så har värdena nästan blivit normala! 😌
Förrförra fredagen var det bara T4 som var aaaaningens för lågt: 10 (referensintervall: 11 - 23) medan både T3 och TSH var normala: T3: 4,6 (referensintervall: 3,5 - 6,5) och TSH för första gången normalt: 3,9 (referensintervall: 0,4 - 4,0), så på ett hår men ändå! 

Mina läkare är helt förbluffade av mina fina resultat; de kan inte fatta hur det kan ha blivit så bra med de låga doser medicin jag äter! Och som min "vikariedoktor" sa när jag pratade med henne: "Vi kan ju se att dina värden hade börjat gå ner redan innan du åt nån medicin alls"! "Japp" svarade jag" "Men jag åt Homeopatmedicin"! Och det kunde hon ju inte säga nåt om! 😁

Förresten så har jag fått ny Homeopatmedicin efter att jag slutade med Mercur: mellan den 13 juli till 3 augusti åt jag ingen Homeopatmedicin men den 4 augusti började jag med ett medel som heter Calcium Carbonicum D 30. Det ska bli spännande att se om jag får några positiva reaktioner av den. Hittills har jag inte märkt nåt men att återställa hälsa tar tid! 

Vill du veta hur det går med allting så kommer det att skrivas om på en blogg nära dig! Men nu är det färdigskrivet för denna gång!

På återseende!

Anneli.

Lydig? Jag? Njae... ibland...

Vad ska det här blogginlägget handla om månne? Uppfostran? Nä... det har jag ingen! 😉 Min mamma brukade säga att det inte gick att uppfostra mig och det håller mina barn med om! Men nä, det är inte det detta blogginlägg ska handla om! 

Nä, det är det här med att lyda vad doktor'n säger! Jag är inte alltid så bra på det... 😇 MEN; det finns tillfällen när det händer! Nu t ex!
Min Endokrinolog-doktor (ja han, min "gamla vanliga") ringde mig oförhappandes igår några timmar efter att jag hade varit på lasarettet och tagit nya blodprover. Provsvaren hade redan kommit in (utom TRAK som jag bad honom att ta denna gång. Mer om det om en stund). Han hade goda nyheter och inte så goda nyheter.
Den goda nyheten var att mitt EKG som också togs igår var helt normalt, d v s inget hjärtflimmer som man annars kan riskera att få när man haft så höga sköldhormonvärden som jag har haft. Det var ju skönt!
Den inte så bra nyheten var att mina värden sjunkit ännu mer! T4 sjönk från förra veckans prover från 9 till 7 (man ska inte ha under 11) och T3 ligger nu på understa referensvärdet,
d v s 3,5. Inte undra på att jag fryser så in i vassen! 

Iallafall så tyckte han att jag skulle höja dosen Levaxin varpå jag fick erkänna att jag inte hade börjat att ta det. "Då tycker jag att du ska börja" sa han. "Men varför kan jag inte bara sluta med Thacapzolen" frågade jag hoppfullt? Men se det var inget bra för då kan värdena börja "joja" upp och ner och vi vill ju att de ska stabilisera sig - fast på normala nivåer. "Ok då" sa jag och lovade att jag skulle börja ta Levaxin. 

I morse tog jag den första tabletten. Ibland får även en envis käring som jag lyda! 😛

Men det här med TRAK då? Det värdet (som var skyhögt - 105 - när jag var på lasarettet i påskas) brukar inte sjunka förrän man har haft normala värden i 6 månader berättade min doktor men eftersom jag kör mitt eget race genom att bara ta en liten dos Thacapzol och dessutom Homeopatmedicin så tyckte både läkar'n och jag att det skulle vara spännande att se om nånting (mot förmodan enl. läkaren) har hänt där. Jag menar, först trodde han ju inte att den lilla dosen Thacapzol skulle ha den stora effekt den hade (om det nu var den säger jag... 😜) och sen vill han se om Homeopatmedicin verkligen kan göra nån skillnad. För OM TRAK redan skulle ha gått ner så måste till och med han erkänna att det inte kan vara nån annan förklaring än att det är Homeopatmedicinen som gjort det! 😀 Men det provsvaret kommer inte förrän på måndag och då är min läkare på semester igen men han lovade att maila en kollega för att hon skulle hålla koll på mina provsvar medan han är borta, så jag hoppas hon ringer mig! Annars jagar jag henne med blåslampa! 😂

Men nu över till nånting heeelt annat, nämligen mina små odlingar! Vill du se några rykande färska foton därifrån? Ja men vad väntar vi på! Här kommer de: 

Så här hög är potatisblasten nu i mitt lilla land! Framifrån ser man nästan inte smultronplantorna som började invadera landet och växer och frodas och har haft flera mogna - och supergoda - smultron men från sidan så här så går de att skönjas längst till vänster i landet. Här kommer en närbild på smultronplantorna: 

Potatisen i landet har börjat blomma för några dagar sen: 

Men i odlingssäckarna ha de bara fått knoppar än så länge: 

Däremot är de nog lika höga som potatisen i landet (om man tar i beaktande att den här potatisen står på jorden och den andra växer under): 

Sist ett foto på rädisorna som Käre Maken sådde åt mig för ca 2 veckor sen:

Det här vädret med regnskurar nästan varje dag är perfekt för rädisor säger han. Om ungefär 3 veckor är de färdiga att skördas! 😋

Ja, det här var allt för idag! En riktigt trevlig helg önskar jag dig kära bloggläsare!

Anneli.

Provsvar, Jasmin och potatisblast

Idag har jag varit på lasarettet igen och tagit ett nytt blodprov för att se hur det står till med mina sköldkörtelhormonvärden. När jag ändå var där så passade jag på att fråga om mina provsvar från förra veckans provtagning. (Nä, jag har inget Bank-ID och vill inte ha heller!)
Nä, sa undersköterskan i receptionen, vi får inte skriva ut provsvaren, det måste en sjuksköterska göra. Men va fan... sa jag inte - men jag tänkte! Istället sa jag: Jag fick dem ju utskrivna förra veckan! Men nej. Den här undersköterskan vägrade!
Kan nån ringa till mig då? frågade jag och se det gick bra! Så alldeles för en stund sen ringde en sjuksköterska upp och berättade mina värden! Och... jag vet inte vad jag ska säga... annat än TJOHOO! De hade gått ner ännu mer! (Jag älskar Homeopatmedicin!) 

Ja, men kolla här: T4 (som ska vara mellan 11 - 23) har gått ner från som högst 55 och från veckan innan: 37, till helt normala 19!
T3 (som ska vara mellan 3,5 - 6,5) har gått ner från som högst 30 (eller mer... går ju inte att mäta högre) och från veckan innan: 14, till nästan normala 8,3! Ja vad ska man säga? Glad som en lärka i skyn är bara förnamnet! 😃
Men jag ÄR INTE riktigt i hamn än! Först måste värdena (speciellt T3) ner lite till och sen måste det bli stabilt! Sen hoppas jag att min sköldkörtel återgår till normal storlek för annars är kanske risk att värdena stiger igen. Men so far so good! ♥ 

Jag mår också lite bättre! Jag sover inte längre middag i soffan som jag gjorde förut och min muskelstyrka har blivit bättre! Jag har mer lust att göra saker och orkar träffa folk lite mer vilket jag inte riktigt gjort när det vara som värst. Så... jag har inga speciella klagomål för tillfället! 😛

Över till ämnet Jasmin! Idag den 1 Juli har den börjat blomma! 

Den doftar så gott!

Även min lilla Schersmin har börjat blomma idag: 

Den doftar ännu godare tycker jag! 

Och så var det det här med potatisblast... Det växer så det knakar! Här kommer några rykande färska foton! Först på de som är i mitt lilla land: 

Alla potatisar har kommit upp! Den plantan som är närmast kameran till höger har t.o.m. fått små blomknoppar! Men det syns inte på den här bilden.
Så här ser det ut från sidan: 

Och sen har vi de 8 odlingssäckarna: 

Även här har alla potatisarna kommit upp! 
Från sidan: 

Ju högre och kraftigare blasten växer desto mer spännande blir det att se vad som finns under! Men det känns lååångt till slutet av augusti då de är redo att skördas... Men å andra sidan hoppas jag att sommaren känns och blir lång för nån höst och vinter vill jag inte höra talas om på länge!
Men jag vet av erfarenhet att sommaren bara brukar svischa förbi så det är bäst att passa på och njuta medan man kan! Varför inte nu, innan nästa regnskur kommer? Ja, jag tor att jag går ut och gör det! Njuter alltså! 😊

Anneli.

PS. Fastan går som på räls! Dag 5 idag! Men mer om det i ett annat blogginlägg en annan dag! DS.

Glädjande besked till Midsommar

Jag har precis kommit hem från Avesta lasarett där jag tog nytt blodprov idag igen. Nu har de sammanlagt tagit 28(!) rör blod från det att jag åkte in på akuten den 13 april; 18 rör på akuten och avdelningen (på 5 dygn!) och 10 rör veckorna efter fram tills nu. Puh! Men: det är viktigt att hålla koll på hormonvärdena för om de fortsätter vara så höga riskerar jag bl a stroke och hjärtflimmer! DET vill man inte ha! 

När jag ändå var in för ett nytt blodprov bad jag samtidigt att få veta mina värden från förra veckans provtagning och det var glädjande besked! T4 har gått ner från 51 till 37 och T3 har gått ner från 30 till 14! Jippi och hurra! Och självklart måste jag påpeka att den här läskiga medicinen (Thacapzol) som jag verkligen, verkligen, verkligen INTE vill ta men såg mig nödgad att börja med förra onsdagen fast bara lågdos (2X1 tablett/dag) INTE har med det att göra för jag hade bara tagit den i 2 dagar och den tar 4 - 6 veckor att kicka in! Nä, det här tillskriver jag Homeopatmedicinen! 👍🙌

Nu ska man ju som bekant inte ropa Hej förrän man är över bäcken, mina värden har ju varit på väg ner och sen helt plötsligt stuckit iväg upp igen och det kanske kan hända igen men det känns ändå väldigt bra just nu! Nu kan jag vara glad hela Midsommaren! 😉 Ha ha ha! Jag är typ alltid glad ändå! Men det är klart att det här gör det ännu lättare att vara glad! 😁

Ja, det var det här jag ville berätta om idag så nu återstår det bara att önska alla mina bloggläsare en RIKTIGT GLAD OCH FIN MIDSOMMAR! 

Anneli.