Idag tog jag sista dropparna ut första flaskan med frekvensmedlet Simaruba.
One down - two to go!
Tröttheten har också åkt berg-och-dalbana. I perioder har jag varit riktigt pigg, men sen har jag blivit tröttare igen - men inte så förlamande trött som jag var första gången jag kom till Kari! Förutom kanske nu då... Jag HAR verkligen varit supertrött den senaste månaden... 😴
Kanske hör tröttheten och förkylningarna ihop med utrensningar orsakade av Frekvensdropparna, men det är svårt att "bevisa"... Men håll med om att det är lite märkligt att först är jag inte förkyld på nästan ett decennium och efter att jag börjat ta frekvensmedicinen så har jag på de drygt 1½ år som gått varit förkyld flera gånger!
Nåt annat som hänt är att jag har fått tillbaka mitt minne, och hjärndimman som var min ständiga följeslagare är nästan som bortblåst! Visst, det ska erkännas att minnet inte är helt 100 tillbaka, men skillnaden är stor! Nu kan jag för det mesta komma ihåg t.ex. vad jag ska handla utan att konsultera min inköpslista hela tiden. Innan Frekvensmedicinen var jag glad om jag kom ihåg att ta med mig inköpslistan när jag åkte till affären...
Fler positiva saker är att trots att jag fortfarande är väldigt stresskänslig så klarar jag numera att ha två - tre saker inbokade dagarna efter varann utan att bli helt sönderstressad och dränerad! Och jag har flera bra dagar med lite mer energi nu mot för 1½ år sen. Så det går åt rätt håll, även om jag hade hoppats att det skulle gå mycket fortare!
Så för att summera ihop det här blogginlägget så är det "två steg fram och ett steg bak" med min läkning. Just nu är jag i en svacka - åtminstone vad gäller min energinivå. Men baserat på den hittills 19 månader långa historien så vågar jag påstå att det kommer att bli bättre igen! Innan det blir lite sämre... tills det blir bättre... och så vidare!
Fortsättning följer, så häng med här på bloggen! Om du prenumererar så missar du ingenting! 😎
Anneli.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar