Att vara eller inte vara...

Vegetarian alltså...
Sen jag skrev förra blogginlägget för 5 dagar sen har jag gått upp ytterligare; ca 1 hg per dag...! Jag känner i kroppen att jag bär på mer vikt än jag egentligen klarar av och jag har värk i fötterna nästan hela tiden.
Behöver jag säga att läget känns desperat?

Förra blogginlägget avslutade jag ju med att jag en annan dag skulle skriva mer om hur jag tänker fixa till sköldkörteln, och en annan dag är visst idag! ;-)

Mitt "ess i rockärmen" i hur jag ska "fixa" min sköldkörtel heter Ola Björkman! Han har ett företag som heter Tft-Hälsan och finns i Västerås, och där var jag igår! Jag har ju skrivit om honom förut både på den här bloggen och på min "rosa blogg". Om du vill veta mer om vad han sysslar med så föreslår jag att du går in på hans hemsida (klicka på Tft-hälsan här ovan - det är en länk dit) så behöver jag inte ta upp plats här för att berätta om det.

För att överhuvudtaget kunna läka nånting så behöver man NÄRING! Ola och jag hade en livlig diskussion igår huruvida det var naturligt och för människans bästa hälsa att vara vegetarian eller köttätare. Och att vi överhuvudtaget började diskutera det var för att han - ivrigt påhejad av min käre make - tyckte att jag skulle prova att ta torkad svinsköldkörtel som kosttillskott.

Jag försökte försvara den vegetariska livsstilen så gott jag kunde, men hade svårt att sätta ord på vad jag verkligen menade...
Men så gick jag in på facebook tidigare idag, och då hade Ola skrivit ett PM till mig. Jag kopierar och klistrar in så ni får läsa:
Ola skrev: "Hej. Jag funderade vidare på vårat resonemang igår. Äta eller ätas. All mjuk vävnad i naturen äts upp av andra. Det finns en ordning som skapats efterhand med evolutionen. Olika organismer är anpassade till olika föda. En sak är gemensamt för allt och alla. Vi äter andra, alla lever av andra. Den så kallade utvecklingen har skapat olika förutsättningar för oss att tillgodogöra oss olika föda. Gräs, maneter, fåglar, plankton, elefanter, hyenor och så lilla människan. Vi är skapta att konsumera olika föda.
När vi lägger till moraliska aspekter blir det krångligare. Naturen har ingen moral där finns endast funktion.
Vi ser ju också att moral, hänsyn och allt annat sådant är mycket olika från människa till människa. Medan alla tigrar gör lika dant även alla maneter, älgar och mygg. All säd böjer sig för vinden och alla blåsippor står i backarna. I naturen är allt enligt sin ordning och ingen tvekar eller ifrågasätter. Visst är det spännande att observera hur det är. Både det som är lika och det som är olika."

Jag svarade: "Ja, det ÄR verkligen spännande! Och jag hör vad du säger/läser vad du skriver, och håller med! Så är det ju otvivelaktigt! Men.... 
Som jag ser det så är människan det enda djur som faktiskt har ett val... Vi kan leva och vara friska utan animalier! (Men då är det naturlig mat man ska äta - inte massa "hopakok" som den moderna vegetariska "maten" består av.
Det här jag snackar om; om den "emotionella evolutionen" det är där människans fria val kommer in. Vad man väljer är egentligen varken "bättre" eller sämre", "bra" eller "dåligt" - det är bara åsikter och värderingar. Men den lilla människan som råkar heta Anneli Sjögren i denna existens väljer att vara en person som inte vill vara med i det lidande som köttproduktionen innebär. Men visst, att skjuta ett intet ont anande djur som i ena stunden står och mumsar hö och i andra stunden är död, kan man ju inte med bästa vilja i världen påstå att den behövt lida, MEN: om den hade haft ett val så hade den försökt komma undan med livet i behåll! Och jag vill inte vara bödeln som bestämmer vem som får leva och vem som ska dö! Och ännu mindre "leja någon att göra det åt mig" när jag är för blödig för att göra det själv... Så tänker och känner jag...."
Så... åsikter på det? Vad tycker ni?
Argumentationen från igår var förresten bl a att "grisen är ju redan död" och "det är väl bara bra att de tar tillvara på sköldkörteln när grisen ändå är död och den inte annars skulle använts till något". Och visst... under de omständigheterna så är det väl bra... men det tar inte bort min aversion mot att JAG stoppar delar av ett dött djur i min mun...

