Bokbytardag och utställning i Logen

Hallå i cyberspace! Hoppas ni alla har en fin helg och en bra dag!
Själv vaknade jag med huvudvärk efter ca 10 timmars sömn. Det kan bli så när jag stressat och ansträngt mig mer än vad jag egentligen orkar. (Tur jag har min FitLine Activize som jag sitter och smuttar på nu! Huvudvärk brukar försvinna ganska fort av den!)

Varför har jag stressat och gjort mer än vad jag egentligen orkar då? Jo, som titeln till detta blogginlägg avslöjar så har vi haft en Bokbytardag i byns IOGT-lokal Logen och när vi ändå skulle ha en Bokbytardag så passade vi på och ha lite utställning också!
Så inte nog med att vi var där dagen före och plockade upp allting, så stressade jag upp "tidigt" nästa morgon - trots att jag var jättetrött - för att vara med i Logen under eventet som höll på mellan kl 11.00 - 14.00. Det kanske inte är så tidigt enligt de flesta men med tanke på att jag vänt på dygnet och den senaste dryga veckan har sovit till kl 14.00 om dagarna så var det som att nån med mer normala tider skulle gå upp mitt i natten...
Ja, ja... Det är som det är... 

Vill ni se lite foton från Bokbytardagen? Ok då! Här kommer de: 

Massor av böcker! Längst bort lite till höger i bild sitter Anders och visar hur man gör Diamond Painting! 

Och självklart tog han med sig några Diamond Painting-tavlor han har gjort! De är sååå fina! Den tavlan som står på golvet längst bort till höger i bild köpte jag av Anders! Jag blev "blixtförälskad" i den direkt jag såg den! 😍 

Böcker, böcker, böcker... och längst bort roliga teckningar som en av deltagarna på Pysslet vi har på onsdagarna har gjort! 

Barnbokshörnan! 😊 

Keramik som en av deltagarna på pysslet gjort på en annan cirkel i IOGT's/NBV's regi.
Själv hade jag tagit med mig några av mina Fluid Art-tavlor och här kommer ett foto på dem: 

Jag fick faktiskt en av mina tavlor såld! 😎 Så jag blev av med en tavla och kom hem med en annan! 😃 "Summan av laster är konstant" heter det ju men tydligen så är summan av antal tavlor också konstant! 😉

För en stund sen ställde jag upp Diamond Painting-tavlan jag köpte och fotade den och här kommer det fotot: 

Det är inte lätt att få ett bra foto på en tavla med glasram för allting speglar sig ju i glaset! Tittar man riktigt noga på fotot så kan man ana/se mig fota av tavlan! 😛

Det här får bli allt för idag! Förutom att jag från säker källa kan meddela att min huvudvärk är helt borta nu! 😌😊

Anneli.

Jag blir gaaalen X 2 + odling 2023

När jag trodde att jag inte kunde bli mera galen än vad jag redan är... så blev jag det!  😝😬

Jag tar det i kronologisk ordning:
I förra blogginlägget skrev jag ju att jag skulle iväg på målarcirkeln i Logen här i byn.
Tror du att jag kom iväg? Nix! (Och inte veckan efter heller!) 
Jag hade packat det jag skulle ha med mig och skulle bara in på toa innan jag skulle åka men... jag började tok-blöda näsblod - för andra gången den dagen! 😞 Så var den dagen förstörd... 😢 
Jag har kommit in i en sån där "blödar-period" igen - vilket var flera år sen sist! 
För dig som inte vet så har jag i hela mitt liv haft perioder när jag har helt oprovocerat börja stört-blöda näsblod och jag har kopplat det till stress och för lite sömn. Men nuförtiden sover jag ganska bra (om än på helt sjuka tider...) och stressen har ju minskat drastiskt sen jag blev förtidspensionär 2015... så varför nu? Ja... jo... Jag har ju mer stress i mitt liv igen... Allt stöket i o m köks- och tvättstugerenoveringen och all försening (återkommer till det) gör mig galen! Jag är så trött på att vi aldrig får ordning här nån gång! Jag är så trött på att hela tiden behöva leta efter olika saker jag behöver därför att det ligger i en kartong nånstans eller på en "tillfällig plats" som egentligen inte är logisk! Jag tror att det stressat och stressar mig mer än vad jag vill erkänna... 😩 Och de här störtblödnings-episoderna gör mig såå trött och slut! Som om jag inte redan är trött och slut ändå liksom... 😵 Så det är väl inte så konstigt att jag kommit in i en ny blödnings-episod just nu när jag tänker efter. Suck...

Iallafall: trots att jag har stört-blödit näsblod till och från i 3 veckor nu så mådde jag ganska Ok i tisdags och dristade mig att åka till Logen för att måla. Jag hade ju redan missat de två föregående målarcirklarna och ville verkligen inte missa en till! Så tisdag denna vecka - äntligen! - kom jag iväg! Det resulterade i två tavlor, nämligen den här: 

och den här: 

Inte mina bästa verk men roligt som tusan var det! 😄 Vi får se hur de torkar...
Tyvärr kommer det att vara uppehåll på målarcirkeln i två veckor nu. 😞 Jag som har längtat sååå himla mycket efter att kladda färg på canvasar! Men två gånger till ska det iallafall bli i slutet på denna månad och sen får vi hoppas att cirkeln drar igång igen till hösten. 

Och nu över till nästa grej jag blir galen på, nämligen köksrenoveringen! Ja, jag har ju redan varit in och nosat på det ämnet men här kommer senaste nytt:
Igår kom snickaren äntligen för att färdigställa köket. FÄRDIGSTÄLLA! Det betyder att det skulle ha blivit klart! Men som jag anar att du redan förstått så blev det inte klart. Inte det minsta! De nya luckorna som skulle ersätta de med fel nyans hade ännu mer fel nyans! Och det som behövdes för att göra kastrullskåpet användbart var felgjort så det gick inte att sätta in! Gaaaah!! Jag får fan krupp på det här!!! Köket skulle vara klart den 27 januari!!!
#*🔱＾⨻⨳⧥♯➴∗ (= så fula ord att jag inte kan skriva dem här...)

Jag vet inte hur länge vi måste vänta på att få de nya luckorna och det som fattades till kastrullskåpet men nu kan det nästan kvitta... så här års är det så mycket att göra i trädgården och med odlingarna så Käre Maken kommer antagligen inte ha varken tid eller ork över till allt som behövs göras för att få huset i presentabelt skick förrän skörden är inne i jordkällaren nån gång i höst. 😴 Och jag... jag har varken orken, musklerna eller kunskapen att göra särskilt mycket själv... 

Men här orkar jag inte sitta och deppa längre så nu över till något mycket roligare nämligen: ODLING 2023!
Käre Maken har köpt virke och skruvat ihop inte en, inte två, utan tre(!) odlingslådor till mig! 😃 Min lilla odlingslott som jag haft utanför vardagsrumsfönstret nu i några år har blivit övertagen av smultronplantor och jag har inte hjärta att ta bort dem eller flytta dem nu när de blommar och verkar trivas så bra! 

Smultronodling är inte heller helt fel! 😋

Här kommer bildbevis på Käre Makens insats till mina odlingslådor: 

Här har han satt ut två av lådorna och håller som bäst på att förbereda underlaget i den mindre lådan. Det ska på ett varv plankor till på den sen så den blir lite högre och lättare att jobba i.

