Jag fryyyser!

Nu har jag bestämt mig! Från och med imorgon, måndag, lättar jag lite på mina egenbestämda restriktioner!

Efter idag har jag fullgjort min intention att bara äta salt- & fettfri Raw Food i 2 veckor och det har gått över förväntan bra! Min första intention var ju att bara klara en vecka och sen skulle jag ta det dag till dag, men första veckan gick ju så bra så jag bestämde mig för att ta en vecka till. Men nu börjar det bli lite tråkigt... Jag längtar efter varm mat, för jag fryser så in i vassen! Jag tror även att jag behöver lite fett för under dessa två veckor har min hud blivit ganska torr och fnasig och det tror jag kan bero på fettbrist.

Egentligen hade jag tänkt att vänta med att leva på Raw Food tills vädret blivit lite varmare för det känns lite lättare då på nåt vis. Men så fick jag en dag helt enkelt bara nog av mig själv, min trötthet, hjärndimma och övervikt och bara bestämde mig för att nu jäklar gör jag det! Och så gjorde jag det! 😊

Nu tänker jag så här: Om jag utan större mankemang har klarat 2 veckor med Raw Food fast det varit så kallt så kan jag ju utan problem klara av en Raw Food-vecka - säg varannan månad?! Just nu känns det iallafall som att jag skulle kunna få det att funka! Förut höll jag ju på med periodiska fastor av olika slag men det känns inte som att jag vill återgå till det! Det här känns bättre! Jag får ju äta hur mycket som helst och behöver aldrig vara hungrig! 

Under de här 2 veckorna har jag druckit Heavy Metal Detox Smoothie alla dagar utom igår (då åt jag bara frukt fram till middan) och jag har gjort sellerijuice som jag druckit på fastande mage varje morgon och det tänkte jag försöka fortsätta med så ofta jag bara orkar! 

En ekologisk och en icke ekologisk selleri.

Egentligen vill jag bara ha ekologisk selleri, men den är både mindre och dyrare! Just nu går en ekologisk selleri lös på ca 25 kr medan en betydligt större icke ekologisk selleri kostade 9.90 på LIDL denna och förra veckan. Vad göra? Ja, plånboken måste ju få vara med i det beslutet och vi har kommit fram till en kompromiss: jag kör ca 50/50! Eller 40/60 till fördel för den icke ekologiska... Men det får vara så när plånkan är tunn! 

Det här med att jag får äta hur mycket jag vill förresten; jag tycker att jag äter mindre nu! Jag känner mig nästan aldrig hungrig! Vad det beror på kan man kanske tvista om men min gissning är att jag får så grönjävligt mycket näring i mig varje dag så kroppen och knoppen är liksom nöjda! 😊

Och apropå knoppen: hjärndimman har lättat lite och jag känner mig piggare än för 2 veckor sen! Jag märker även att jag sover lite mindre - jag vaknar innan alarmet går igång iallafall! Det ser jag som ett kvitto på att det här har gjort mig gott!

Sen är det ju som bekant söndag idag! Och vad är det jag gör varje söndag? Går i kyrkan? 😇 Nä... men jag väger mig! Från förra söndagen till idag hade jag gått ner 1,3 kilo! Inte lika mycket som förra veckan då jag gick ner hela 3,2 kilo(!) men det hade jag inte väntat mig heller! Det är inte hållbart att gå ner så mycket - det är knappt ens hållbart att gå ner 1,3 kilo på en vecka! Kroppen måste ju hänga med och ta hand om alla gifter som frigörs från fettdepåerna, så att gå ner för fort är inte så listigt! Nä, -1,3 kilo denna vecka tycker jag var över förväntan! Men självklart är jag glad! 😁 Jag bara hoppas att min lever inte blir överbelastad! Men jag får lita på att min kropp och alla organ vet vad de gör, för det är ju sånt som inte jag har nån kontroll över!

Med hopp om en friskare, piggare och slankare framtid,

Anneli.

På't igen då!

Gårdagens blogginlägg tog så lång tid att skriva att jag nästan inte hann ut i trädgården för att plantera om fler tomatplantor som jag hade tänkt. Jag behövde ju äta middag också och efter den blev jag lite så där lat och bekväm och hade ingen större lust att gå ut. Men så ville Käre Maken ha datorn så jag tog mig i kragen och gick ut.
Så dags på kvällen (tror klockan var runt 20-snåret) är det mycket mygg ute så jag droppade på lite aromaolja (citron och rosmarin, det var det jag hade hemma) längst ner på mina byxor och ärmarna och kragen på min kofta för att försöka avskräcka myggjävlarna från att sticka mig. Det gick väl så där... Tyckte att de flög runt mig ändå fast jag stank av aromaolja! Men jag tror inte att jag blev stucken faktiskt. Det har iallafall inte börjat klia nånstans! Så kanske hjälpte det!
Stanken (fast jag tyckte att det luktade gott! Starkt, men gott!) kanske inte skrämde bort myggen men det skrämde iallafall bort Käre Maken som efter en stund kom ut för att se vad jag höll på med! Han är inte så förtjust i starka dofter och de här gillade han inte! Så han var bara med mig en stund och sen gick han in igen!

Jag hann iallafall plantera om 9 tomatplantor innan jag tröttnade på myggen och gick in. 😊

I fredags förresten så åkte Käre Maken och jag in till stan för att köpa mer jord till mina plantor och så ville jag titta om det fanns några billiga krukor att plantera i. Det gjorde det inte. Men jag hittade billiga hinkar som jag tror är tänkt som vattenhinkar till djur och som kostade rätt billigt så då köpte jag 13 såna: 4 större och 9 mindre. Sen var det bara att borra hål o botten på dem vilket mannen i mitt liv gjorde åt mig och nu är det klara att planteras i!

Här står de och väntar på att jag ska gå ut och sätta fart! (Den skarpögde kanske ser att det bara står 12 hinkar på gräsmattan, men det är för att det stod två i varandra när jag tog fotot.)

Här är de tomatplantor som är omplanterade inklusive de jag planterade om igår:

De som står som i en liten klunga längst fram i fotot är de jag planterade om igår, men alla de som står i små krukor måste planteras om så småningom för de krukorna kommer vara alldeles för små när plantorna blir större! Men nu klarar de sig ett tag iallafall!

Kvar att omplantera är dessa:

3 tomatplantor och alla paprikaplantor. Eller alla och alla... Några ser ut som att de inte kommer bli nåt - åskovädret gick hårt åt dem! Men jag ska kolla lite närmare vilka plantor som är värda att satsa på nu när jag ska gå ut och försöka bli klar med omplanteringarna! För det är precis vad jag tänker göra nu; fortsätta att plantera om! 😎 På återseende!

Fast vänta lite nu! Innan jag går ut vill jag bara berätta att jag i morse ställde mig på vågen som jag brukar göra varje söndag efter toabesök och före jag äter eller dricker nånting och på de 5 dagarna med Fastehärmande Kost har jag gått ner fantastiska 3½ kilo! 🎇 🎊 🎆 Tjohoo! 😄 Nu kan jag knappt bärga mig - jag vill fasta snart igen! 😛 Kanske kan jag inte hålla mig och vänta i 55 dagar... Men det får vi se vad det lider! Nu väntar mygge... jag menar plantorna! 😉

Anneli.

Det här gick ju som på räls

... eller nåt...
Ja, riktigt, riktigt på räls kan jag inte påstå att det gick på slutet. Min sista fastedag (i tisdags) vaknade jag med en rungande huvudvärk och ont i mina armar. Jag tänkte först att det berodde på lågt blodtryck för det kändes som att jag inte fick ut nåt blod i armarna. Men vartefter dagen gick så fick jag bara mer och mer ont både i huvudet och armarna, och framåt kvällen fick jag feber, så det var helt klart nåt mer än lågt blodtryck på gång! Och så har jag haft det sen dess. Ja, armarna har blivit näst intill bra igen, men huvudvärken och febern vill visst inte ge med sig... 😢

Men skit i det nu! Det var inte för att beklaga mig som jag ville skriva det här blogginlägget, utan för att berätta hur det gått med att bryta fastan efter så lång tid.
So here it goes:

Jag började onsdagen (igår alltså) med att ställa mig på vågen. Till min STORA förvåning hade jag gått ner ytterligare 1,2 kilo! På 3 dagar!! Men jag klagar inte..! 😜
Det betyder att jag sammanlagt gick ner 8,8 kilo på dessa 30 dagar! Bara ynka 3 hekto från förra årets 9,1 kilo. 😃 Men som sagt: jag klagar inte..!

Sen bröt jag inte fastan förrän till middagen igår. Då kokade jag en soppa på en liten potatis, en bit morot, en liten näve färsk spenat och ca ½ tsk grönsaksbuljongpulver + vatten. När det kokat färdigt så mixade jag det med 1 msk chiafrö för att få lite konsistens och extra näring. Det blev inte särskilt gott... men jag rörde i lite himalayasalt och då blev det genast godare!

Sen frampå nattkröken gjorde jag en Heavy Metal Detox Smoothie (som jag gjort varje kväll under fastan). En Heavy Metal Detox-smoothie (HMD-Smoothie) ska det vara följande ingredienser i: Dulcealger, blåbär, korngräsjuicepulver, färsk koriander och spirulinaalger. De 5 ingredienserna jobbar perfekt ihop enligt Medical Medium och ska alltid vara med i en HMD-Smoothie. Sen kan man slänga in lite annat också som man tycker är gott.
Jag har inte gjort så mycket som Medical Mediums recept utan kanske hälften, och jag har inte haft i banan under fastan, men det hade jag igår! Det förbättrade både smak och konsistens!

Det var dag nr 1 det. Idag gjorde jag en HMD-Smoothie till "frukost" (kl 14.30...) och om nån timme ska jag göra en soppa igen tänkte jag. Sen får det vara slutätet för idag! Om jag inte äter lite frukt förstås, men det räknas ju nästan inte! 😛 Frukt har jag ju ätit lite av under hela fastan.

Som ni ser så går det riktigt bra det här med att bryta fastan! Det svåra är inte att fasta - det är att bryta den! Men om jag lyckats uppbåda lite karaktär eller om det är huvudvärken och febern som hjälper mig att inte frestas att överäta ska jag låta vara osagt... Men det går bra iallafall! 😊

Det här var förmodligen inte sista gången jag fastade, men det var sista gången jag fastade så här länge eftersom det enligt Medical Medium inte ska vara så bra.
Men vad var det för nåt jag menade när jag skrev igår att jag åtminstone fastat på rätt sätt?
Jo, enligt Medical Medium är det jätteviktigt att man inte bara gör grönsaksjuice utan att man också får i sig kolhydrater i form av fruktjuicer, och jag har ju hela tiden blandat både grönsaker och frukter i mina juicer! 😌 Bra det!

