Historien om en tvåkrona

Häromdagen när jag rotade i min nattdukslåda hittade jag en påse med gamla mynt. Jag hade alldeles glömt bort att jag hade dem!

Men jag ska ta historien från början:
När jag var liten - på 1960-talet - levde min familj ganska "fattigt". Vi hade alltid mat på bordet, men fick ärva kläder och det gick lång tid mellan biobesök eller andra nöjen! Min pappa försörjde fru och 5 barn på sin lilla konditorslön. Men det gick ingen nöd på oss! Mamma var otroligt ekonomiskt sinnad och kunde vända på slantarna så de räckte längre!

Godis var nåt som knappt existerade i vår familj men jag hade fått smaka av kompisar och tyckte att det var sååå gott! Det fanns 1-öres, 2-öres och 5-öres lösviktsgodis att köpa i tobaksaffären och jag minns att när jag hade turen ibland att hitta en peng så var det dit jag sprang och stod länge och väl och valde bland godiset, pekade på vad jag ville ha och tanten i tobaksaffären la det i en liten godispåse som jag bytte mot min peng. Åh vilken lycka! 
Jag vågade inte gå hem med godiset för jag fick egentligen inte äta sånt för mina föräldrar. Vi var ju "hälsokostare"/vegetarianer och vitt socker förekom knappt i mitt föräldrahem och så var det ju gelatin i vissa godisar. Så jag smög iväg dit ingen såg mig och åt upp mina godisbitar!

En dag fick jag en 2-krona. De var ganska ovanliga så jag ville spara den. Och det gjorde jag! Lääänge! Men till sist vann godissuget över mig och jag tog min tvåkrona och sprang iväg till "tobaks" som det kallades. För två kronor fick man med den tidens mått ganska mycket godis och jag var i himlen den tid det tog för mig att äta upp det. Men sen började jag ångra mig... och har ångrat mig sen dess! Ååååh! VARFÖR hade jag inte karaktär nog att motstå frestelsen? Men gjort är gjort! "It's hard to take back stupid" som Dr Phil brukar säga!

Men så hittade jag den där påsen med gamla mynt häromdagen, och döm om min stora förvåning när det låg en tvåkrona där! Jag har absolut noll och inget minne av att jag nånsin fått en sån igen! Fast mitt minne är visst inte så mycket att lita på... Jag menar; det låg ju de facto en 2-krona där! Men gissa att jag blev glad! Och det var inte bara en 2-krona som låg i påsen! Det låg minsann en 5-krona också och lite andra mynt! 

Från vänster högst upp: 5-krona från 1954. Under den 2-kronan från 1937 och under den en 1-krona från 1946.
Till höger om dem: en 1-öring från 1959. en 2-öring från 1959, en 5-öring från 1959 och en 10-öring från 1950.
Under tändsticksasken ligger: 1-krona från 1956, en 50-öring från 1973 och en 25-öring från 1965.
I högra raden ligger: en 5-krona från 1976, en 50-öring från 1976, en 25-öring från 1976, en 10-öring från 1976 och en 5-öring från 1976. (Populärt år tydligen...)

Och här samma mynt från baksidan: 

Ja det här var en nostalgitripp tillbaka till min barn- och ungdom! 

Min morfar - som var skrothandlare och hade skrotupplag på Renstiernas gata på söder i Stockholm - hade ännu äldre mynt som jag minns att jag tyckte var så roligt att titta på! Men var de har tagit vägen vet jag inte. Kanske var det brorsan som ärvde dem? Både han och jag har alltid gillat gamla saker. Ett arv från morfar, helt säkert! 

Men nu är både nostalgitrippen och detta blogginlägg slut för denna gång! På återseende!

Anneli.

Fullt bord!