I den lådan som Käre Maken förberett underlaget i tänkte jag odla sallad, kryddor och rädisor men den högre lådan - den utmed husväggen - har vi beslutat att flytta på till ett annat ställe. Jag har bestämt att de två tomatplantorna vi har i krukor ska stå där vid husväggen istället och potatis - som jag tänkt att odla i en av de andra två odlingslådorna - ska ju inte växa nära tomater, därav flytten en bit bort. Foton på det kommer i ett annat blogginlägg. Mina pumpaplantor kommer jag förmodligen ha i den tredje odlingslådan och Kronärtskocksplantorna kommer få växa nere på stora landet där Käre Maken odlar. Det är soligare där och jag tror att kronärtskockor behöver mer värme och sol för att trivas och växa. Tror alltså... Varken Käre Maken eller jag har odlat kronärtskockor förut så vi får väl se hur det går! Vi har förallandel inte odlat pumpor heller men det är kul att experimentera och se vad som funkar var! 😁

Notera på de två sista fotona; stolen och tofflorna! Medan Käre Maken jobbade och slet satt jag på stolen, barfota, och tittade på, pekade och förklarade hur jag ville ha det. Jag älskar arbete! Jag kan titta på i timmar! 😜😛😂 Och så älskar jag att vara barfota och känna gräset under mina fötter! ♥

Nu har jag bestämt att det officiellt är sommar! Så det så! 🌞 Först kommer vi bara att behöva ta in tomat- pumpa- och kronärtskocksplantorna en förhoppningsvis sista gång, för i natt skulle det bli ganska kallt! Men sen ser det ut som att de kalla nätterna är över för denna gång så vi kan plantera ut plantorna där de ska vara! Vi håller tummar och tår!

Och med det avslutar jag det här blogginlägget! Men jag kan ju lämna en liiiten cliffhanger: det var länge sen jag skrev en hälsouppdatering; hur går det, vad gör jag o s v men det kommer! Vilken dag som helst! Håll koll här på bloggen och välkommen tillbaka! Och ha en riktigt trevlig helg! 😎

Anneli.

Kaffe - ett livselixir?

Hej alla kaffedrickare där ute! ⛾ Ja, alla ni andra också förstås! Välkomna till ett nytt rafflande 😏 blogginlägg från undertecknad! 

Tillhör du dem som inte fungerar utan kaffe? Då är du i gott sällskap! Dock inte av mig... 😛 Jag är tédrickare av rang! Dock tycker jag att kaffe är jättegott - jag har bara aktat mig för att bli beroende av det och bara använt det som sällskapsdryck! 

Min mamma och pappa drack inte kaffe och vi hade aldrig kaffe hemma i mitt barndomshem ens till gäster. Först när jag blev vuxen började jag dricka kaffe nån gång ibland på kalas eller när jag var med andra som drack kaffe. Och så har det varit i typ hela mitt vuxna liv. Tills för snart 2 år sen. Den 8 februari 2021 - på min födelsedag - drack jag den sista/senaste koppen kaffe tillsammans med min Kära Svärmor när hon kom för att fira mig. 

Varför sluta med kaffe kanske du undrar? Flera orsaker:
1. Jag hade fått veta att jag har uttröttade binjurar och en sak som verkligen tröttar ut dem är koffein.
2. Enligt Medical Medium (som jag försöker följa så gott jag kan) så är kaffe verkligen inte nyttigt - utan snarare tvärtom! Det "retar upp" systemet och gör så det frigörs adrenalin i blodet. Adrenalin fräter i blodådrorna och just tröttar ur binjurarna säger han bland annat. Så adrenalinpåslag vill man ha så lite och sällan som möjligt! (Minska din stress!!!)
3. Kaffe är bland det mest besprutade grödorna på den här planeten! Även om jag alltid köper ekologiskt kaffe så är det sällan det finns på t ex caféer eller hemma hos kompisar. 
4. Jag tycker visserligen att kaffe är jättegott men jag får noll och ingen "kick" av att dricka det! 

Ibland saknar jag att dricka kaffe men då serru! Då finns det alternativ! 😁
Under kriget (WW1 & WW2 antar jag att man menar när man säger "under kriget") var det svårt att importera kaffe till Sverige och då var det vanligt att man drack kaffesubstitut gjorda på t ex olika sädesslag som man rostade och malde, maskrotsrötter, torkade och rostade eller chikoriarötter, torkade och rostade och så kokade man sitt kaffesubstitut med det och/eller om man hade lite riktigt kaffe hemma så kunde man dryga ut det med nåt av substituten. 
Nuförtiden när jag blir kaffesugen så dricker jag chikoria"kaffe": 

Jag tycker att det är riktigt gott men det smakar INTE kaffe! Men det ser ut som och ger känslan av kaffe på nåt vis. Och apropå Medical Medium så säger han att det är inte bara Ok att dricka chikoria, det är nyttigt också! What's not to like!?! 😊

Jag vet inte om det finns chikoria"kaffe" att köpa som bryggkaffe - jag har iallafall inte sett nåt sånt. Detta är ett instant pulver som man bara blandar ut i hett vatten. Det finns ett problem med det där pulvret bara: när burken stått ett tag så tenderar pulvret att först bli hårt och sen som en tjock pasta för det suger åt sig fukt. Men; uppfinningsrika Johanssons dotterdotter, d v s jag (uppfinningsrika Johansson var min morfar) har löst det problemet! 😁 Problemlösaren ser ut så här: 

Detta är såna där siliconpåsar som kommer med burkar av t ex C-vitamin och andra kosttillskott och är just till för att hålla torrt. Jag har sparat lite såna som jag förvarar i en tätslutande burk och det var bra! Nu lägger jag två stycken i burken med chikoria"kaffet" och Voilá! Pulvret håller sig som pulver! 

OM du nu skulle vilja sluta med kaffe så kanske chikoria kan vara nåt för dig att prova? Ett tips om du verkligen menar allvar med att byta ut ditt kaffe är att börja med att göra lite svagare kaffe och ha i lite chikoria och sen byta ut mer och mer av kaffet. Då blir det en mjukare övergång!

Nu hör jag några av er undra varför jag inte dricker koffeinfritt kaffe istället. Jo, också enligt Medical Medium så får de inte bort allt koffein så man får fortfarande i sig lite men having said that så HAR jag faktiskt det hemma! Jag råkade beklaga mig lite för Käre Maken en gång att jag längtade efter riktigt kaffe och ibland vid sällsynta tillfällen så verkar det som att min vilja är hans lag och vips kom han hem med koffeinfritt kaffe till mig! Nu står det här och hånflinar åt mig och jag har inte bestämt om jag kommer dricka av det. Men: jag ska använda det till bakning och chokladbollar tänkte jag. För smaken av kaffe gillar jag ju och det passar så bra till olika chokladbakverk!

Jaha. Det här var dagens blogginlägg! Det blir inte mer än så här denna gång! 😎 (Det blev långt nog som det är!)

Ha det så bra så ses vi kanske när nästa blogginlägg dyker upp!?! Välkommen tillbaka!

Anneli.

PS. Vill tillägga att både svart och grönt té innehåller koffein så det har jag också slutat med. Till min stora sorg innehåller även choklad koffein och jag har dragit ner på mitt chokladintag men... man kan ju inte sluta med allt!?! Eller??? 😜 DS.

Sveriges Nationaldag 2021

Självpåtagen stress är vad jag skyller på för att jag bloggar så sällan dessa dagar! Jag ska förklara det lite mer i ett annat blogginlägg, men nu tittar jag bara in för att önska er alla en

RIKTIGT FIN NATIONALDAG!

Nu ska jag försöka komma i säng, för klockan är närmare 03.30! Mitt i natten alltså, och jag har inte ens lyckats lyfta rumpan ur soffan än! Men jag ska göra ett försök straxt så att jag hinner fira Nationaldagen innan solen går ner igen! 

Ha det så bra i sommarvärmen! Jag återkommer så snart jag orkar och kan!

Anneli.

"Jag har en plan" sa Sickan! "Lysande" sa Vanheden!

Ja ni får ursäkta humorn i detta mitt första blogginlägg nådens år 2020! Titeln till detta blogginlägg är snott från filmerna om Jönssonligan (som du förmodligen redan visste).

I förra blogginlägget, skrivet på självaste nyårsafton, lämnade jag dig ju med en cliffhanger: min plan för att få bukt med min helt sjuka dygnsrytm! Men det är inte bara den jag hoppas få bukt med! Nä, med metoden som min plan innefattar så kan man förändra näst intill vad man vill - så länge som det handlar om ens omedvetna "sanningar" om sig själv som ligger i det undermedvetna och saboterar. För så är det säger modern forskning! Lyssna på t ex Bruce Lipton - det finns massor av videor med honom på youtube! Eller läs hans böcker som finns att låna på biblioteket!

Men, vad är det då för metod jag talar om? Jo; EFT/Tapping. EFT står för Emotional Freedom Technique och Tapping som det också kallas, gör det för att man knackar på olika meridianpunkter på huvudet och kroppen. Det kanske inte låter riktigt klokt... hur ska knackningar på olika ställen på kroppen kunna ändra nånting? Ja, det är inte bara knackningar; man ska "klaga" också! 😉 Och med klaga menar jag att adressera problemet sanningsenligt så som man upplever det. För en som aldrig har provat förstår jag om den här metoden låter lite väl knasig, men folk har fått fantastiska resultat med EFT! Googla på det får du se, och kolla på youtube - där finns massor av bra videor som visar hur man gör!

Och apropå videor så har jag den här:

Den har varit i min ägo i flera år och jag har tittat på den ett antal gånger! Den är riktigt inspirerande!

Jag har även provat Tapping både på mig själv och andra med riktigt bra resultat! Speciellt för andra... Själv har jag inte märkt så mycket tyvärr. 😡 MEN: Jag har kommit på vad det är som gör att jag inte får just nånting att funka - inte ens Tapping! Det är just att jag i mitt undermedvetna har en "sanning" om mig själv att "INGENTING FUNKAR PÅ MIG"! Ja, det är verkligen så jag upplever det! För det spelar ju ingen roll vad jag gör; jag går inte ner i vikt, jag lyckas inte ändra min dygnsrytm, jag märker ingen förbättrad hälsa trots stor kostomläggning till det bättre och trots 3 år med den där Frekvensmedicinen jag har skrivit så många blogginlägg om. Inte heller har jag blivit piggare hur mycket jag än sover och jag blir inte piggare av varken ginseng eller kaffe! Ja men du ser ju!! INGENTING funkar på mig! Men efter att ha lyssnat på t ex Dr Bruce Lipton så inser jag att mina trosföreställningar och sanningar om mig själv är vad som faktiskt styr så mycket av hur mitt liv ser ut och eftersom en av mina äldsta "sanningar" om mig själv är just att "visst, saker funkar för andra, men de funkar INTE för mig - det har jag bevisat många gånger om" så är det kanske inte så konstigt att jag inte får till några förändringar i mitt liv!

Men nu tänkte jag att jag verkligen ska gå in för det här med Tapping - inte bara prova det lite så där halvhjärtat då och då som jag gjort hittills! Planen ser ut ungefär så här:
Först börja knacka på min "sanning" att ingenting funkar på mig och sen när jag känner att det har börjat sjunka ner i mitt undermedvetna så kan jag börja knacka på min dygnsrytm och annat jag vill förändra/förbättra hos mig själv.

För att få den delen av min plan att funka - alltså att verkligen ta tag i Tappingen och GÖRA den så har jag en annan plan, nämligen att "gå till jobbet"! Och mitt "jobb" är alltså att gå ut till Da House/Glada Ladan/min fina lilla lägenhet (kärt barn har många namn) tvärs över gräsmattan och göra Tapping! Men inte bara det! Nä, i mitt "jobb" kan det även ingå att meditera, sitta och färglägga i min vuxenmålarbok, sy, sticka, baka, lyssna på musik och annat som jag mår bra av! För trots att jag varit förtidspensionerad i drygt 4 år nu så känner jag av den där eländiga stressen! Det är väl så att jag blivit så himla stresskänslig efter utbrändheten tyvärr, så jag har bestämt att allt som ger mig lugn får bli mitt nya jobb!

Jag kommer att se det här som ett experiment och vill du veta hur det går så är det bara att följa mig här på bloggen för det är här jag kommer att avslöja hur det går!

Anneli.

PS. Det här blogginlägget började jag skriva redan den 1 januari(!) men har haft sånt motstånd mot att komma igång med "mitt nya jobb" och att skriva färdigt det här blogginlägget! Mest tror jag att det beror på att jag inte fattar hur jag ska kunna ändra min dygnsrytm så att jag ens hinner gå ut i Da House för att sätta min plan i verket. Som mitt liv ser ut just nu sitter jag uppe till ungefär 05.00-snåret, sover till ca 13.00 och är så seg och trött att jag nästan sover när jag går på toa och gör mina morgonbestyr! Oftast har jag inte gjort min frukost förrän vid 15.00-snåret... (ja, du hör ju!) och lagom till jag har ätit upp frukosten brukar Käre Sonen fråga: "Vad ska vi laga för middag idag, mamma"..!
Efter middagen vill jag ju umgås med familjen och titta lite på TV, så NÄR ska jag hinna ut till Da House?!? Det är liksom "moment 22"; jag behöver göra Tapping på att ändra min dygnsrytm men jag behöver redan ha ändrat den för att hinna gå ut i Da House och göra Tapping! Gaaah! 😬 😱 😧

Ja du ser ju! Jag har lite att brottas med... Men ge upp finns inte i mitt vokabulär så på nåt sätt ska jag fixa det här! Det får väl ta den tid det tar men förr eller senare kommer jag att få bukt med mig själv!
Ska vi säga så!?! 😜 DS.

Hjälp! Jag hinner inte med!

Nu har det gått drygt 2 veckor utan att jag skrivit nåt här på bloggen... Igen...
Jag skrev ju i förra blogginlägget att de senaste veckorna varit lite stressiga och så har det tyvärr fortsatt. Inte för att jag egentligen har så himla mycket att göra, men i relation till den lilla orken jag har och min helt sjuka dygnsrytm så blir även få inbokade saker lätt för mycket för mig och min utbrända hjärna.

Två saker är "heliga" av det jag just nu har inbokat och/eller vill hinna med:
1. Hantverk- och återbrukscaféet här i Nyhyttan.
Vi är ett gäng som träffas i IOGT's lokal Logen på torsdagskvällarna för att handarbeta, fika och bara träffas. Logen har nästan blivit mitt "andra hem" och jag har till och med fått egen nyckel så jag kan åka dit tidigare för att förbereda fikat. (Jag är den av oss som bor närmast.)
2. Kurs i Sorgbearbetning.
Jag håller på att hjälpa en kompis med Sorgbearbetning som jag ju är certifierad kursledare i. Vi träffas en gång i veckan - oftast på onsdagarna, och då är vi ute i mitt älskade Da House förstås. Där är det en trygg och ombonad miljö så som det behöver vara när man gör Sorgbearbetning och där får vi vara helt ifred som ju också är en förutsättning för att kursdeltagare(n) ska känna sig trygg(a)!

De här två sakerna ruckar jag inte på! Det är båda åtagande jag har och det håller jag hårt i. Det ger mig dessutom mer energi än vad det tar!
Men sen har vi ju annat som jag vill göra, bl.a. åka in till kompisen Katta som har ny lokal i stan där hon har Drop In Healing på måndagskvällarna. Förut när hon var i sin gamla lokal så brukade jag ibland hjälpa till att ge healing (jag är ju även certifierad Andlig Healer och Reikihealer), men de gånger jag varit i nya lokalen så har jag bara suttit i väntrummet och fikat och pratat med Katta och de som kommer för att få Healing. Ofta stannar jag en stund efteråt också så Katta och jag får sitta och prata lite. Detta är ett mycket trevligt inslag i min vardag, men att ta sig hemifrån och ända in till stan tar tyvärr ganska mycket energi av mig så det är långt ifrån varje måndag jag tar mig för att åka in.