Nä hörrni mina vänner! Det känns som att jag har gröt i huvudet och jag känner mig så svag och seg i kolan, så att det överhuvudtaget blev ett blogginlägg idag är en smärre bedrift! Men nu tyar jag inte mer! Nu blir det horisontalläge i soffan en stund så jag orkar koka mig lite soppa sen!

Anneli.

Det här går ju som på räls, del 4

Wow! Nu har jag (fusk)fastat i hela 4 veckor! Idag är dag 29. Av 30! Wihoo! 😎
Nu längtar jag efter att få äta igen faktiskt! Alltså äta "riktig", lagad mat. Lite bär eller melon har jag ju ätit nästan varje dag jag fastat.

Det här var dagens lunch:

En liten skål med nyplockade krusbär och hallon.

Krusbären kunde ha fått mogna ett par dagar till, men jag kunde inte låta bli att plocka några där de hängde på sin krusbärsbuske!

Nästan helt mogna!

Igår ställde jag mig på vågen igen och under den gångna veckan hade jag gått ner 1,2 kilo. Jag hade hoppats på lite mer, men är glad så länge det går åt rätt håll! 😊 Under de här 4 veckorna har jag sammanlagt gått ner 7,6 kg. 

På onsdag - alltså den dagen jag ska bryta fastan - tänker jag väga mig igen för att se hur mycket jag gått ner på 30 dagar. Det lär ju inte vara nån stor skillnad mot igår, men ändå... 😛

När jag var ute i trädgården och plockade bären så var det 32,3 grader ute. Det är definitivt för varmt för min smak, men av nån underlig anledning så har jag klarat värmen bättre i år än nånsin i mitt liv! Vanligtvis brukar jag ligga som en blöt fläck nånstans i skuggan med nåt kallt att dricka när temperaturen går över 25 grader, men inte i år! Att jag orkade vara ute i solen och värmen den ca kvarten det tog att plocka bären känns som ett mirakel! Det var varmt och det var svettigt, men jag klarade det! 😅 Och; det har ingenting med fastan att göra för även när det var så himla varmt i maj så klarade jag värmen ovanligt bra! Jag kan inte annat tro än att det har med Frekvensmedicinen att göra! Men mer om det i ett blogginlägg i mycket snar framtid för snart är den flaskan jag nu håller på med slut! 😊

Over and out! 

Anneli.

Det här går ju som på räls, del 3

Nu har jag fastat i 21 dagar! Idag är det dag 22. Bara 8 dagar + vad som är kvar av idag kvar med andra ord! 😊 Nedräkningen har börjat!

Den gångna veckan har flutit på bra förutom att jag kände mig lite yrslig i ett par dagar, vilket jag misstänker berodde på en kombination av utrensningssymptom och stress. Men nåt som har blivit bättre av fastan är att jag har börjat känna mig mycket mjukare i kroppen mot innan. Ja, det började till och med lite under 2:a fasteveckan, men nu är det en markant skillnad! Och min annars så onda fot gör inte ont längre - om jag inte överanstränger den... Då kommer värken som ett brev på posten! Men det är inte utan att jag nästan känner för att utbrista: "Halleluja! Det är ett mirakel"! 😜

Bilden fick jag av en fb-vän för att hjälpa till att göra reklam för Loppisen .

Igår hjälpte jag till på ett Loppis några timmar och jag stod upp och gick runt i lite över en timme innan jag kände att jag behövde sätta mig en stund, och så länge har jag inte klarat av att stå och gå på många år utan att det gjort svinont i foten! Det känns väldigt bra måste jag säga! Och fastän jag stod och gick omväxlande med att sitta en stund i ett par timmar till så fick jag nästan inte ont i foten alls!
Men jag skulle ljuga om jag sa att jag inte känner av foten alls, för det gör jag! Men jag kan inte påstå att det värker och jag kunde sova gott inatt till skillnad från om jag hade gått och stått lika mycket för 3 veckor sen. (Hur många nätter har jag inte legat mer eller mindre sömnlös på grund av att foten värker? Jag kan inte räkna dem! 😴 )

Men över till nåt annat som känns roligt: Igår morse ställde jag mig på vågen igen och jag hade gått ner 1,4 kilo den gångna veckan, så nu har jag gått ner sammanlagt 6,4 kilo! Det känns bra! 😎 Men jag kommer med största sannolikhet inte att slå förra sommarens 30-dagarsfasta då jag gick ner 9,1 kilo, men allt som är mindre än nu är bra! Sen gäller det att inte gå upp igen och helst fortsätta att gå ner... Hur det går med den saken får vi se... Kanske, kanske om jag klarar av att leva och äta enligt Medical Mediums kostrekommendationer att det fortsätter gå åt rätt håll både med vikt och hälsa...

Jag har ju faktiskt redan ändrat min kost ganska mycket efter hans rekommendationer; slutat äta det han kallad "no-foods": gluten, mjölkprodukter och ägg bland annat, och börjat äta mer bladgrönsaker och frukt. Men sen säger han att man bör minska drastiskt på fettintaget (det är svårt för levern att bryta ner fetter - speciellt när man inte är helt frisk) och jag har hittills inte lyckats så bra med det... äter för mycket nötter och steker i för mycket olja... Men jag ska se vad jag kan göra åt det när jag börjar äta igen.

Så... fortsättningen på denna min hälsoresa känns oviss men spännande! Vill du veta hur det går och även annat jag skriver om så är du välkommen att prenumerera på blogginläggen! Upptill i högermarginalen hittar du 2 olika sätt du kan göra det!

Anneli.

Det här går ju som på räls, del 2

Nu har jag fastat i två veckor och det känns jättebra! Idag är dag 15 och när klockan blir midnatt så har jag fastat precis halva den tid jag bestämt mig för att fasta!

Bortsett från att Käre Makens mat doftar underbart varenda dag och jag en kort, kort stund kan känna ett sug i magen och tänka att "Gu' va gott att få äta... (vad det nu är han har lagat)" så går det över på en gång! Det finns inte på kartan att jag skulle falla för frestelsen! Envis som en röd gris 🐖 är jag när jag sätter den sidan till, och har jag bestämt mig så har jag! Det ska MYCKET till för att jag ska ändra mig då! 😛

Under den här gångna veckan har jag känt mig lättare och lättare inombords, och då menar jag inte kilo, hekto och gram utan mer... hur ska jag förklara det... befriad... renare... nystädad! Ja det låter kanske knasigt om du aldrig har fastat nån gång och inte själv har fått erfara hur det kan kännas, men jag kan inte förklara det bättre. Och med största sannolikhet så är det också så att min kropp under de här två veckorna har hunnit städa ur sig en del skit som inte ska finnas i en frisk kropp. Med tanke på alla gifter vi har i vår miljö så bär vi alla på olika gifter som gör att det blir svårare och svårare att hålla sig helt hundra frisk. Att fasta ger kroppen tid och energi över för att rensa ut gifterna. 

♥ Min Schersminbuske som doftar sååå ljuvligt! ♥

Men kilo, hekto och gram då? Jo då, det händer lite där med - även om det tyvärr inte bara är fett som står för viktnedgången. Jag vägde mig igår och då visade vågen att jag hade gått ner 1,5 kilo sen förra söndagen så sammanlagt på dessa två veckor har jag gått ner precis 5 kilo. Det är ungefär lika som förra sommaren jag fastade 30 dagar så det var förväntat.

Förr i världen, d.v.s. innan jag fick barn, så blev jag helt tokig när jag fastade! Jag planerade vad jag skulle äta när jag brutit fastan, läste recept, bakade och lagade mat som en galning! 🍛 Jag gjorde hela dagsmenyer med nyttig, kaloriberäknad mat för flera veckor framåt så jag skulle ha att välja ifrån! Maten jag lagade frös jag in i portioner så när jag hade börjat äta igen hade jag massor av färdiga rätter i frysen, bara att ta fram och värma! 😊

Nuförtiden blir jag inte riktigt lika tokig men jag måste erkänna att jag har läst ganska många recept under de här två veckorna (och fler lär det hinna bli) och de som jag känt att jag vill testa har jag skrivit ut! Nu har jag en hel hög med utskrivna recept som jag ska prova när jag äter igen! 

Men först 15 dagar fasta till + en upptrappningsperiod på ca en vecka och sen... sen ska jag laga nya, spännande rätter! Och ÄTA dem!! 😋

Anneli.

Än går det ingen nöd på mig!

Idag är dag 7 av min juicefasta och som rubriken avslöjar så går det ingen nöd på mig!
Jag saknar inte att äta - fast jag måste erkänna att all mat som Käre Maken lagar doftar otroligt gott! Men jag är inte frestad att smaka! (Envis är mitt mellannamn! 😛 Har jag bestämt mig så har jag!)

Vad jag däremot är, är frusen! Väldigt frusen! Och det har jag varit sen dag 1 av fastan faktiskt! Jag sitter med kofta och filt runt mig och ändå känner jag mig kall! Men det är helt normalt när man fastar så det är bara att leva med! Synd att det varma majvädret inte höll i sig... mellan regnskurarna iallafall!

Jag har sen många år tillbaka försökt att hålla koll på åt vilket håll vikten går genom att väga mig en gång i veckan - oftast på söndagar. Idag är söndag! Det var riktigt roligt att ställa sig på vågen denna gång! Efter en veckas fasta har jag gått ner 3,5 kilo! Nu fastar jag inte för att i första hand gå ner i vikt utan för att ge min kropp bättre förutsättningar att läka, men never the less så kändes det bra att (äntligen) få se lite "snällare" siffror på vågen. (Men jag är inte så inbilsk så jag tror att det är 3,5 kg fett som försvunnit! Det är nog mest vätska och lite muskler... Men liiite fett måste det ju ändå vara! 😜 )

Bild ärligen snodd på internet nånstans.

Nu väntar jag bara på att bli piggare. Det är mer eller mindre allmänt känt att efter en tids fasta så blir man jättepigg! Men än så länge är jag lika trött som vanligt... 😴 Men jag håller i och håller ut! Den som väntar på nåt gott väntar aldrig (alltid?) för länge!

Anneli.

Trettiosjunde uppdateringen av Frekvensmedicinen.

Innan jag började skriva på detta blogginlägg så läste jag vad jag skrev förra gången om hur det gått med Frekvensmedicinen och tyvärr kan jag meddela att lika glad och positiv som jag var då känner jag mig inte nu... Men det beror mest på att jag är sjuk... Feber, ont i halsen, huvudvärken från Helvetet och en envis hosta - det är min status sen i torsdags kväll.

Så jag tänkte försöka hålla detta blogginlägg kort och koncist så jag kan återgå till seriöst soffhäng i horisontalläge igen. Men jag tog ju sista dropparna ur första flaskan Opuntia idag, så ett blogginlägg vill jag ändå skriva!

One down - two to go!

Den här Frekvensmedicinen skulle ju bland annat stärka mitt näringsupptag och om den gör det är ju jättesvårt att avgöra... Men; det kanske skulle kunna förklara hur i hela friden jag helt plötsligt gick upp 1,8 kilo på en vecka trots att jag inte gjorde några förändringar från hur jag ätit på sista tiden. Jag har faktiskt gått ner några hekto i veckan den senaste dryga månaden - förutom veckan efter påsk då dessa nästan 2 kilo adderades till min lekamen. Och då kanske jag ska tillägga att jag inte sett röken av varken påskgodis eller påskmat utan bara ätit som vanligt, vilket sen nyår innebär vegansk mat med mycket frukt och grönt. 

Jag tänker att om tarmarna helt plötsligt började kunna ta upp näringen bättre så kanske kroppen blev så "chockad" att den för kroppen myckna näringen lades i depå... förstår ni hur jag tänker? Jag har förstås ingen som helst aning om det ens är fysiskt möjligt, men vad skulle det annars kunna bero på? Tilläggas kan att jag veckan efter hade gått ner 1,5 kilo, men då hade jag redan varit sjuk i drygt två dygn och levt på vatten och några päron...

Sen dess har jag varit lite duktigare på att äta trots att jag fortfarande är sjuk så på söndag ska det bli spännande att kliva på vågen igen! Eller inte så spännande... Den här kroppen jag har tycks ju trotsa fysikens lagar, så jag vet aldrig vad jag kan förvänta mig..! Men jag gör så gott jag kan och så blir det som det blir!

Nu hägrar soffkuddarna och den varma fleecefilten. Huvudet känns som uppstoppad med bomull och jag märker att jag liksom inte kan tänka... Så jag avslutar detta blogginlägg nu och hoppas att jag blir frisk snart!

Anneli.

Kampen mot kilona.

Tänk att livet så ofta känns som en kamp! Ska det verkligen behöva vara så?
Människor från världens alla hörn kämpar med/emot/för allt från sin överlevnad till rena "I-landsproblem". Nu ska man väl i och för sig inte jämföra, för vad det än är som man kämpar med/emot/för så är det ju DET som är kampen i det egna livet. Som man säger inom Handlingsprogrammet för Sorgbearbetning: "Allt du känner känner du till 100 %". Det går liksom inte att känna nåt till 83,4 %... och samma är det med sånt vi kämpar med/emot/för: problemet som gör att vi kämpar känner vi till 100 %! Och därför blir det svårt (och ibland rent av dumt!) att jämföra sig med andra.

Jag kämpar ju för att återfå min hälsa, och jag kämpar med att gå ner i vikt! För att gå ner i vikt har jag provat allt mellan LCHF till viktväktarna, alla olika periodiska fastor som finns, några mer eller mindre suspekta bantningsmetoder, äppelcidervinäger och kosttillskott som ska hämma upptaget av kolhydrater eller fett... Och det enda som hänt är att jag sakta med säkert har gått upp i vikt... Visst har jag gått ner några kilo - många gånger genom livet! Men minsta lilla avsteg från vad-det-nu-är jag för tillfället håller på med så har vikten vänt och kurvan börjat klättra uppåt igen! Ja, det finns till och med gånger när jag verkligen inte fattar hur det är möjligt att viktkurvan börjar peka uppåt! Det har gått så långt att jag kallar mig för "Weight loss resistant" (det låter inget bra på svenska..), men det känns verkligen som att min kropp vägrar att släppa på överflödskilona! 😢

Det sägs att överviktiga människor är de mest lättlurade, och det ligger nog en del i det. Förmodligen för att det är lätt att bli desperat och villig att prova vad som helst. Men jag ser det mer som "skam den som ger sig" - åtminstone om man inte går på de värsta avarterna av "viktnedgångs hokus-pokus", utan försöker tänka lite kritiskt och på vad som är bra för hälsan! Jag kommer ihåg när jag var tonåring och läste i nån veckotidning om "Franskbröds-dieten" där man skulle leva på frallor och mjölk och på så sätt gå ner i vikt... Det var nog en inte helt genomtänkt metod... 😵 😜

Det jag har "gått på" den här gången är nåt jag har läst och hört om ganska länge, men inte testat - förrän nu; idag kom dessa med posten:

Sen jag började äta efter min 30-dagarsfasta har jag gått upp 3,2 kilo - på 13 dagar! Viss viktuppgång är oundviklig i o m att tarmarna börjar fyllas på lite mer än när man bara drack, men 3,2 kilo på 13 dagar känns inte kul! Men i mitt fall är det förhoppningsvis mest vätska, för mina anklar och fötter är så där supersvullna igen! 😕 Ja, hela kroppen känns svullen! Därav burken till vänster: Detox. Den innehåller örter som ska hjälpa bl a njurarna med vätskeregleringen i kroppen.