Äntligen kunde Kattis komma och "hälla färg" med oss andra! Det var länge sen! Så igår var det Katta, Carina, Kattis och jag som satt runt bordet ute i Da House och kladdade så det stod härliga till! Helene hade velat komma hon med, men vi kan ju bara vara fyra som målar samtidigt så hon får komma en annan dag. Dessutom visste jag inte att hon hade velat komma förrän vi andra redan satt med färg upp till armhålorna (typ). 😜

Här kommer de alster som blev gjorda igår. Kattis var den av oss som var mest produktiv; 5 tavlor hann hon göra! I vilken ordning hon gjorde dem har jag inget minne av, men här kommer de iallafall: 

Tyvärr råkade en av oss (jag nämner inga namn..! 😏 ) spilla lite blå färg på högra kanten på tavlan som du kan se 😱 men Kattis är cool och tog det med jämnmod! 😌

Kattis gjorde även dessa 3 små tavlor: 

Och den sista av hennes tavlor ser ut så här: 

Carina gjorde den här tavlan: 

Och sen ska jag vara ärlig och säga att jag vet inte vem av Carina och Katta som gjort nästa tavla, men så här ser den ut: 

Nästa tavla vet jag inte heller vem av dem som gjort... Sorry about that! Men jag var så inne i vad jag höll på med så jag tänkte inte på det... 

Men vad jag faktiskt vet är vilka tavlor jag gjorde! Det blev två stycken denna gång och här kommer första: 

Den vart mycket ljusare upptill än i verkligheten för jag fotade tavlan framför ett fönster.

Den andra tavlan jag gjorde är fotad på samma ställe så den är också lite ljusare upptill mot i verkligheten: 

Sen vet jag inte om det går troll i Kattas hjärta som hon målade förra gången vi sågs... När jag beskar fotot på det och la ut i förra blogginlägget blev det ju två breda streck uppe till höger på fotot och idag fotade jag det hjärtat igen och beskar det och då blev det så här: 

Jag har INTE beskurit det så här!!! Jag fattar inte hur i hela friden det kunde bli så! Dessutom tog jag bort orginalfotot så den här bilden är den enda jag har nu (om jag inte går ut till Da House och tar ett nytt foto, men det orkar jag inte)!

Hade min pappa levt och varit här skulle han sagt att det är "retsamhetstroll" som varit framme! Och jag börjar nästan undra om det inte kan vara så... 😉

Men det får vara hur det vill med den saken för nu är jag hungrig! Käre Sonen lagade sin egen mat idag så jag får väl ta och pallra mig ut till köket själv då! (Käre Maken lagar alltid sin egen mat om det är nån som undrar. Det är så himla mycket som han inte tål och han vill gärna ha koll på det han stoppar i munnen.)

Ja men då så! Då blir det inte roligare än så här! Until next time!

Anneli.

Hur kunde jag glömma det här?

Ett av de första - och faktiskt i min erfarenhet mest ihållande - tecknet på utbrändhet är för många sämre minne. Så även för mig! Men trots att jag tycker att min minne har blivit lite bättre det senaste kanske året så har det nu visat sig att jag har totalt glömt bort att blogga om och visa foton från när Katta och Helene var här och höll på med Fluid art med mig nån gång... ja, när var det nu? Nä, vet du; jag minns inte det! Men typ nån vecka sen var det. (Förvirringen är total! 😉 😕 😵)

I förra blogginlägget skrev jag "Den vänstra tavlan är faktiskt en jag hade gjort tidigare men som jag tydligen inte lyckats få nåt kort på..." Men nu är det mysteriet uppklarat! Jag hade alltså glömt bort att fota alla de tavlorna som blev gjorda den gången, och därför inte heller kommit ihåg att blogga om det!

Fotot på den övermålade tavlan visade jag ju i förra blogginlägget och i det här blogginlägget ska jag visa den andra tavlan som är med på samma bild, som jag var osäker på om jag skulle behålla eller måla över. Jag målade över! Men innan jag visar hur den ser ut nu plus den andra tavlan jag gjorde i onsdags när Katta var här (för det var hon! Kommer till det alldeles straxt) så vill jag visa tavlorna som jag glömde fota - för nu har jag gjort det! Fotat dem alltså! 😊

Jag börjar med Helenes två tavlor:

Och den här: 

Katta gjorde den här:

Så i onsdags kom Katta hit igen. Vi har nämligen fått förfrågningar om vi inte kan ha en kurs i Fluid art och det var därför hon kom hit så vi skulle prata om det. Det är ingenting bestämt än, men kanske att det blir en kurs här framöver...
Iallafall; Självklart kunde vi inte bara sitta och prata hela tiden - vi var ju helt enkelt tvungna att göra några nya tavlor också! 😉 Titta på Kattas tavla här ovan! Den är rätt snygg, eller hur!?! Men när hon åkte härifrån såg den inte riktigt ut så där längre: den var ännu snyggare! Tycker jag iallafall! Så här ser den ut nu:

Galet snygg om nån frågar mig! ♥ 

Sen gjorde hon den här också:

Den här kan jag tänka mig att hon kommer att sitta och "pippla" med nästa gång, för just nu är den lite mörk...

Så här blev de andra två tavlorna hon gjorde:

Själv gjorde jag "bara" två tavlor. Först den jag målade över som jag inte var nöjd med från förra gången. Så här ser den ut nu:

I verkligheten är den liiite mer grön än vad som syns på fotot... Det är så himla dåligt ljus ute i Da House och färgen varierade verkligen mellan blått och grönt med hur ljuset föll på tavlan... Men jag tyckte att den blev för mörk så jag ska se om jag inte kan måla på lite "highlights" nästa gång jag går ut dit för att måla. 

Den andra tavlan jag gjorde blev så här:

Den här kommer nog få vara som den är iallafall! Men åt vilket håll den ska vara... ja, det vet jag inte!

Vet du; när jag inte är i Da House och målar så längtar jag efter det och jag till och med drömmer om att jag håller på med Fluid art - kanske inte varje natt, men ganska ofta! Sååå roligt är det! 😄

Men livet kan inte bara bestå i att göra Fluidart-tavlor (tyvärr) och blogga om det! Nä, jag har mail att kolla, mat att laga, kläder att tvätta, telefonsamtal att ringa och en hel massa annat! Så jag ska nog ta tag i lite sånt nu! Men jag kommer tillbaka med fler uppdateringar med både tavlor och annat! Så stay tuned som de säger på utrikiska!

Anneli.

Idag är det 3 år sen...

Idag har jag nåt slags "jubileum" eller vad man ska kalla det... För precis just idag är det 3 år sen jag blev förtidspensionerad för svår utbrändhet!

Precis som ett mynt har 2 sidor så har även min förtidspensionering olika sidor. Jag hade ju hellre velat jobba, men hade jag envisats med det hade jag gått under! Och nu har mitt liv fått  ett nytt - annorlunda - innehåll som jag inte hade haft om jag jobbat!

Då - när det begav sig - ville jag så gärna jobba! Jag har ju varit hemma många år med mina 5 barn och långtidssjukskriven i olika omgångar med vad ingen fattade då vad det egentligen var, men sett i backspegeln så ser jag att jag redan var utbränd fast det begreppet inte ens fanns då! Så när jag äntligen kom ut i arbetslivet igen så kändes det riktigt bra att få jobba! Och få bättre inkomst..! Men livet ville visst annorlunda...

Nu efter 3 år mår jag lite bättre, men tillbaka är jag inte och kommer förmodligen aldrig att bli! För även om jag nu har mycket mindre stress och mer lugn och ro i mitt liv så är 4 områden påverkade för alltid (som det verkar):
1. Stresskänslig. Så in i vassen! Jag bara "stänger ner" när det går över min gräns!
2. Dålig ork! Även om jag stundtals känner mig pigg och alert så tar energin slut låååångt innan jag är "färdig" med vad det nu är jag gör.
3. Koncentration och fokus. Jag måste hela tiden skärpa mig för att t ex lyssna och förstå, hänga med i filmer och liknande. Eller skriva ett blogginlägg... Det tar otroligt mycket energi att skärpa sig och jag kan bli alldeles slut efteråt!
4. Minnet... "Glöm inte bort att komma ihåg att du har dåligt minne" brukade min mamma skämta ibland. Men jag behöver hela tiden ha påminnelser på mobilen eller lappar på kylskåpsdörren eller en notering i väggalmanackan och ändå missar jag saker ibland!

Bilden ärligen stulen från facebook!

Livet som förtidspensionerad har verkligen flera sidor: å ena sidan har jag mindre stress och mer fritid, men å andra sidan är ekonomin nu helt fruktansvärt dålig! Tur jag är duktig på att sköta min ekonomi och inte har några dyra vanor!

Men, för att summera ihop det här blogginlägget så kommer här min slutkläm: Jag tror att alla människor vill känna sig nyttiga och behövda, och det är nog därför många tycker att det är svårt att bli pensionär. Men för mig är det precis tvärt om! Jag känner mig till mer nytta för samhället nu som förtidspensionär än vad jag var när jag jobbade! Om jag hade jobbat så hade jag t ex aldrig orkat vara med på språkcaféer och hjälpt invandrare och asylsökande att lära sig svenska och att komma in i samhället! Jag har också engagerat mig lite i IOGT här i byn där jag bor och är med och ordnar trevliga träffar för både medlemmar och bybor! På så sätt kan jag förena nytta med nöje, d v s tillfredsställa mitt sociala behov av att träffa människor för min egen skull samtidigt som jag verkligen gör nytta och blir uppskattad av dem jag hjälper!

Livet som förtidspensionerad är inte helt fel... Men jag får säga som Hasse Alfredsson: "Livet är som en påse: tomt och innehållslöst - om man inte fyller det med något. Karameller till exempel"! 😎
Mina "karameller" är andra människor - oavsett om de behöver hjälp och stöd eller bara vill umgås! Så länge jag får hålla det på en nivå som jag klarar av...

Anneli.

Fyrtionde(!) uppdateringen av Frekvensmedicinen.

Så har jag då varit iväg till Gävle och träffat "min" Homeopat Kari Kokko igen. Den här gången kom jag hem med ett nytt Frekvensmedel som heter Thall-nitr.

None down - three to go!

Fråga mig inte vad i hela friden Thall-nitr betyder, står för eller är gjort av, för jag har inte en susning! Jag såg inte ens vad jag hade fått för medel förrän jag kom hem och tog upp dem ur påsen!
Imorgon ska jag ta första dosen och sen är det bara att vänta och se om jag märker av nån effekt.

När man sitter hos Kari i hans kontor och berättar om sina krämpor och svarar på hans frågor så skriver han upp det på sin dator och nästa gång man kommer checkar han av vad som förändrats från förra gången. Jag hade t.ex klagat på återkommande huvudvärk förra gången, vilket jag hade glömt bort(!) att jag hade och heller inte lidit av under de här drygt två månader som jag tog medlet Opuntia. Så det är bra när minnet sviker (vilket det gör allt för ofta...) att han skriver upp.

Vad vill jag säga med det här då? Jo, att när man går tillbaka i tid och jämför hur jag mådde förut och hur det är nu så ser man faktiskt att det händer saker med min hälsa! Små, små steg i rätt riktning! Så bara för att jag inte alltid kommer ihåg hur det var förut så betyder inte det att det inte har hänt nåt. DET känns bra att ha fått syn på!

Anneli.

Trettionde(!) uppdateringen av Frekvensmedicinen.

Tänk... idag skriver jag den trettionde uppdateringen om hur det går med Frekvensmedicinen! Det är nästan 1 år och 7 månader sen jag åkte upp till "min" Homeopat Kari Kokko för första gången och tiden sen dess har gått rätt fort tycker jag!
Idag tog jag sista dropparna ut första flaskan med frekvensmedlet Simaruba.

One down - two to go!

Men vad har hänt med min hälsa sen dess? Ja, om jag ser tillbaka på min "Frekvensmedicin-resa" så kan jag konstatera att det har varit en berg-och-dalbana! När jag började med Frekvensdropparna så var jag extremt trött hela tiden. Trött -  men aldrig sjuk! Jag hade inte varit förkyld på kanske 8 - 10 år, vilket egentligen inte är nåt bra! (Vid en förkylning rensar kroppen ut gammalt "skräp", och feber tar bl.a. död på bakterier!) Men efter att jag börjat ta Frekvensmedicin så har jag varit förkyld flera gånger! 😊
Tröttheten har också åkt berg-och-dalbana. I perioder har jag varit riktigt pigg, men sen har jag blivit tröttare igen - men inte så förlamande trött som jag var första gången jag kom till Kari! Förutom kanske nu då... Jag HAR verkligen varit supertrött den senaste månaden... 😴

Kanske hör tröttheten och förkylningarna ihop med utrensningar orsakade av Frekvensdropparna, men det är svårt att "bevisa"... Men håll med om att det är lite märkligt att först är jag inte förkyld på nästan ett decennium och efter att jag börjat ta frekvensmedicinen så har jag på de drygt 1½ år som gått varit förkyld flera gånger!

Nåt annat som hänt är att jag har fått tillbaka mitt minne, och hjärndimman som var min ständiga följeslagare är nästan som bortblåst! Visst, det ska erkännas att minnet inte är helt 100 tillbaka, men skillnaden är stor! Nu kan jag för det mesta komma ihåg t.ex. vad jag ska handla utan att konsultera min inköpslista hela tiden. Innan Frekvensmedicinen var jag glad om jag kom ihåg att ta med mig inköpslistan när jag åkte till affären...

Fler positiva saker är att trots att jag fortfarande är väldigt stresskänslig så klarar jag numera att ha två - tre saker inbokade dagarna efter varann utan att bli helt sönderstressad och dränerad! Och jag har flera bra dagar med lite mer energi nu mot för 1½ år sen. Så det går åt rätt håll, även om jag hade hoppats att det skulle gå mycket fortare!

Så för att summera ihop det här blogginlägget så är det "två steg fram och ett steg bak" med min läkning. Just nu är jag i en svacka - åtminstone vad gäller min energinivå. Men baserat på den hittills 19 månader långa historien så vågar jag påstå att det kommer att bli bättre igen! Innan det blir lite sämre... tills det blir bättre... och så vidare!

Fortsättning följer, så häng med här på bloggen! Om du prenumererar så missar du ingenting! 😎

Anneli.

Tjugonde uppdateringen av Frekvensmedicinen.

Här kommer nu en ny rafflande uppdatering av hur det går med Frekvensmedicinen. Eller kanske inte sååå rafflande... 😕😞

Den andra flaskan med frekvensmedlet "Ytterbium" räckte i precis 3 veckor, för idag tog jag första dropparna ur den tredje flaskan.

Two down - one to go!

Den här gången känner jag mig inte lika glad och positiv som när jag skrev den förra Frekvensmedicin-uppdateringen...
Jag har undvikit all stress och verkligen tagit det lugnt de här tre veckorna. Jag har sagt nej och gett återbud när jag känt att min energi tryter. Jag har försökt äta så nyttigt jag kan och undvikit sånt jag vet att jag inte borde äta. Jag har tillåtit mig att sova så mycket som jag behöver. Och ändå har jag mått pissdåligt de senaste veckorna... och gått upp i vikt...