Och det är just det som oftast får stryka på foten av allt jag skulle vilja orka/borde göra: att träffa kompisar. Och att städa och ta hand om mitt hem... Nån gång i somras köpte jag t.ex. hem massa blomjord för att i stort sett alla mina krukväxter behöver planteras om, men det har inte blivit gjort - det heller... Jag måste hela tiden lägga min energi på det mest akuta och sen brukar jag inte orka nåt mer... Suck... När jag pressar mig att göra mer än jag egentligen orkar så börjar jag efter ett tag att blöda näsblod, och sen förra blogginlägget har jag just haft en ny episod av näsblod, vilket helt suger ur all energi! När jag störtblöder så där så blir jag alldeles darrig, matt och snurrig i huvudet och det brukar hålla i sig i flera dagar efter att jag slutat blöda... Dubbel-suck... Men den här episoden höll bara i sig i 4 dagar som tur var.

Nåt som både tar och ger energi på samma gång är mina tomater...

Men alltså: de mognar ju alla på en gång känns det som! Jag hinner och orkar inte ta hand om alltihop! Och de på bilden är bara hälften av de jag har - den mest mogna hälften.
Jag vill så gärna göra tomatpaj och koka egen tomatsås och frysa in för att ha att ta fram i vinter, men när ska jag orka? Som det är nu så äter vi massor av tomater varje dag; i sallader och på mackor/riskakor och ibland åker de bara rätt ner i munnen! Men om jag inte får drastiskt mer energi så kommer massor av tomater att gå till spillo! Och det vore ju tråkigt efter allt jobb jag har lagt ner!

Och gå till spillo förresten... Tomaterna inte bara mognar; det ruttnar och möglar en hel del också:

Så det är inte bara Käre Sonen och jag som får massa tomatnäring i oss - komposten får sin beskärda del också (Käre Maken äter inte tomater)! Men det är väl tur att vi har kompost, för att slänga dem i soporna hade känts ännu värre! Nu blir de iallafall till ny jord!

Ja, det här är livet på en pinne för en utbränd förtidspensionär på landet. När ska det bli bättre? Kommer det ens nånsin att bli bättre? Det är frågan... Men jag HAR en plan som håller på att ta form i mitt huvud... Men mer om den i ett annat blogginlägg en annan dag! Nu ska jag bara ta det lugnt resten av dagen för jag vaknade med lite feber och ont i halsen, och jag har INTE tid att vara sjuk!

Anneli.

Fyrtiosjunde uppdateringen av Frekvensmedicinen.

Ja då var det dags igen! Igår tog jag sista dropparna av det nya Frekvensmedlet Anethum som jag fick av "min" Homeopat Kari Kokko när jag var upp till honom i Gävle i början på december.

One down - two to go!

Som jag skrev i förra uppdateringen om Frekvensmedicinen så har jag på sistone varit - och fortfarande är - fruktansvärt trött! Alltså sjukligt trött! Och jag har även känt mig väldigt stressad av nån anledning... Visst; före jul är det ju alltid mer att göra än annars men jag tycker att jag har sänkt mina "krav" på julfirande till ett minimum så att skylla på årstiden känns inte som hela sanningen. Men vad det beror på vet jag inte. 

Iallafall; En flaska Anethum har passerat genom min kropp på 25 dagar om jag räknat rätt, men jag kan inte påstå att jag känner nåt av den. Möjligtvis fryser jag inte riktigt lika mycket som innan, men det är marginellt. Jag tycker också att jag inte tappar lika mycket hår längre, men det hade redan börjat mattas av innan jag började med den nya Frekvensmedicinen. Så... Inte så mycket nytt under solen med andra ord! Men jag är känd för min envishet och ger inte upp i första taget! Och som jag också skrev i förra uppdateringen av Frekvensmedicinen så känner jag mig lite mer förhoppningsfull efter att Kari och jag pratade förra gången. Så det är bara att hålla i och hålla ut!

Anneli.

Idag är det 3 år sen...

Idag har jag nåt slags "jubileum" eller vad man ska kalla det... För precis just idag är det 3 år sen jag blev förtidspensionerad för svår utbrändhet!

Precis som ett mynt har 2 sidor så har även min förtidspensionering olika sidor. Jag hade ju hellre velat jobba, men hade jag envisats med det hade jag gått under! Och nu har mitt liv fått  ett nytt - annorlunda - innehåll som jag inte hade haft om jag jobbat!

Då - när det begav sig - ville jag så gärna jobba! Jag har ju varit hemma många år med mina 5 barn och långtidssjukskriven i olika omgångar med vad ingen fattade då vad det egentligen var, men sett i backspegeln så ser jag att jag redan var utbränd fast det begreppet inte ens fanns då! Så när jag äntligen kom ut i arbetslivet igen så kändes det riktigt bra att få jobba! Och få bättre inkomst..! Men livet ville visst annorlunda...

Nu efter 3 år mår jag lite bättre, men tillbaka är jag inte och kommer förmodligen aldrig att bli! För även om jag nu har mycket mindre stress och mer lugn och ro i mitt liv så är 4 områden påverkade för alltid (som det verkar):
1. Stresskänslig. Så in i vassen! Jag bara "stänger ner" när det går över min gräns!
2. Dålig ork! Även om jag stundtals känner mig pigg och alert så tar energin slut låååångt innan jag är "färdig" med vad det nu är jag gör.
3. Koncentration och fokus. Jag måste hela tiden skärpa mig för att t ex lyssna och förstå, hänga med i filmer och liknande. Eller skriva ett blogginlägg... Det tar otroligt mycket energi att skärpa sig och jag kan bli alldeles slut efteråt!
4. Minnet... "Glöm inte bort att komma ihåg att du har dåligt minne" brukade min mamma skämta ibland. Men jag behöver hela tiden ha påminnelser på mobilen eller lappar på kylskåpsdörren eller en notering i väggalmanackan och ändå missar jag saker ibland!

Bilden ärligen stulen från facebook!

Livet som förtidspensionerad har verkligen flera sidor: å ena sidan har jag mindre stress och mer fritid, men å andra sidan är ekonomin nu helt fruktansvärt dålig! Tur jag är duktig på att sköta min ekonomi och inte har några dyra vanor!

Men, för att summera ihop det här blogginlägget så kommer här min slutkläm: Jag tror att alla människor vill känna sig nyttiga och behövda, och det är nog därför många tycker att det är svårt att bli pensionär. Men för mig är det precis tvärt om! Jag känner mig till mer nytta för samhället nu som förtidspensionär än vad jag var när jag jobbade! Om jag hade jobbat så hade jag t ex aldrig orkat vara med på språkcaféer och hjälpt invandrare och asylsökande att lära sig svenska och att komma in i samhället! Jag har också engagerat mig lite i IOGT här i byn där jag bor och är med och ordnar trevliga träffar för både medlemmar och bybor! På så sätt kan jag förena nytta med nöje, d v s tillfredsställa mitt sociala behov av att träffa människor för min egen skull samtidigt som jag verkligen gör nytta och blir uppskattad av dem jag hjälper!

Livet som förtidspensionerad är inte helt fel... Men jag får säga som Hasse Alfredsson: "Livet är som en påse: tomt och innehållslöst - om man inte fyller det med något. Karameller till exempel"! 😎
Mina "karameller" är andra människor - oavsett om de behöver hjälp och stöd eller bara vill umgås! Så länge jag får hålla det på en nivå som jag klarar av...

Anneli.

Hur det går, tips & dubbelmoral

Åh vilken stressig vecka jag har haft! Ja, ni som inte är utbrända skulle säkert inte tycka att det var särskilt stressigt men för mig som fortfarande inte är "på banan" efter kraschen in i den berömda väggen för typ 3 år sen har det varit hektiskt! Jag har haft nånting inbokat varje dag! Roliga saker förvisso - och självvalda - men inte desto mindre stressigt för mig. Och två av dagarna började det inbokade redan kl 10.00 på morgonen och då är jag ju normalt inte ens vaken!