Grönt kaffe är känt för att öka förbränningen i kroppen, och hallonketon (vad nu DET är för nåt...) ska visst göra detsamma. Men sen är det ju så att det är ingen idé att ta kapslar med grönt kaffe för att gå ner i vikt, samtidigt som man käkar wienerbröd... (vilket jag inte gör!) Nä, man får nog vara ganska medveten om vad man stoppar i sig - och det tycker jag att jag är!
Sen jag slutade fasta så har jag bara ätit ett mål lagad mat om dagen, och det är till middagen, och i stort sett bara ätit frukt, grönsaker och lite nötter under dagen. Det känns som ett koncept jag de flesta dagar kommer kunna fortsätta med! Och då ska man väl inte kunna gå upp i vikt? Eller?
Time will tell...

Anneli.

Repris, 5:2?

Som ni förmodligen redan vet så har jag kämpat med min vikt i många långa år, utan att det egentligen hänt nåt - förutom att jag sakta men säkert lagt på mig fler kilon.

När jag i 3½ år levde på min vegetariska variant av LCHF gick jag bara ner ynka 6 kilo på hela tiden! Och när jag började äta mer kolhydrater igen så gick jag upp igen. Långsamt, men ändå upp.

När jag i 1 år och 7 månader körde med 5:2-dieten gick jag på de 19 månaderna ner nästan 13 kilo, men då körde jag ofta en "fakirvariant" där jag nästan svalt mig de dagar jag fastade vilket inte fungerade i längden. Efter ett tag skrek min kropp efter näring! Det - plus att jag fick höra att det inte var bra med periodiska fastor när man som jag har en sköldkörtel som inte mår bra - gjorde så att jag tvärslutade. Och viktuppgången kom som ett brev på posten...! Efter bara 5 månader vägde jag mer än när jag började med 5:2! Och nu väger jag ytterligare lite till... :o(
(En sammanfattning av min viktresa kan du läsa om HÄR om du är intresserad.)

Att utesluta gluten har inte heller gjort nån som helst skillnad på min vikt, trots att det per automatik gjort att jag tackat nej till t ex fikabröd, pizza och såna där supergoda Chili cheese som de har på MAX-restaurangerna! Nä, sanningen är att sen jag på årets första dag började mitt glutenfria liv så har jag fortsatt att långsamt gå upp i vikt, och nu väger jag lika mycket som när jag vägde som allra mest! Det är så överjävligt, så jag kan inte ens beskriva det! :'(

Men: Desperata tider kräver desperata åtgärder, eller vad är det man säger..? Förra söndagen provade jag att fasta igen och det gick så bra att jag gjorde om det i torsdags! Och idag fastar jag igen! Det verkar ju vara det enda sättet som jag går ner i vikt på, så vad ska jag göra??? Jag orkar inte väga så här mycket längre! Så jag har bestämt mig för att testa 5:2-dieten igen!

Men den här gången tänkte jag ta det lugnt och absolut inte svälta mig! Been there - done that, och det funkade ju INTE! Men nu har jag en (bättre?) plan:
På en fastedag får man ju äta/dricka 500 kcal som kvinna (och 600 för män), och den här gången ska jag se till att få i mig de tillåtna kalorierna, och göra det på näringsrikaste möjliga sätt! Mitt "vapen" stavas proteinpulver! Men inte vilket proteinpulver som helst, utan ett som är Ekologiskt och Raw, med massor av "grön näring":

Jag blandar ihop de här två: Hampaprotein (till höger i bild) och Amazing Meal. Båda är Raw och proppfulla med näring!
Så om jag dricker 3 portioner utblandat i 3 X 2,5 dl mandelmjölk + vatten + 3 X 1 tsk chiafrö så blir det tillsammans 516 kcal, och ser jag till att varje skopa proteinpulver är liiite mindre än full så klarar jag gränsen! På så sätt får jag i mig maximalt med näring till minimalt (eller maximalt - hur man nu vill se det) antal kalorier!

Så nu är det bara att hålla tummarna för att vikten och hälsan går åt rätt håll (vikten ner och hälsan upp!) och att jag orkar hålla i det här med 5:2. Time will tell! Men nånting måste jag göra, och nu hoppas jag att det här funkar!
Uppdateringar kommer vartefter! Prenumerera gärna på bloggen så missar du ingenting!

Anneli.

Vikt eller hälsa?

Oj! Insåg inte att det var såå länge sen jag skrev ett blogginlägg här...! Men NU kommer ett iallafall!
Som jag skrev sist så försöker jag mest att bara överleva just nu. Jag har börjat jobba 10 timmar i veckan och det känns väl ganska bra... eller... det är på gott och ont! Det är bra att få lite mer rutiner och liksom "komma igång", men attans vad trött jag är...!

