Kampen mot kilona.

Tänk att livet så ofta känns som en kamp! Ska det verkligen behöva vara så?
Människor från världens alla hörn kämpar med/emot/för allt från sin överlevnad till rena "I-landsproblem". Nu ska man väl i och för sig inte jämföra, för vad det än är som man kämpar med/emot/för så är det ju DET som är kampen i det egna livet. Som man säger inom Handlingsprogrammet för Sorgbearbetning: "Allt du känner känner du till 100 %". Det går liksom inte att känna nåt till 83,4 %... och samma är det med sånt vi kämpar med/emot/för: problemet som gör att vi kämpar känner vi till 100 %! Och därför blir det svårt (och ibland rent av dumt!) att jämföra sig med andra.

Jag kämpar ju för att återfå min hälsa, och jag kämpar med att gå ner i vikt! För att gå ner i vikt har jag provat allt mellan LCHF till viktväktarna, alla olika periodiska fastor som finns, några mer eller mindre suspekta bantningsmetoder, äppelcidervinäger och kosttillskott som ska hämma upptaget av kolhydrater eller fett... Och det enda som hänt är att jag sakta med säkert har gått upp i vikt... Visst har jag gått ner några kilo - många gånger genom livet! Men minsta lilla avsteg från vad-det-nu-är jag för tillfället håller på med så har vikten vänt och kurvan börjat klättra uppåt igen! Ja, det finns till och med gånger när jag verkligen inte fattar hur det är möjligt att viktkurvan börjar peka uppåt! Det har gått så långt att jag kallar mig för "Weight loss resistant" (det låter inget bra på svenska..), men det känns verkligen som att min kropp vägrar att släppa på överflödskilona! 😢

Det sägs att överviktiga människor är de mest lättlurade, och det ligger nog en del i det. Förmodligen för att det är lätt att bli desperat och villig att prova vad som helst. Men jag ser det mer som "skam den som ger sig" - åtminstone om man inte går på de värsta avarterna av "viktnedgångs hokus-pokus", utan försöker tänka lite kritiskt och på vad som är bra för hälsan! Jag kommer ihåg när jag var tonåring och läste i nån veckotidning om "Franskbröds-dieten" där man skulle leva på frallor och mjölk och på så sätt gå ner i vikt... Det var nog en inte helt genomtänkt metod... 😵 😜

Det jag har "gått på" den här gången är nåt jag har läst och hört om ganska länge, men inte testat - förrän nu; idag kom dessa med posten:

Sen jag började äta efter min 30-dagarsfasta har jag gått upp 3,2 kilo - på 13 dagar! Viss viktuppgång är oundviklig i o m att tarmarna börjar fyllas på lite mer än när man bara drack, men 3,2 kilo på 13 dagar känns inte kul! Men i mitt fall är det förhoppningsvis mest vätska, för mina anklar och fötter är så där supersvullna igen! 😕 Ja, hela kroppen känns svullen! Därav burken till vänster: Detox. Den innehåller örter som ska hjälpa bl a njurarna med vätskeregleringen i kroppen.

Grönt kaffe är känt för att öka förbränningen i kroppen, och hallonketon (vad nu DET är för nåt...) ska visst göra detsamma. Men sen är det ju så att det är ingen idé att ta kapslar med grönt kaffe för att gå ner i vikt, samtidigt som man käkar wienerbröd... (vilket jag inte gör!) Nä, man får nog vara ganska medveten om vad man stoppar i sig - och det tycker jag att jag är!
Sen jag slutade fasta så har jag bara ätit ett mål lagad mat om dagen, och det är till middagen, och i stort sett bara ätit frukt, grönsaker och lite nötter under dagen. Det känns som ett koncept jag de flesta dagar kommer kunna fortsätta med! Och då ska man väl inte kunna gå upp i vikt? Eller?
Time will tell...

Anneli.

Uppdatering om hårtvätt med ägg

Nä jag veeet.... jag är inte särskilt aktiv här på bloggen... Och det är inte för att jag inte har nåt att skriva om - tvärt om!! Jag har massor med saker jag planerar att blogga om här! Men orken och tiden är inte på min sida. Och så måste jag erkänna att jag prioriterar min "Rosa blogg"... Men även den försummar jag mellan varven.

Men nu är jag här, och jag hade tänkt att uppdatera det här med att tvätta håret med "ägg & tillbehör", för sen jag den 3:dje februari för första gången tvättade mitt hår med ägg så har jag inte ens varit i närheten av ett vanligt schampo! Och på det stora hela är jag nöjd med resultatet!

PLUS OCH MINUS MED ÄGGSCHAMPO.

Plus: Håret blir rent och får massor av näring på kuppen. Jag behöver inget balsam efteråt och håret går ändå att borsta ut utan att bli (mer) statiskt (än med traditionellt schampo och balsam). Känslan av att allt jag kletar på mig faktiskt går att äta och inte innehåller en enda kemikalie är fantastisk! :D

Minus: Det är rinnigt och paltigt att få det i håret (jag har ännu inte försökt förtjocka det med något), och håret känns lite åt Svinto-hållet medan det är blött. (Jag skulle aldrig nånsin drista mig till att försöka borsta håret medan det fortfarande är blött - jag tror inte att det ens skulle gå!) Det krävs lite mer masserande i hårbottnen för att verkligen täcka hela håret med ägg-geggan - fast det är ju egentligen rätt bra... håret mår bara bra av lite massage! Sen ska man gärna ha rätt gott om tid i o m att äggschampot helst ska sitta kvar i håret en stund innan man sköljer ur det. 5 - 15 minuter åtminstone! Det är inget måste, men det känns lite "bortkastat" att skölja ur innan håret tagit upp all näring..!
Jag får dessutom tvätta håret med någon dag mindre mellan än med vanligt schampo, men det är bättre än jag befarade i alla fall! Och kanske att håret vänjer sig så småningom och håller sig fräscht längre. Time will tell!

Min plan är att skaffa mig en duschmössa så att jag kan bada medan schampot sitter i utan att jag råkar skölja bort ägg-geggan i badvattnet, och så blir det ännu bättre för hårtopparna eftersom det rinner ner för håret och bara droppar bort om inget hejdar det - som en duschmössa! Då får ju längderna och topparna verkligen ligga och "marinera" sig också! :D Blir nog bra det!! :-)

Min favvoblandning hittills är ägg + Molkosan + honung + några droppar Rosmarinolja. Jag tycker att jag inbillar mig att Molkosan är snäppet bättre än Äppelcidervinäger... tror jag...! Men vilket som funkar!

Japp! Det här blir allt för denna gång!

Anneli.