Det roliga med det här - förutom att allt jag gjort har varit roligt (på olika sätt) - är att jag inte har blödit näsblod en enda gång! Det är faktiskt nästan 2 veckor sen jag blödde sist! Hurra! Så förhoppningsvis är det över för denna gång. (Har ju i hela mitt liv haft perioder där jag blödit mycket näsblod.)
Jag läste nånstans att kryddan Paprikapulver var bra för att stärka blodkärlen(!) så den senaste dryga veckan har jag haft paprikapulver i nästan allt jag ätit! Det smakar ju inte så mycket så man kan ha det i det mesta - iallafall om man inte tar för mycket!

Nu vet jag ju inte om det är just paprikapulvret som hjälpt för jag hade inte blödit näsblod på några dagar när jag började äta det, men det är ju ingenting som skadar åtminstone! Och det kanske kan vara ett tips till andra som har samma problem som jag.

Och nu en varning till eventuellt kräkmagade läsare! Fortsätt läs på egen risk!
En av dagarna förra veckan satt jag och fikade med några trevliga människor varav en muslim och två veganer (jag och en till) och resten vanliga köttätare. Av någon anledning kom vi att prata om halalslakt och jag menade på att så som djur slaktas i Sverige skulle det nästan kunna klassas som halal eftersom man hänger djuret i bakbenen och skär upp halsen så att blodet rinner ut. Killen som är muslim höll inte med utan förklarade hur viktigt det var att djurets hjärta fortfarande slår så att ALLT blod rinner ur djuret, varpå jag hävdade att det nog gjorde det även på svenska slakterier eftersom djuret bara är medvetslös; bedövat med en bultpistol när det hängs upp och blodet bara forsar ur det stackars djuret när slaktaren skär av halspulsådern.
Ungefär här kom vilda protester från en av kvinnorna i gänget. "Nu får ni sluta prata om det där" sa hon. "Jag vill inte höra"! Men, sa jag, du vet väl vad det är du äter när du äter kött? "Ja det är klart jag vet" sa hon, "men jag vill inte tänka på det"! Här kanske jag borde ha hållit käften, men jag kunde inte låta bli att utbrista att jag tycker att det är dubbelmoral! Det går ann att någon annan utför det otänkbara som man själv inte klarar av att göra så att man själv bara kan gå till affären och köpa färdigpaketerat, helt opersonliga likdel... jag menar köttbitar! Men att göra det själv... ICKE! Är inte det höjden av dubbelmoral så vet inte jag..!
Men, having said that, så HAR jag ändå en förståelse för att det blir sån här dubbelmoral! Är man uppfostrad med att kött är mat så är ju det det normala; så man gör! Och alla kan väl inte slakta sina egna djur..? (Fast det borde man om man ska äta kött kan jag tycka... Åtminstone att vara med och se hur det går till!)

"Om slakthus hade glasväggar skulle alla vara vegetarianer" John Lennon.

Som vegetarian (från födseln) och relativt nybliven vegan (från nyår) kan jag inte låta bli att undra hur denna dubbelmoral påverkar empatin och medlidandet för våra medvarelser på denna planet... Suck... Men var och en gör som den vill efter sitt eget samvete! För min egen del är att jag blivit vegan det bästa jag gjort! Jag bara undrar varför det tog så lång tid för mig att förstå att mjölkproduktionen också bidrar till så ofantligt mycket lidande och död... Men bättre sent än aldrig! ♥

Anneli.

Trettioförsta uppdateringen av Frekvensmedicinen.

Igår tog jag sista skvätten av Frekvensmedicinen Simaruba, flaska nr 2.

Two down - one to go!

Som vanligt är det mer eller mindre omöjligt att utröna huruvida Frekvensmedicinen gjort nån "nytta" eller inte... men mot alla odds har jag faktiskt klarat av julen med allt vad det innebär av stress på olika plan utan att fullständigt säcka ihop! Ja till och med trots att jag åkte på en förkylning mitt i värsta stressen! 

Visst... jag har blivit äldre och klokare och har stressat mycket mindre jämfört med tidigare år, och jag lägger inte samma krav på mig att jag ska hinna göra så himla mycket. När vi firade jul med alla kidsen den 23:dje så hade vi knytkalas och var och en hade med sig en rätt som alla fick äta av, och mycket enklare än så kan det inte bli! (Jag hade med mig två sorters godisar, nämligen de HÄR, och Ärtpesto som du kan hitta recept på HÄR.)
Men om jag aldrig hade tagit nån Frekvensmedicin, hade jag klarat julstressen lika bra? Det lär vi aldrig få veta, för tiden och förbättrad kost måste ju också ha gjort sitt till för att få mig mer och mer ur utbrändheten!

Men i övrigt då? Har NÅT blivit bättre under de veckor jag tagit flaska nr 2 av Simaruba? 

Ja, jag skrev ju för några månader sen att jag kanske, möjligtvis kunde ana att min förstorade sköldkörtel började bli liiiiite mindre... kanske... svårt att avgöra... Men jag har liksom haft extra koll på den de senaste månaderna för att se om det verkligen är sant, och banne mig! Jag tror faktiskt det! Att sköldkörteln skulle kunna återgå till normal storlek när man som jag har knölstruma säger läkarna är omöjligt, så om det faktiskt är så att den börjar bli mindre så kan det inte vara nåt annat än Frekvensmedicinen som har gjort det!

Men det här med att man är uppmärksam och kollar nåt nästan dagligen har en klar nackdel: eftersom förändringen går så långsamt så hinner man vänja sig vid förbättringen som blir det nya "normala" och därför blir det jättesvårt att avgöra om det verkligen hänt nåt. För än så länge är det ingen stor skillnad - knölen sitter där den sitter. Men hoppet har ju verkligen tänts, att det går att bli frisk från knölstruma!

Ja, det är bara att konstatera att det behöver gå ännu längre tid innan jag med säkerhet kan säga hur det ligger till. Tålamod... tålamod!

För övrigt så går det upp och det går ner... fram och tillbaka... men trots att jag inte kan sätta fingret på det så känns det ändå som att det går mer fram än tillbaka... Och jag har en plan... Men det kommer jag att skriva mer om i ett annat blogginlägg! Stay tuned!

Anneli.

Tjugonde uppdateringen av Frekvensmedicinen.

Här kommer nu en ny rafflande uppdatering av hur det går med Frekvensmedicinen. Eller kanske inte sååå rafflande... 😕😞

Den andra flaskan med frekvensmedlet "Ytterbium" räckte i precis 3 veckor, för idag tog jag första dropparna ur den tredje flaskan.

Two down - one to go!

Den här gången känner jag mig inte lika glad och positiv som när jag skrev den förra Frekvensmedicin-uppdateringen...
Jag har undvikit all stress och verkligen tagit det lugnt de här tre veckorna. Jag har sagt nej och gett återbud när jag känt att min energi tryter. Jag har försökt äta så nyttigt jag kan och undvikit sånt jag vet att jag inte borde äta. Jag har tillåtit mig att sova så mycket som jag behöver. Och ändå har jag mått pissdåligt de senaste veckorna... och gått upp i vikt...

Det här jag skrev förra gången om att mina fötter inte gjorde lika ont längre och att de inte svullnade lika fort, det har gått tillbaka och nu har det blivit ännu värre än förut! Jag har sååå jä-la ont - speciellt i vänsterfoten - att jag knappt kan gå och stå! Och svullnaden går numera inte ens helt tillbaka trots en lång natts sömn. *Suck* 😢
Trött som tusan är jag också! Från jag vaknat till jag somnar! Trött och håglös... och jag har liksom tappat gnistan... och livslusten... Just nu orkar jag ingenting känns det som...