Jag har länge tänkt att jag ska gå igenom mina anteckningar om min vikt och hälsa som jag har skrivit under flera år, och idag - äntligen - fick jag tummen ur... ja, ni vet vad... och tog fram dem!
För att få lugn och ro att gå igenom dem så tog jag med dem ut till mitt älskade Da House när jag ändå skulle dit och meditera, och efter meditationen kokade jag mig en stor kopp kaffe och satte mig i soffan för att gå igenom de senaste åren av mitt liv vad gäller vikt och hälsa.

Det var här jag satt! :o)

De anteckningar jag gick igenom var från januari 2008 till nutid, så det var rätt mycket som ni förstår! Men jag ska försöka sammanfatta det viktigaste så kortfattat jag kan! 

Redan innan 2008 kämpade jag med min vikt, men jag var iallafall oförskämt frisk! Eller jag trodde det iallafall eftersom jag inte upplevde några direkta symptom! Men en sjukdom kan ta lång tid att utveckla, så innan man fattar att man har den så har man nog varit sjuk rätt länge - egentligen..!

Trött hade jag ju varit i många, långa år, men skyllde på att jag var 5-barnsmamma med allt vad det innebär, men sanningen är nog att det var ohälsa på gång fast jag inte fattade det!

I januari 2008 fick jag komma till Skogsgläntans Rehab i Särna, Norra Dalarna. Jag var ordentligt överviktig och hade ganska nyligen blivit diagnosticerad med knölstruma och hade även börjat få "konstiga hjärtrusningar" som 2009 (tror jag det var) visade sig vara nån form av hjärtfel. Exakt vad vet inte läkarna riktigt.. Det jag fick höra var: "Vi vet inte VAD du har för hjärtfel, inte VARFÖR du har fått det, men vad det än är så är du för ung för att ha det"! Hmmm.... Men ena hjärtkammaren var förstorad och hjärtat slog på alla sätt utom som det skulle...! (Men nu har jag läkt mitt hjärta och slutat med medicinerna!)

Under de 18 månader som jag var inskriven på Skogsgläntans Rehab (bodde där först i 4 veckor och sen ytterligare 3 helger under den tiden) så gick jag ner 12,1 kilo! Mot slutet av den tiden övergav jag också "tallriksmodellen" mot min vegetariska variant av LCHF, vilket var det som tog bort de sista ca 4 kilona efter att ha stått och stampat på en "platå" ett tag. 

Under de 3½ åren jag levde på LCHF gick jag tyvärr bara ner 6 kilo (d v s ytterligare 2 kilo efter jag avslutat på Skogsgläntans Rehab) och jag började kalla mig "Weight loss resistant". *Suck* :-(

MEN: Så började jag med 5:2-dieten den 30 mars 2013. Jag hade då gått upp nästan alla kilon igen (utom 2,3 kilo) och mådde inte särskilt bra...!

På de dryga 1 år och 7 månader som jag höll på med periodisk fasta gick jag ner 12,9 kilo(!) fast inte bara rakt av, utan lite ner, lite upp, lite ner, lite upp, men åtminstone mer ner än upp!

Som jag skrev i förra blogginlägget så började jag gå upp i vikt direkt jag slutade med periodisk fasta (varför jag slutade kan du läsa om HÄR), och på 5 månader gick jag upp hela 13,7 kilo; alltså 8 hekto mer än jag gick ner på 1 år och 7 månader med periodisk fasta!! Men sen har det stannat av verkar det som, för sen dess och till idag (ca 3 veckor) så har jag "bara" gått upp 4 hekto... Men det här betyder att jag bara har 1,1 kilo kvar tills jag väger lika mycket som när jag först kom till Skogsgläntan! *Suck* :-( 

Jag behöver väl inte berätta att det känns hopplöst!?! Om periodisk fasta hittills varit det enda som faktiskt både fått mig att gå ner i vikt OCH varit ett sätt att äta på som jag trivts med, och det inte är bra för min hälsa att leva så... vad ska jag då göra? Det känns som att jag måste välja mellan att gå ner i vikt ELLER äta nyttig mat - för det är ju faktiskt inte så att jag går upp i vikt av att äta mackor, godis eller chips! Sen jag slutade med 5:2 har jag fokuserat på att få i mig så näringstät mat som möjligt utan att kaloribegränsa mig, men det funkar ju helt klart inte! :-( Men jag känner att min kropp SKRIKER efter näring!

Men jag tror att jag vet varför det är så här! Eller rättare sagt: Jag är säker på vad det beror på: Struman! När sköldkörteln är underaktiv (och jag har de flesta tecken på att det är så!) så blir det näst intill omöjligt att gå ner i vikt! Så prio 1 är att fixa sköldkörteln! Och jag jobbar på det! Men det skriver jag mer om i ett annat blogginlägg, för nu är det här inlägget tillräckligt långt!

Tack för att du orkat läsa ända hit! ♥

Anneli.

5:2 is Da Shit

Såg ni Vetenskapens värld tidigare idag? Det var sista (del 17 av 17) Vetenskapens värld för säsongen, men det går att se i 180 dagar på SVT Play.  Programmet handlade bland annat om forskning på 5:2-dieten och de goda resultat den visat sig ge, inte bara på vikten utan på hälsan i stort!
Jag har kört med 5:2-dieten nu sen den 30 mars 2013 - alltså i 1 år och 2 månader snart - och jag trivs med detta sätt att äta och leva!