Men... having said that...
Jag bestämde mig till slut för att testa de här Thyro-tabletterna och jag tog den första idag... efter att först både ha tackat och bett om ursäkt till de stackars grisar som fått sätta livet till för att delar av deras sköldkörtlar skulle hamna i just min burk... Fånig? Mmmm... förmodligen! Men sån är jag!

Den burken jag fick igår räcker i 60 dagar, och jag skulle ljuga om jag sa att jag INTE tycker att det här ska bli spännande att se om det hjälper mig...! OM jag slutar att gå upp i vikt och istället börjar gå ner... ja, då är ju dessa tabletter faktiskt det som jag behöver! Och tänk om jag blir piggare... och klarare i huvudet... och börjar få LUST att faktiskt göra nånting... Men det lär ju inte hända över en natt precis... men på en burk hoppas jag att märka skillnad iallafall!
Fortsättning följer...!

Anneli.

PS. En stor del av att jag till slut kunde tänka mig att prova svinsköldkörtel-tabletterna är att jag innan faktiskt har provat andra - vegetariska - medel, t ex homeopatmedicin och Kelp-tång, men det har inte hjälpt. "Desperata tider kräver desperata handlingar"..... DS.

Vikt eller hälsa?

Oj! Insåg inte att det var såå länge sen jag skrev ett blogginlägg här...! Men NU kommer ett iallafall!
Som jag skrev sist så försöker jag mest att bara överleva just nu. Jag har börjat jobba 10 timmar i veckan och det känns väl ganska bra... eller... det är på gott och ont! Det är bra att få lite mer rutiner och liksom "komma igång", men attans vad trött jag är...!

Jag har länge tänkt att jag ska gå igenom mina anteckningar om min vikt och hälsa som jag har skrivit under flera år, och idag - äntligen - fick jag tummen ur... ja, ni vet vad... och tog fram dem!
För att få lugn och ro att gå igenom dem så tog jag med dem ut till mitt älskade Da House när jag ändå skulle dit och meditera, och efter meditationen kokade jag mig en stor kopp kaffe och satte mig i soffan för att gå igenom de senaste åren av mitt liv vad gäller vikt och hälsa.

Det var här jag satt! :o)

De anteckningar jag gick igenom var från januari 2008 till nutid, så det var rätt mycket som ni förstår! Men jag ska försöka sammanfatta det viktigaste så kortfattat jag kan! 

Redan innan 2008 kämpade jag med min vikt, men jag var iallafall oförskämt frisk! Eller jag trodde det iallafall eftersom jag inte upplevde några direkta symptom! Men en sjukdom kan ta lång tid att utveckla, så innan man fattar att man har den så har man nog varit sjuk rätt länge - egentligen..!

Trött hade jag ju varit i många, långa år, men skyllde på att jag var 5-barnsmamma med allt vad det innebär, men sanningen är nog att det var ohälsa på gång fast jag inte fattade det!

I januari 2008 fick jag komma till Skogsgläntans Rehab i Särna, Norra Dalarna. Jag var ordentligt överviktig och hade ganska nyligen blivit diagnosticerad med knölstruma och hade även börjat få "konstiga hjärtrusningar" som 2009 (tror jag det var) visade sig vara nån form av hjärtfel. Exakt vad vet inte läkarna riktigt.. Det jag fick höra var: "Vi vet inte VAD du har för hjärtfel, inte VARFÖR du har fått det, men vad det än är så är du för ung för att ha det"! Hmmm.... Men ena hjärtkammaren var förstorad och hjärtat slog på alla sätt utom som det skulle...! (Men nu har jag läkt mitt hjärta och slutat med medicinerna!)

Under de 18 månader som jag var inskriven på Skogsgläntans Rehab (bodde där först i 4 veckor och sen ytterligare 3 helger under den tiden) så gick jag ner 12,1 kilo! Mot slutet av den tiden övergav jag också "tallriksmodellen" mot min vegetariska variant av LCHF, vilket var det som tog bort de sista ca 4 kilona efter att ha stått och stampat på en "platå" ett tag. 

Under de 3½ åren jag levde på LCHF gick jag tyvärr bara ner 6 kilo (d v s ytterligare 2 kilo efter jag avslutat på Skogsgläntans Rehab) och jag började kalla mig "Weight loss resistant". *Suck* :-(

MEN: Så började jag med 5:2-dieten den 30 mars 2013. Jag hade då gått upp nästan alla kilon igen (utom 2,3 kilo) och mådde inte särskilt bra...!

På de dryga 1 år och 7 månader som jag höll på med periodisk fasta gick jag ner 12,9 kilo(!) fast inte bara rakt av, utan lite ner, lite upp, lite ner, lite upp, men åtminstone mer ner än upp!

Som jag skrev i förra blogginlägget så började jag gå upp i vikt direkt jag slutade med periodisk fasta (varför jag slutade kan du läsa om HÄR), och på 5 månader gick jag upp hela 13,7 kilo; alltså 8 hekto mer än jag gick ner på 1 år och 7 månader med periodisk fasta!! Men sen har det stannat av verkar det som, för sen dess och till idag (ca 3 veckor) så har jag "bara" gått upp 4 hekto... Men det här betyder att jag bara har 1,1 kilo kvar tills jag väger lika mycket som när jag först kom till Skogsgläntan! *Suck* :-( 

Jag behöver väl inte berätta att det känns hopplöst!?! Om periodisk fasta hittills varit det enda som faktiskt både fått mig att gå ner i vikt OCH varit ett sätt att äta på som jag trivts med, och det inte är bra för min hälsa att leva så... vad ska jag då göra? Det känns som att jag måste välja mellan att gå ner i vikt ELLER äta nyttig mat - för det är ju faktiskt inte så att jag går upp i vikt av att äta mackor, godis eller chips! Sen jag slutade med 5:2 har jag fokuserat på att få i mig så näringstät mat som möjligt utan att kaloribegränsa mig, men det funkar ju helt klart inte! :-( Men jag känner att min kropp SKRIKER efter näring!

Men jag tror att jag vet varför det är så här! Eller rättare sagt: Jag är säker på vad det beror på: Struman! När sköldkörteln är underaktiv (och jag har de flesta tecken på att det är så!) så blir det näst intill omöjligt att gå ner i vikt! Så prio 1 är att fixa sköldkörteln! Och jag jobbar på det! Men det skriver jag mer om i ett annat blogginlägg, för nu är det här inlägget tillräckligt långt!

Tack för att du orkat läsa ända hit! ♥

Anneli.

Ingen mer periodisk fasta

Jag har glömt/inte orkat berätta för er att jag har slutat med allt vad periodisk fasta heter! Efter drygt 1 år och 7 månader med 5:2-dieten (och periodvis 16:8-dieten samtidigt) så fastade jag min sista dag den 10 november förra året.

Varför kanske ni undrar. Jo för att jag lyssnade på en pod om att ha underfunktion i sköldkörteln (Den HÄR) och nån gång mot slutet av den sas det att när man har struma/problem med sköldkörteln så är det inte bra att stressa kroppen på det sätt som sker när man fastar. Jag orkar inte förklara, men lyssna på poden - speciellt om du har problem med sköldkörteln, för där sas många klokheter!

Anyhoo.. detta föranledde mig att tvärsluta med periodiska fastor. Men redan innan jag lyssnade på poden så hade jag börjat känna att min kropp fullkomligt SKREK efter näring! Jag försökte att äta så nyttigt jag bara klarade av, och även ta näringstillskott (bl a chlorella- och spirulinaalger, men även B-jäst, magnesium och C-vitamin och lite till...), men jag kände att det inte räckte. Kroppen skrek fortfarande efter näring!
Och nu, nu är jag hungrig hela tiden!! Jag som har blivit van vid, och känt mig helt Ok med att inte äta nånting alls mellan kl 20.00 - 12.00 (eller ännu längre...) vill helt plötsligt äta hela tiden! Och det är som att jag aldrig blir mätt - knappt ens när jag äter! Jag har nog aldrig varit så hungrig i hela mitt liv tror jag!