Det här jag skrev förra gången om att mina fötter inte gjorde lika ont längre och att de inte svullnade lika fort, det har gått tillbaka och nu har det blivit ännu värre än förut! Jag har sååå jä-la ont - speciellt i vänsterfoten - att jag knappt kan gå och stå! Och svullnaden går numera inte ens helt tillbaka trots en lång natts sömn. *Suck* 😢
Trött som tusan är jag också! Från jag vaknat till jag somnar! Trött och håglös... och jag har liksom tappat gnistan... och livslusten... Just nu orkar jag ingenting känns det som...

Hur Frekvensmedicinen kommer in i allt det här har jag ingen aning om... och mitt i eländet kan jag heller inte avgöra om det är nånting som förbättrats sen sist. Vad jag däremot kan säga är att jag fortfarande är klarare i huvudet och har mycket bättre minne (nästan som innan utbrändheten)! Hjärtat har också skött sig exemplariskt, så det får man väl vara glad åt!

Vet ni, på onsdag (d v s om 2 dagar) är det faktiskt exakt ett år sen jag började med Frekvensmedicin! Även om jag måste erkänna att jag hade hoppats på att min hälsa skulle ha repat sig mycket mer vid det här laget så har det ju iallafall gått åt rätt håll med vissa saker (hjärndimman och minnet t ex). Kroniska tillstånd tar ofta lång tid att bli frisk ifrån, det vet jag ju. Det går inte att jämföra med medicin från vårdcentralens läkare som i stort sett bara maskerar symptom (vilket oftast går ganska fort) men inte har gjort nåt åt den underliggande orsaken till varför man blev sjuk till att börja med! Sånt är jag inte intresserad av! Jag vill bli frisk på riktigt!!!

Så det jag hoppas kunna komma till rätta med nu är:
Knölstruman, stresskänsligheten, vad det än är som gör att mina fötter och anklar gör så ont och är så svullna, och vikten (har gått upp hela 5 kilo på detta år!!! TROTS ca 6 månader med 16/8-dieten, och en längre period med 5:2-dieten innan det!!!)! Ja, och så den här förlamande tröttheten också förstås! Men den har ju iallafall varit bättre i perioder. Men nu vill jag verkligen komma tillbaka till en mer permanent "pigghet"!

Jag har ingen ny tid till "min" Homeopat Kari Kokko än, utan jag skulle ringa honom och stämma av nånstans mitt i den sista flaskan Ytterbium. Mer än så vet jag inte i skrivande stund. Men när jag pratar med honom så ska jag ta upp det jag skrivit om här, och är det så att han inte kan hjälpa mig mer så får jag söka mig andra lösningar. För jag orkar verkligen inte må så här längre!! Händer ingenting snart så vet jag inte om jag ens vill leva längre... (Sorry, men jag mår verkligen inget bra just nu...) Meeen... vi ska väl hoppas att det finns nåt som hjälper mig att bli frisk! Hoppet är som bekant det sista som lämnar en!

Anneli.

Nionde uppdateringen om frekvensmedicinen.

Idag tog jag den sista skvätten av min 7:de flaska med frekvensmedicin. Nu måste jag vänta till slutet av november innan jag får nåt nytt, för det är först då jag har tid hos "min" homeopat Kari Kokko.

Four down - none to go.

För att friska upp mitt minne av hur jag har mått och vad som hänt/inte hänt medan jag tagit de senaste flaskorna med frekvensmedicin så kollade jag vad jag skrev i förra uppdateringen, och tänk; jag skulle kunna skriva exakt samma sak nu! Så HÄR (← länk) skrev jag då. Om du inte orkar/vill gå in och läsa det igen så kommer en kort redogörelse:

* Jag är mycket tröttare igen
* Jag är fortfarande mitt i min lilla "livskris" och ledsen
*Jag vill gå i ide och väckas till våren med beskedet att allt är bra i mitt liv igen

Nä, ingenting har blivit bättre sen sist - snarare tvärtom... 😩 Men vad som är vad kan jag inte säga... Vad är fysiskt, vad är psykiskt och vad är emotionellt? Inte en susning! 😕
Nu ska jag bara försöka överleva tills jag ska tillbaka till Kari, och så får vi se vad han säger och om han har nån idé om hur vi ska förbättra min hälsostatus.