Hur Frekvensmedicinen kommer in i allt det här har jag ingen aning om... och mitt i eländet kan jag heller inte avgöra om det är nånting som förbättrats sen sist. Vad jag däremot kan säga är att jag fortfarande är klarare i huvudet och har mycket bättre minne (nästan som innan utbrändheten)! Hjärtat har också skött sig exemplariskt, så det får man väl vara glad åt!

Vet ni, på onsdag (d v s om 2 dagar) är det faktiskt exakt ett år sen jag började med Frekvensmedicin! Även om jag måste erkänna att jag hade hoppats på att min hälsa skulle ha repat sig mycket mer vid det här laget så har det ju iallafall gått åt rätt håll med vissa saker (hjärndimman och minnet t ex). Kroniska tillstånd tar ofta lång tid att bli frisk ifrån, det vet jag ju. Det går inte att jämföra med medicin från vårdcentralens läkare som i stort sett bara maskerar symptom (vilket oftast går ganska fort) men inte har gjort nåt åt den underliggande orsaken till varför man blev sjuk till att börja med! Sånt är jag inte intresserad av! Jag vill bli frisk på riktigt!!!

Så det jag hoppas kunna komma till rätta med nu är:
Knölstruman, stresskänsligheten, vad det än är som gör att mina fötter och anklar gör så ont och är så svullna, och vikten (har gått upp hela 5 kilo på detta år!!! TROTS ca 6 månader med 16/8-dieten, och en längre period med 5:2-dieten innan det!!!)! Ja, och så den här förlamande tröttheten också förstås! Men den har ju iallafall varit bättre i perioder. Men nu vill jag verkligen komma tillbaka till en mer permanent "pigghet"!

Jag har ingen ny tid till "min" Homeopat Kari Kokko än, utan jag skulle ringa honom och stämma av nånstans mitt i den sista flaskan Ytterbium. Mer än så vet jag inte i skrivande stund. Men när jag pratar med honom så ska jag ta upp det jag skrivit om här, och är det så att han inte kan hjälpa mig mer så får jag söka mig andra lösningar. För jag orkar verkligen inte må så här längre!! Händer ingenting snart så vet jag inte om jag ens vill leva längre... (Sorry, men jag mår verkligen inget bra just nu...) Meeen... vi ska väl hoppas att det finns nåt som hjälper mig att bli frisk! Hoppet är som bekant det sista som lämnar en!

Anneli.

Insomningsproblem, stress & sömnkvalité

Som ni märker så går det långt mellan gångerna jag skriver, och jag är uppriktigt ledsen för det! Förutom Frekvensmedicinuppdateringarna har det varit tunnsått med "vanliga" blogginlägg, och det beror förstås på det jag ofta har klagat på, d v s att jag varit sååå förbålt trött! Men som ni kunde läsa i förra blogginlägget så har jag äntligen börjat få mer energi! 😊

Ganska länge (många år!), och ända tills för ca ett halvår sen, hade jag väldigt svårt att somna när jag väl hade lagt mig. Det kunde ta flera timmar innan John Blund lyckats med sitt uppdrag! Men så hittade jag den här videon, testade att använda den andningstekniken han rekommenderar och började faktiskt somna snabbare!

Man kanske kan undra varför jag inte blev piggare när jag började somna snabbare, men tyvärr kan man inte sova bort den sortens trötthet som jag har/hade (nu har det ju faktiskt blivit lite bättre, förmodligen beroende på att jag har lyckats få ner mina stressnivåer så pass mycket som jag har)!

Iallafall; när jag ändå håller på och skriver om sömn och hur man kan förbättra den så tänkte jag att jag skulle posta en annan spännande video jag hittade på youtube:

Den här tekniken har jag inte provat än, men den låter ännu lättare än den första andningstekniken tycker jag! Så har du problem med att somna så tycker jag verkligen att du ska testa dessa metoder! Det kan ju vara bra både om du har svårt att somna när du lägger dig eller om du vaknar mitt i natten och har svårt att somna om!

Nu för tiden behöver jag inga andningstekniker för att somna, vilket jag tror/tycker är ett bra tecken! Tack vare att jag (äntligen!) har mindre inre stress och över huvud taget försöker stressa mindre i vardagen, så har min sömnkvalité avsevärt förbättrats! 😊

Andra tips för att sova skönt och vakna utvilad är att sova i ett mörklagt, välvädrat rum i en säng man tycker är skön! Ha gärna ett fönster på glänt om utomhustemperaturen tillåter, och tänk på att det är bättre att ha ett svalare rum och varmare täcke än tvärt om!

Hoppas mina tips kan hjälpa dig att få en bättre sömn och vakna utvilad!
Sov så gott - när ni än går och lägger er!

Anneli.

Sjunde uppdateringen om frekvensmedcinen.

Så är då flaska nr 2 av den nya omgången frekvensmedicin slut, och idag började jag på flaska nr 3.

Medicinen jag äter heter Calc-benz vilket är en förkortning egentligen, men exakt av vad är jag osäker på... Calc är en förkortning av Calcarea, men vad benz är en förkortning av vet jag inte. Hoppas det inte är bensin..!! ;o) Eller... Det skulle inte spela nån roll om det var antar jag, för utspädningen är så stor att det inte finns annat än just frekvenserna kvar av det ursprungliga ämnet i medicinen. Fast bensin... Vad kan det finnas för bra i det...? Nä, jag får hoppas att det står för nåt annat..! Ja ja... Moving on!

Two down, 1 + 1 to go!

Vad har då hänt med min hälsa under de 25 dagar som det tagit att ta slut på min totalt sett 5:te flaska med detta medel (i olika frekvenser)? Ja, ingenting positivt höll jag på att skriva..! Haha... :P Vad jag menar är att med hjälp av frekvensmedicinen så håller min kropp på att rensa ut vad jag antar är gamla gifter som gett mig olika symptom och sjukdomstillstånd, och utrensningar är sällan särskilt roliga... Under tiden jag tog 4:de flaskan blev jag ju förkyld 2 gånger, vilket var ovanlig då jag ju klarat mig ifrån förkylningar de senaste kanske 8 - 10 åren... (vilket inte är nåt positivt har jag förstått..) och jag hade också "attacker" av extrema svettningar (OBS! INTE klimakteriesvettningar!). 

Under de här 25 dagarna med flaska nr 5 har jag också haft några tillfällen med såna svettningar, men inte alls lika illa och lika ofta! Men; istället har jag haft kliande utslag på huden som liksom kommit "utan anledning". 

Jag har alltid haft en väldigt känslig hud och tål inga som helst starka ämnen på den! Tea tree oil t ex går fetbort, liksom de flesta eteriska oljor om de inte är i extremt liten mängd i t ex en salva! Tvål och tvättmedel måste jag alltid skölja bort mycket noga, och det har hänt att jag har fått utslag liknande de jag haft nu när jag har sovit borta på lakan som jag inte tvättat själv. Men jag har bara sovit hemma under denna tid, så utslagen måste bero på nåt annat, och jag tror ju att det är en utrensning med hjälp av frekvensdropparna! Någon annan förklaring har jag inte!

Den här perioden har jag också varit aningens lite tröttare igen, men det skulle även kunna bero på att jag har haft det ganska stressigt och emotionellt krisigt i mitt liv på sistone... Men nu tar jag nya tag, fast försiktigare... utan att pressa mig själv så mycket!

Som vanligt ska det bli spännande att se vad som händer nu när jag börjar med en ny flaska frekvensdroppar, med högre frekvens än den förra! Om sisådär 20 + dagar så vet jag förhoppningsvis och gör en ny uppdatering om det här på bloggen! Välkommen tillbaka och läs; om det, och om annat jag skriver om!

Anneli.

En ögonöppnare...

Igår åkte mannen i mitt liv och jag till Falun, för att titta in på IFM-kliniken som hade Öppet Hus. Jag har en kompis som jobbar där och som jag inte träffat på länge, så jag tänkte att jag skulle "slå två flugor i en smäll" (eller "göra två flugor på smällen" som min pappa brukade säga...) och träffa henne samtidigt som jag kollade klinikens utbud av behandlingar, tester och produkter.