Jag försöker "tygla" min hunger, dricker mycket té istället när jag får impulsen att äta, men trots det har jag gått upp hela 8,5 kilo i vikt! Om det inte vore så att jag redan var galen så skulle jag säga att jag blir galen!! ;o)
Skämt å sido - det ÄR verkligen inte roligt!!! Så just nu känner jag att jag hänger i limbo, vet inte vad eller hur jag ska äta för att ge min kropp all den näring den behöver, undvika det som inte är bra för mig (främst gluten, mjölkprodukter, socker) och samtidigt inte gå upp i vikt. Helst gå ner i vikt förstås! *Suck* :-(

Att jag är utbränd hjälper inte till direkt... och nu börjar jag känna panik för att jag gått med på att så smått börja jobba från och med den 2 mars...! Samtidigt som jag VILL börja jobba lite och få mer rutiner i mitt liv... Gaaaaahhhhhh!!! What to do? What to do? Jag vet inte! Jag försöker bara överleva just nu!

Om jag hade massa pengar skulle jag åka till Portugal; till det där Hälsohemmet från dokumentären "Super Juice Me" och juicefasta i en månad! Juicefasta tror jag inte går att jämföra med periodisk fasta  i o m att man kontinuerligt under hela dagen får i sig massor av näring vilket ju är precis det min kropp skriker efter! Men.... No money - no funny... Jag får vackert stanna hemma och bara göra så gott jag kan! Vilket inte är särskilt mycket just nu... Men rätt vad det är så vänder det! Ingenting är ju som bekant för evigt!

Anneli.

Men hur smaskigt var det här då!?!

Äntligen kommer här årets första blogginlägg! Det var verkligen på tiden!
Ni kanske trodde att jag övergivit den här bloggen, men det kan jag försäkra er om att jag inte har! Jag är bara utbränd, utmattad och totalt slut! :-( Jag har ju varit sjukskriven för utmattningssyndrom sen den 14 oktober förra året, men idag bestämde jag med min läkare att jag så smått ska försöka börja jobba igen fr o m den 2 mars, så får vi se hur det går!

Utbränd eller inte - igår var det min födelsedag och jag hade bjudit in några vänner på fika. Länge funderade jag på vad jag skulle bjuda på. Tårta och bullar kändes inte som ett alternativ... så jag surfade runt bland matbloggar från (nästan) jordens alla hörn efter inspiration, och slutligen kom jag på vad jag ville göra: RAW LEMON CHEESECAKE och PEANUTBUTTER PIE! Jag följde inte något exakt recept utan gjorde som jag brukar, d v s improviserade! (Jag gör typ alltid så när jag bakar och lagar mat: läser massa recept, får inspiration lite här och lite där, byter ut ingredienser och lägger till lite eget och så: Voilá!)
Som tur var skrev jag ner hur jag gjorde, så att ni kan få recepten! Men först en bild:

I bakgrunden ser ni mina kringlor och havrekakor som jag bakade förra helgen. Den hjärtformade "kakan" till vänster är Jordnötssmörspajen och den runda till höger är Cheesecaken. Ingen av dem ska bakas i ugnen.
Här kommer recepten! Jag börjar med pajen:

SEMI RAW PEANUTBUTTER PIE
Till pajbotten:
2½ dl cashewnötter
2½ riven kokos
4 rågade msk kakao
1 krm (knappt) havssalt
ca 16 mjuka dadlar
2 msk smält kokosolja (utan smak)

Till fyllningen:
2½ dl jordnötssmör
3 medelstora, mogna bananer
2 tsk vaniljpulver
1 knappt krm havssalt
drygt ½ dl smält kokosolja (utan smak)
4 msk kokossocker

Gör så här:
Börja med pajbotten: mixa nötter och kokos till "mjöl" i en mixer. Lägg sen alla ingredienserna till pajdegen i en matberedare och mixa ihop till en tjock massa. Tryck ut i en pajform (med löstagbara kanter), och ställ in i kylen medan du gör fyllningen.
Bryt bananerna i bitar och lägg i en matberedare, mät upp och häll i jordnötssmöret och resten av ingredienserna och mixa till en slät massa. Häll det sen i pajbotten och släta till ytan med t ex en slickepott. Om du vill kan du garnera med lite kokos.
Ställ in i kylen minst några timmar innan serveringen. Pajen ska serveras riktigt kall!
Det går också bra att förvara den i frysen. Tag fram den i så god tid så att den hinner tina upp, men ändå serveras riktigt kall! Den håller sig också bra i kylen i några dagar.
Observera att denna paj är väldigt mäktig, så servera inte för stora bitar av den!

Och så receptet på cheesecaken:

RAW LEMON CHEESECAKE MED ANANASTOPPING
Botten:
2 dl cashewnötter
1½ dl valnötter
12 mjuka dadlar
1 nypa havssalt
1 msk smält kokosolja (gärna med smak)

Fyllning:
6 dl cashewnötter
2 dl citronjuice (= 4 - 6 citroner)
2 dl agavesirap
2 dl smält kokosolja (gärna med smak)
1 dl mandelmjölk (hemgjord om man vill ha 100 % RAW))
1 msk vaniljpulver

Topping:
300 g färsk ananas i bitar
3 msk chiafrö
2 msk agavesirap

Gör så här:
Mixa nötterna till mjöl. Lägg i dadlarna (ev blötlagda en stund och skurna i mindre bitar), kokosoljan och saltet och mixa till en tjock massa. Stanna mixern/matberedaren några gånger under tiden för att skrapa ner från kanterna så att allt blir bra blandat.
Tryck ut degen i en pajform med löstagbara kanter. Ställ in i frysen medan du gör fyllningen.

Till fyllningen börjar du med att mixa nötterna till mjöl. Häll över till en matberedare och häll i citronjuicen, agavesirapen, kokosoljan, mandelmjölken och vaniljpulvret och mixa till en slät smet. Häll detta i pajformen och ställ in den i frysen igen - gärna några timmar eller tills den åtminstone börjar hårdna så att toppingen går att bre på.

Toppingen:
Släng ner ananas, chiafrö och agavesirap i en mixer och mixa riktigt slätt i några minuter så att chiafröna hinner tjockna lite. Häll detta över cheesecaken, släta till ytan och ställ tillbaka i frysen.

Gör gärna cheesecaken nån eller ett par dagar i förväg! Tänk på att låta den tina upp minst 30 minuter innan ni hugger in på den! Ja, sen är det bara att äta och njuta! Sååå himla god!!!

Anneli.

Mat som smakar godis

Så här sista dagen på 2014 vill jag ge er ett recept jag hittade på för ett par månader sen och som har räddat många stressiga dagar när jag inte har haft/tagit mig tid till att äta ordentligt. Gott som godis - nyttigt som 17! Är det för bra för att vara sant? Nä, inte om du frågar mig!

Innan jag ger er själva receptet vill jag visa och förklara två av ingredienserna, nämligen mina två favorit-proteinpulver:

Dessa två olika proteinpulver blandar jag ihop i en stor bunke och häller sen tillbaka i förpackningarna, och den enkla anledningen till att jag gör det är för att Hampaprotein inte är särskilt gott, men det är däremot Amazing Meal, men tyvärr är det sistnämnda nästan dubbelt så dyrt så genom att blanda får jag BÅDE den goda smaken OCH ett bättre pris! Man får ju vara lite om sig och kring sig..!! :P
Båda dessa proteinpulver är av högsta kvalitet och utan några som helst konstgjorda smak- eller sötningsmedel och dessutom vegan, ekologiskt och Raw! Me like! :o)
Jag köper dem från bodystore.

Jahaja... Vad gör jag nu för smaskens med dessa proteinpulver som ingrediens? Jo. Dessa:

What?? "Det där ser ju ut som typ chokladbollar" tänker du kanske! "Det är väl ingen mat"??
Jo men serru, det ÄR mat!! Nästan iallafall!! Här kommer receptet, så får du själv se alla supernyttiga ingredienser:

ANNELI'S RAW PROTEINBOLLAR.
1 dl valnötshalvor
1 dl cachewnötsbitar
1 dl pistagemandlar
½ dl bittra aprikoskärnor
3½ dl (färskpressad) juice
10 sköljda aprikoser
10 sköljda dadlar
2 dl skalat hampafrö
3 skopor proteinpulverblandning (skopa medföljer Amazing Meal)
2 - 2½ dl mandelmjöl/(mixade) kokosflingor + kokosflingor att rulla bollarna i.

GÖR SÅ HÄR:
Skölj nötterna och låt rinna av ordentligt. Lägg dem i en skål/litermått/kanna och häll på juicen. Jag använder juice gjord på grönsaker och frukt, med ingefära och citron bl a och som jag gjort i min juicer. Men du kan köpa en BRA KVALITETS-juice och använda också.
Skölj aprikoser och dadlar och lägg ovanpå nötterna. Täck med lock eller plastfolie och låt stå i kylen över natten eller minst 8 timmar.
Häll över alltihop i en mixer, eller mixa med en stavmixer tills allt blivit en finfördelad smet. Blanda sen i hampafrön, proteinpulver och så mycket mandelmjöl/(mixade) kokosflingor som du behöver för att få en fast konsistens som det går att rulla bollar av. Detta gör man lättast med en träslev el liknande. Bollarna rullar du sen i kokosflingor. Förvara bollarna i frysen; i kylen håller de bara ett par dagar!
När du vill ha några bollar räcker det med nån dryg halvtimme - timme i rumstemperatur innan du kan äta dem, och vill du ta med dem om du är på språng så klarar de en dag i en medhavd burk i väskan tills du ska äta dem.
Smaken kommer naturligtvis att variera lite beroende på vilken juice du använder och även om du använder andra nötter än jag gör eller väljer ett annat proteinpulver. Experimentera fram din favoritblandning! :D

TIPS: Om du har barn; tala för 17 inte om för dem hur nyttiga dessa är! Säg bara att det är godis och att de kan få några om de är snälla!! ;o)

Ha nu en härlig, rolig nyårsafton allihopa! Ett Riktigt Gott Nytt År önskar jag er alla! Vi ses 2015!

Anneli.

Julgodis i elfte timmen

Så här "dan före dopparedan" tänkte jag att ni skulle få receptet till ett super-dupergott julgodis jag gjorde härom natten när jag som vanligt inte var tillräckligt trött för att det skulle vara värt att gå och lägga sig..!
Det här godiset var faktiskt så gott att jag även kommer göra det vid andra tidpunkter än just bara till jul, och med något-så-när schyssta ingredienser är det ett godis som är långt bättre (eller mindre onyttigt...) än mycket annat! Att det dessutom var väldigt lätt att göra är ju ett stort plus! :o)

Jag har inte döpt godiset till något än... hmmm... vad ska jag kalla det...??
När jag hittade på receptet utgick jag från ett godisrecept som heter "Strykande åtgång" och kommer från ARLA tror jag.. så jag tror jag döper det här godiset till:

STRYKANDE ÅTGÅNG 2.0

Som ni ser gjorde jag det i 2 versioner; en med mörk choklad och en med vit choklad! Båda vart jättegoda, men den med vit choklad är nog ett strå vassare enligt mig!

Ok! Här kommer receptet:

50 g smör eller kokosolja (eller blandat)
1 dl vispgrädde
1 dl kokossocker
1 msk agavesirap
1 nypa salt
100 g choklad (mörk eller vit)
2 dl Rice Crispies (eller hackad mandel/nötter)

GÖR SÅ HÄR:
Låt smör, grädde, socker, sirap och salt koka i 5 minuter under omrörning. Blanda i chokladen, bruten i bitar. Rör om tills det smält helt och blanda i Rice Crispies. Häll smeten i en bakpappersklädd brödform och låt stelna i kylen. Skär upp i bitar. Förvara i kylen. Och försök att inte äta för många bitar på en gång!! ;-)

Till sist vill jag önska alla mina läsare en riktigt
GOD JUL!!! :o)

Anneli.