Anneli.

Paket är det bästa jag vet!

Julen kom tidigt i år! :o) Eller... det känns lite så, för igår var jag iväg intill stan för att hämta ett paket jag beställt från GRÖN GÅVA! ( <- LÄNK)
Det är alltid lika roligt att få paket - även om man har beställt det själv. Speciellt när man har så dåligt minne som jag har... Det enda jag kom ihåg att jag beställt var epsomsaltet, resten var faktiskt en glad överraskning för mig! Nåt positivt ska man väl ha av utbrändheten!! ;o)

Det var första gången jag beställde från Grön Gåva. Jag skickade iväg beställningen nån gång mitt i natten mellan lördag och söndag, och redan i tisdags kunde jag hämta den om jag velat.

Jag tänkte att vi kunde ta en närmare titt på min beställning. Jag har delat upp grejerna i kategorier, och börjar med:
GODIS:

Till "vardags" äter jag bara mörk choklad, men jag måste erkänna att jag är riktigt svag för vit choklad också! Dock tycker jag ofta att det är för sött, men det kan vara gott ändå ibland. Nåt annat jag är svag för är smaken av ros, och de två chokladkakorna till vänster i bild är just vit choklad med ros!!! Men hur gott låter inte det?!?
I mitten ligger en 200-grammare vit blockchoklad som jag ska göra julgodis av, och längst till höger ligger nåt jag typ aldrig äter (läs: med väldigt få undantag): mjölkchoklad. Men just den här är med cappuccinosmak, och cappuccino är nåt annat jag är väldigt svag för..! :P
Högst upp till vänster i bild ligger en påse bananchips. Det är väl ingen så där jättefavorit, men kan vara gott som variation ibland när man är godissugen.

Nästa kategori är
TÈ OCH KAFFE:

Längst till vänster ser vi en burk Chai Latte. Chai Latte är nåt jag kan leva utan, men det kan vara gott nån gång ibland. Men jag köpte det mest för att Käre Sonen älskar det! Och den här sorten har lite bättre ingredienser mot konventionella, så det känns förstås mycket bättre att han dricker det. Det är dessutom ekologiskt (liksom allt det andra, utom epsomsaltet), vilket gör det till ett förstahandsval. Iallafall om det är gott..! Det får vi se när vi smakat det!
Sen har vi en av mina favoriter: Earl Grey-té! Den ser jag verkligen fram emot att få smaka och jämföra med de sorter jag redan har hemma (och som jag skrev lite om i förra blogginlägget).
Clippers "Organic White Tea with Vanilla" är en helt ny bekantskap för mig som också ska bli spännande att testa!
Längst till höger står en påse grönt kaffepulver. Grönt kaffe ska ju hjälpa till med förbränningen och hjälpa till vid viktnedgång, och om det funkar på mig får tiden utvisa. Jag provade att ha ½ tsk i en stor kopp vanligt kaffe idag, och man kan även blanda det i en smoothie eller liknande. Inget svårt att få i sig med andra ord!

Näst sista kategorin är
MAT:

Till vänster Grön ärtpasta och till höger Durramjöl. Båda glutenfria, ingen testad av mig. Än.

Sist men inte minst... men vad ska jag kalla kategorin? Går det under SKÖNHET eller KOSTTILLSKOTT tro..?

Epsomsalt. Eller Bittersalt som det kallas också. Ett salt man inte äter, utan badar i. Det är ett magnesiumsalt så det ska vara toppenbra att ta ett bad med epsomsalt innan man går och lägger sig, för magnesium hjälper till att slappna av i musklerna så man kan sova gott. HÄR kan du läsa mer om det.

Ja, det var min beställning från Grön Gåva. Jag återkommer med recensioner av téer, mat och choklad vartefter jag smakat dem! :o)

Anneli.