Under eftermiddagen/kvällen kunde man prova på några olika behandlingar och få prata med den kunniga personalen. Jag gjorde bl a en slags "kropps-scanning" och det blev en ögonöppnare kan jag säga!
Alltså... Jag vet ju redan en hel del om varför jag mår som jag mår, och då menar jag inte bara utmattningssyndromet och stressen, utan vilka organ som kan ha tagit stryk och vad jag bör och inte bör äta t ex. Men att få det svart på vitt av en person som inte vet nånting om mig... ja, det ger en extra spark i baken...! Bl a framkom det att jag har inflammationer i kroppen och att jag absolut ska undvika allt vad gluten heter (vilket jag redan anat/fattat)! Dessutom fick jag veta att jag är på gränsen till att få diabetes!

Hon som gjorde kropps-scanningen på mig sa att för att inte diabetes ska bryta ut så måste jag sluta med allt som innehåller socker, och även honung. Ah meh... alltså... jag som älskar att bre lite honung på t ex en riskaka eller två och äta det till en kopp té!! Men från och med nu är det slut med det!
Som tur är så använder jag väldigt lite socker, utan det är just honung som är min största fallgrop här!

Ja, så nu blir det till att skärpa till sig! Fast fram till nyår kommer jag nog att tillåta mig att fuska lite...
Jag tänker att gluten inte blir alltför svårt att avstå ifrån... ja, det skulle vara pepparkakorna som är frestelsen där förstås... Men just det här med att vara superstrikt med allt som innehåller socker när det är jul... det vete sjutton om jag varken vill eller klarar... Men man kan ju äta med måtta och alltid bara direkt efter maten så att blodsockerkurvan inte skjuter i höjden mer än "nödvändigt"! Och dessutom har jag ganska många recept på "nyttigare" godis från mina år med LCHF - Veggie style, så jag får väl leta fram och damma av dem! Hur som - jag överlever nog! :o)

Mer om utmaningarna med ett liv utan socker och gluten kommer jag kanske skriva om i ett kommande blogginlägg, för det här blogginlägget blev tillräckligt långt som det är!

På återseende!

Anneli.

Hopp om livet!

Hallå i det kalla sommarsverige! Hur har ni det?
Jag har haft det ganska stressig, både på jobbet och hemmavid. Men det har också hänt och händer många bra saker:
Sen sist jag skrev så har tébladen jag plockade torkat klart och jag har provdruckit té på dem. Mmmmmm gott-gott kan jag lova! :D
I tisdags var jag iväg till Västerås för att genomgå en hälsoundersökning hos en alternativterapeut som heter Ola Björkman. Jag skrev om det på min "Rosa blogg" och om du klickar HÄR så kommer du till det blogginlägget! Ola har väldigt fina och helt naturliga näringstillskott och jag fick förstås med mig några burkar hem:

Olas undersökning visade att jag hade en del näringsbrister, men inte så många som när jag var hos honom för 1 år och 5 månader sen som tur var! (Jag skrev om det HÄR.) Men B12 och Zink bland annat behövde jag fylla på med!
Jag fick också "frekvensdroppar" för sköldkörteln och jag vet inte om det är de som "gjort susen", men sen jag var hos Ola har jag gått ner 8 hekto! :D
Och apropå sköldkörteln och vikt: Jag har ju haft supersvårt att gå ner i vikt och superlätt att gå upp i vikt och doktorn som konstaterade att jag hade struma sa - och verkligen poängterade - att det INTE var strumans fel, men enligt Olas undersökning så var det visst struman som var skyldig! Och jag måste säga att jag litar mer på Ola än på doktorn - eller vilken doktor som helst faktiskt..!! Så nu har hoppet tänts på nytt om att jag faktiskt ska kunna gå ner i vikt! :D
Om du vill ha kontakt med Ola finns alla kontaktuppgifter på min Rosa Blogg. Klicka på den länken som är ovanför bilden så kommer du dit!

Något annat positivt som har hänt - och är på väg att hända - är att jag har åkt till Stockholm idag och ska stanna här till på onsdag, och imorgon ska jag gå på bio med en kär vän och på tisdag ska samma vän och jag gå på konsert och se Rolling Stones! Wihoo, tjohoo! Det ska bli sååå kul! :D Så det minsta man kan säga just nu är att det är hopp om livet! :D

Anneli.

Stress och Healing

Nu var det väldigt länge sen jag skrev här, och till er som väntat på ett nytt blogginlägg ber jag om ursäkt för det!
Som titeln på detta blogginlägg avslöjar så ska detta inlägg handla om stress och healing - två motsatser skulle man kunna säga! Och jag har båda i mitt liv...
Stressen försöker jag hantera så bra jag bara kan. Det som går att göra nåt åt försöker jag göra nåt åt och resten är bara att försöka hantera! Den inre stressen är värst och svårast att komma åt! Oftast är jag inte ens medveten om att jag har den - jag är så van! Inte bra...

Ett av de bästa sätten att minska stress tycker jag är att meditera - och det har jag gjort varje dag sen den 4 maj, och jag tycker faktiskt att det blivit lite lättare att behålla lugnet i stressade situationer! Ur det perspektivet kan man säga att meditation är en form av Healing!

Jag har flera olika meditations-CD-skivor; både ledda och bara med lugn musik. Bland de ledda meditationerna har jag en som heter "Healingdammen" som en av mina Healinglärare Andreas Hindström spelat in. Den mediterade jag till idag. Jag tog fram min Healingskål och ställde framför mig på bordet, sen tände jag två ljus och satte på CD-spelaren och mediterade den dryga halvtimmen som CD:n tar.

I Healingskålen ligger foton och lappar med namn på såna som vill ha och behöver Healing. Jag la dit några nya idag... Många som mår dåligt...! :-(
Men meditationen var superskön och jag skickade på extra Healing till alla i skålen. Jag hoppas verkligen att Healingenergierna nådde fram till var och en!

Anneli.

PS. Hoppas ni alla har en skön midsommar! DS.

5:2 is Da Shit

Såg ni Vetenskapens värld tidigare idag? Det var sista (del 17 av 17) Vetenskapens värld för säsongen, men det går att se i 180 dagar på SVT Play.  Programmet handlade bland annat om forskning på 5:2-dieten och de goda resultat den visat sig ge, inte bara på vikten utan på hälsan i stort!
Jag har kört med 5:2-dieten nu sen den 30 mars 2013 - alltså i 1 år och 2 månader snart - och jag trivs med detta sätt att äta och leva!

Vad 5:2 har gjort för min vikt och hälsa är svårt att säga. Ja, vikten skulle jag ju kunna räkna ut om jag bara orkade gå och hämta mina anteckningar vilket jag inte gör just nu, men jag vet att jag i alla fall har gått ner några kilo.
Hälsan är lite svårare att veta hur den påverkats för min del. Dels tog jag inga prover innan jag började och som jag skulle kunna jämföra med nu, och med min hälsoproblematik är det inte så lätt att veta vad som är vad. MEN; jag TROR att hjärtat har blivit bättre tack vare 5:2. För en av de effekter som tillskrivs 5:2 förutom att minska risken för cancer är just att minska risken för hjärt- kärlsjukdomar. Och om det kan minska risken, är det väl inte helt osannolikt att det även kan förbättra en redan utvecklad hjärt- kärlsjukdom!?! Jag har ju faktiskt lyckats sluta med båda mina hjärtmediciner!

Speciellt nu när jag mediterar dagligen så märker jag att hjärtat mår bättre! Stress är ju kroppens fiende nr 1, och jag har otroligt mycket stress i mitt liv just nu! Meditationerna hjälper mig att stressa ner och ge kroppen en stunds välbehövlig återhämtning.