Recension av ChufaMix

Nu har jag provat att göra både kokosmjölk och mandelmjölk i min nyinköpta ChufaMix och här kommer mina tankar om den so far:

För mig som har ganska små händer, och dessutom artros i ena tumleden, är själva cylindern/uppsamlingskärlet för otymplig! Det borde ha varit ett handtag på den - det skulle verkligen ha underlättat! Jag kan liksom inte greppa den, och det gör ont i handen och framför allt i tummen när jag gör det!
Det var väl en sak när jag "bara" skulle mixa med högerhanden och med vänsterhanden hålla i cylindern som stod på bordet, men när jag sen skulle använda "bowlingkäglan" till att pressa ut mjölken ur det jag gjort växtmjölken av fick jag problem... då lyfter man ju upp silinsatsen och håller den med ena handen och pressar på med "bowlingkäglan" med andra handen, och se det gick inte för min del! Aj, aj, ont, ont!! Jag löste det genom att ställa ner silinsatsen  i ett rostfritt litermått med smalare bas är silen så att mjölken jag pressade ur kunde rinna ner i litermåttet, men det kändes inte helt optimalt...

(Samma dåliga bild som i förra inlägget... Sorry..!)

Ett annat problem jag stötte på var att min ena handmixer/stavmixer/mixerstav (kärt barn har många namn..) har lite för stort omfång nere där mixerbladen sitter, vilket gjorde att massan inne i silen följde med upp hela tiden; det vart helt enkelt för trångt inne i silen, med lite vakuum till följd! Men som tur är har jag två mixerstavar och "den sämre/billigare" av dem funkade bättre tack vare ett något smalare omfång nertill! Där ser man! :P

Den första mjölken jag provade att göra var kokosmjölk. Det kommer jag aldrig mer att göra i ChufaMixen!! ALDRIG!! Kokosfibrer är för segt och en handmixer klarar helt enkelt inte av att få massan tillräckligt fin mixat för att man ska få ut alla näringsämnen och smaker effektivt! Det slutade med att jag mixade den halvmixade kokosmassan i min vanliga mixer och sen bara silade genom ChufaMix-silen.

Nästa mjölk jag provade att göra var mandelmjölk! Det gick betydligt bättre! Mandlarna hade legat i blöt i drygt 24 timmar (med flera sköljningar under den tiden eftersom de stod i rumstemperatur hela tiden), och nu tog jag "rätt" mixerstav på en gång! Massan ville följa med upp även nu, men det var inga större problem att putta ner den igen. 

När man trycker ut den sista mjölken med "bowlingkäglan" får man ta i för Kung och Fosterland vilket inte är så lätt med små händer som dessutom har ont.. man får liksom inget grepp där man får tillräcklig kraft...! Men det löste jag genom att typ hänga över käglan i silen i litermåttet och pressa på med bröstbenet. Det var inte speciellt behagligt, men funkade. Hade jag tänkt på det så hade jag kunnat vika ihop en handduk och haft som lite skydd mot bröstbenet, men det får jag tänka på nästa gång.

För en nästa gång ska det absolut bli! Då tänkte jag testa att göra havremjölk, vilket jag misstänker kommer bli mycket lättare än nötmjölk!

Resultatet då? Hur blev mjölken?

Jo, om jag jämför med när jag silar mjölken genom en silduk (sån som man har till safttillverkning) så blir det aaaaningens bättre silat med silduk, men skillnaden var försumbar! Och att vrida ur mjölk genom en silduk gör också ont för mina händer så det är liksom hugget som stucket...! Och med silduk får man vara rätt försiktig så inte tyget spricker..!

Jag hoppas och tror att jag med fler växtmjölktillverkningsförsök (vilket långt ord jag fick till!) så kommer jag på fler underlättande knep, och vad som funkar och inte funkar! För hela idén med ChufaMixen är trots allt ganska smart! 

Anneli.