Vad 5:2 har gjort för min vikt och hälsa är svårt att säga. Ja, vikten skulle jag ju kunna räkna ut om jag bara orkade gå och hämta mina anteckningar vilket jag inte gör just nu, men jag vet att jag i alla fall har gått ner några kilo.
Hälsan är lite svårare att veta hur den påverkats för min del. Dels tog jag inga prover innan jag började och som jag skulle kunna jämföra med nu, och med min hälsoproblematik är det inte så lätt att veta vad som är vad. MEN; jag TROR att hjärtat har blivit bättre tack vare 5:2. För en av de effekter som tillskrivs 5:2 förutom att minska risken för cancer är just att minska risken för hjärt- kärlsjukdomar. Och om det kan minska risken, är det väl inte helt osannolikt att det även kan förbättra en redan utvecklad hjärt- kärlsjukdom!?! Jag har ju faktiskt lyckats sluta med båda mina hjärtmediciner!

Speciellt nu när jag mediterar dagligen så märker jag att hjärtat mår bättre! Stress är ju kroppens fiende nr 1, och jag har otroligt mycket stress i mitt liv just nu! Meditationerna hjälper mig att stressa ner och ge kroppen en stunds välbehövlig återhämtning.

Men nånting jag har märkt med 5:2-dieten är att man INTE kan "äta vadsomhelst" på de 5 ätdagarna - inte om man vill gå ner i vikt i alla fall! Det var ju en av de påståenden som spreds om dieten i början. Men tro mig: jag har testat och jag gick UPP i vikt!

Känner ni till "What the hell-effekten"? Det är när man säger till sig själv att "attans! Nu råkade jag äta en kaka så nu är det kört i alla fall... då kan jag lika bra äta en pizza till middag". Men lika väl som det finns en "What the hell-effekt" så har jag märkt att det finns en effekt som är tvärt emot den! Vad man ska kalla den har jag inte kommit på (än) men det jag märkt är att när jag börjar ta hand om mig själv och göra bra saker för mig själv och göra "uppoffringar" (= avstå från något onyttigt smaskens) så vill jag inte förstöra genom att äta sånt som jag vet inte är så bra för mig!
Ja, alltså... det är ju inte hundraprocentigt vattentätt naturligtvis, men jag märker att jag väljer mina synder med större omsorg och har lättare att avstå från skräpmat. Det är ju inte helt fel! :D

Bara som exempel; efter att jag gjort en nyttig, supergod, färskpressad juice till frukost och kanske ätit en näve mandel till så vill jag liksom inte "förstöra" det genom att t ex dricka kaffe eller ta en macka...! Åtminstone inte på många timmar! Och jag blir faktiskt ganska mätt på mina juicer och står mig förvånansvärt länge! Jag tror att kroppen liksom fattar att den fått tillräckligt med näring så det inte spelar någon roll att det inte ligger massa fast materia och fyller upp magsäcken!

Juicen på bilden här ovan är en del av den juice jag gjorde igår på: 1 stor gurka, 4 morötter, 1 stor potatis, en näve maskrosblad, några salladsblad, 1 citron, 1 apelsin, 1 äpple, 1 bit färsk ingefära och en halv ananas - allting ekologiskt och sååå Gudomligt gott!
Juicen i den vänstra lilla kannan (2½ dl) sparade jag till idag, för idag har jag haft en av mina halvfastedagar så det fick bli dagens kaloriintag! MUMS! :o)

Jag misstänker att jag kommer att återkomma lite längre fram med mer om 5:2-dieten i mitt liv, men detta är allt för denna gång!

Anneli.

Uppdatering av 5:2

Det blir inte att jag skriver så ofta här.. :-( Och just nu har det varit extra mycket i mitt liv med flytt från lokal i stan till min lilla lägenhet (Da House) här på landet där jag bor, sjukdom och nu igår sonens flytt till sin första egna lägenhet. Jag är helt slut och speciellt fötterna gör ont som 17 efter att jag stått och gått så mycket igår! Men det går över! :D Jag har tagit semester hela veckan i och med att jag vet hur det brukar bli efter att jag tagit ut mig så som jag gjorde igår t ex!

Men! Det var egentligen inte det jag skulle skriva om idag! Jag tänkte skriva om hur det går med 5:2-dieten! :D

Till min stora glädje hade jag efter knappt 5½ månader gått ner hela 10,1 kilo! Att jag var sjuk i 3 veckor hjälpte kanske till lite, men det allra mesta kan ändå tillskrivas 5:2-dieten!
I måndags ställde jag mig på vågen igen och då visade det sig att jag bara gått ner ett ynka litet hekto på 12 dagar! :-( Det kändes ju förstås inte lika roligt, men jag vet ju att man förr eller senare brukar hamna på en platå där det går trögare att gå ner och jag antar att det är det jag gjort nu. Det lossnar väl förr eller senare - jag håller i som vanligt i alla fall! :D
Min kära make - Janne - sa något smart och peppande: att när man har gått ner i vikt p g a sjukdom så brukar man rätt snabbt gå upp det igen - och ofta med råge - när man blivit frisk igen. Men det har jag ju faktiskt inte gjort så i skenet av det påståendet så är ju minus 1 hg riktigt bra! :D Det gäller att tänka positivt!! :P

Anneli.