Men nånting jag har märkt med 5:2-dieten är att man INTE kan "äta vadsomhelst" på de 5 ätdagarna - inte om man vill gå ner i vikt i alla fall! Det var ju en av de påståenden som spreds om dieten i början. Men tro mig: jag har testat och jag gick UPP i vikt!

Känner ni till "What the hell-effekten"? Det är när man säger till sig själv att "attans! Nu råkade jag äta en kaka så nu är det kört i alla fall... då kan jag lika bra äta en pizza till middag". Men lika väl som det finns en "What the hell-effekt" så har jag märkt att det finns en effekt som är tvärt emot den! Vad man ska kalla den har jag inte kommit på (än) men det jag märkt är att när jag börjar ta hand om mig själv och göra bra saker för mig själv och göra "uppoffringar" (= avstå från något onyttigt smaskens) så vill jag inte förstöra genom att äta sånt som jag vet inte är så bra för mig!
Ja, alltså... det är ju inte hundraprocentigt vattentätt naturligtvis, men jag märker att jag väljer mina synder med större omsorg och har lättare att avstå från skräpmat. Det är ju inte helt fel! :D

Bara som exempel; efter att jag gjort en nyttig, supergod, färskpressad juice till frukost och kanske ätit en näve mandel till så vill jag liksom inte "förstöra" det genom att t ex dricka kaffe eller ta en macka...! Åtminstone inte på många timmar! Och jag blir faktiskt ganska mätt på mina juicer och står mig förvånansvärt länge! Jag tror att kroppen liksom fattar att den fått tillräckligt med näring så det inte spelar någon roll att det inte ligger massa fast materia och fyller upp magsäcken!

Juicen på bilden här ovan är en del av den juice jag gjorde igår på: 1 stor gurka, 4 morötter, 1 stor potatis, en näve maskrosblad, några salladsblad, 1 citron, 1 apelsin, 1 äpple, 1 bit färsk ingefära och en halv ananas - allting ekologiskt och sååå Gudomligt gott!
Juicen i den vänstra lilla kannan (2½ dl) sparade jag till idag, för idag har jag haft en av mina halvfastedagar så det fick bli dagens kaloriintag! MUMS! :o)

Jag misstänker att jag kommer att återkomma lite längre fram med mer om 5:2-dieten i mitt liv, men detta är allt för denna gång!

Anneli.

UVI - hur har det gått

Nu har jag inte skrivit på länge - helt enkelt för att jag blev JÄTTESJUK! Det jag har haft var inte bara en liten UVI (urinvägsinfektion) utan en STOR som höll på att utvecklas till blodförgiftning! Jag har haft hög feber och i 4 dygn gjorde jag inget annat än sov, drack och pinkade! När jag tillslut tog mig till VC (vårdcentralen) var det bara att bita i det sura äpplet och göra som doktorn sa; äta penicillin!

Hur kunde det bli så här? Jag har ställt mig själv den frågan många gånger de senaste veckorna. Men jag har en teori som är så här:
1. STRESS. På sista tiden har jag varit väldigt stressad. Parallellt med att jag jobbat har jag ju gjort ordning i min lilla fina lägenhet, den jag kallar Da House, och packat och packat upp, städat och diskat, kört grejer fram och tillbaka, putsat fönster, strukit gardiner, planerat och haft tidspress...! Som "grädde på moset" har jag hjälpt min ene son som håller på att flytta hemifrån + haft kalas för honom när han fyllde 19 år den 15 augusti. Det har helt enkelt varit för mycket för mig!

2. Vid två tillfällen har jag trott att "nu är jag typ frisk" och slappnat av och inte skött mig som jag borde. Den ene gången var just när vi firade sonens 19-årsdag. Då satt jag ute på en kall plaststol i trädgården och fikade med familjen. Den andra gången minns jag faktiskt inte riktigt just nu, men det spelar ingen roll för det som hände var att jag inte fortsatte att sköta mig som jag borde!
MEN DET VET JAG JU ATT MAN ALLTID SKA FORTSÄTTA BEHANDLA SIG FLERA DAGAR EFTER ATT MAN TROR ATT MAN ÄR FRISK!! Aaaaaarrrrrgggggghhhhhhhh!! Hur kan jag vara så DUM?!?

*Note to self: Påbörja alltid behandling vid första symptom. Fortsätt alltid behandling i flera dagar efter jag tror att jag är frisk.*

Ja, så när man inte sköter sig som man vet att man borde så får man helt enkelt betala priset: Penicillin!

Men jag har fått en ny "vapendragare" i kampen mot UVI:

Tipset om Björkglukos fick jag från facebook-gruppen "kropp och hälsa" men jag har inte testat det än. Tycker inte det är nån idé när jag äter penicillin. Så denna burk ska jag ha i "bakfickan" om eländet skulle slå till igen efter att penicillinkuren är slut! För jag pallar inte att bli så här sjuk igen - det är ett som är säkert! Och jag vill inte äta penicillin i onödan!

Vill du köpa Björkglukos så kan du göra det från http://www.biomax.nu/produkt/bjorkglukos/

Anneli.

Julstress

Det blir inte mycket skrivet här som det är just nu!! Jag hade hoppats att jag bl a skulle hinna/orka experimentera fram nåt gott pepparkaksrecept utan vetemjöl och kanske några andra goda julrecept att lägga ut här - men icke!
Att starta upp ett företag när man redan är typ utbränd är inte att rekommendera egentligen, men nu har vi kommit till "the point of no return" så det är bara att fortsätta och göra det bästa man kan! Men att samtidigt föröka få till julen hemma är närmast att betraktas som överkurs! Jag har bara gjort det nödvändigaste - och där ingår varken städning eller fönsterputsning! Bröderna Bus och maken gör ju en hel del förstås, men inte blir det så mycket "julifierat" som jag skulle önska..! (Nej, det var inte ett klagomål! Jag bara konstaterar! Är det nåt jag absolut vill så får jag väl göra det själv, men jag kan inte komma på nåt just nu..!!)

Men det här med att jag är så vansinnigt trött hela tiden och därmed är tvungen att ge avkall på en massa saker har fått mig att tänka på vad som egentligen är viktigt! När jag gav upp på hela jul-stress-grejen och deklarerade för familjen att de inte kan räkna med mig vad gäller julmat och julpynt i år, så infann sig ett lugn och en acceptans på nåt vis, och helt plötsligt så tyckte jag att det skulle bli ganska kul att fira jul..! SLUTSATS: Stressen tar bort glädjen inför julen!

Vad är egentligen så himla viktigt i hela den här julhysterin? Städningen? Pyntet?? Maten? Godiset? Julklapparna? Julkorten? Familjen? Vännerna? Vad grannarna tycker? Vad man kan skriva för status på facebook? Eller..??
Jag har inte städat. Inte skickat ett enda julkort. Gjort ett enda sorts julgodis. Pyntat sparsamt.
Köpt och slagit in julklappar har jag förstås gjort, och handlat lite mat. Gjorde en pepparkaksdeg som sönerna bakade ut. Bakade lussebullar med ena dottern som kom på besök. En stor skål potatissallad har jag gjort med hjälp av ene sonen, och.... Ja... det är typ det som jag har gjort. Och utöver det har jag klart uttalat att vill någon ha nåt mer så får de göra det själva! Eventuellt kan jag hjälpa till - om jag orkar!

Den här julen ska jag ta det väldigt lugnt och hellre satsa på att orka umgås än att stressa ihjäl mig! Jag önskar att jag hade gjort så för flera år sen! För en sak som står väldigt klar för mig är att familjen och vännerna vill jag inte vara utan, men pynt, godis, överdåd av mat och framför allt stressen kan jag vara utan!

Den här fina granen har min man Janne huggit i våran lilla skog, och vår son Martin har klätt den alldeles själv medan jag bara tittade på! :D Nu är jag redo att fira jul!

En riktigt God Jul önskar jag alla mina läsare!

Anneli.