Hjälp! Det är en månad för tidigt!

Idag när jag gick ut till Da House för att vattna krukväxterna så passade jag på att ta ett par foton på vägen.

Från fönstret inne vid min dator i vårt boningshus såg jag att Käre Maken höll på att klippa gräset så jag skyndade mig ut för att hinna ta ett kort på vår gräsmatta som var översållad av gula blommor: 

De är som små minisolar! 🌞

Jag tog också ett foto på potatisodlingen i lådorna utanför huset vilket var en sorglig syn: 

Jag vet inte hur väl det syns på kortet med det ser för bedrövligt ut! Vänstra lådan har helt gett upp! Det är en endaste grön stjälk som fortfarande ser ok ut resten har vissnat ner!
I den högra lådan - som ju varit finast hela tiden - har blasten gulnat och håller på att vissna ner där också! Men... men... det är ju en månad för tidigt!!! 😨

För en vecka sen grävde Käre Maken upp en av potatisplantorna i den vänstra lådan för att se vad som fanns under den. Det var 6-7 rätt små potatisar som i och för sig var fina men... små! Jag borde väl ha tagit ett foto på dem men det kom jag på först efter att jag ätit upp dem. Sorry about that! 

Så, vilken dag som helst kommer åtminstone den vänstra lådan att grävas ur och som vanligt kommer jag att ta kort på det! Den plantan som redan är uppgrävd visade ju iallafall att det finns potatis där under blast och jord, bara inte så mycket som jag hoppats! Men man får vara glad för det som blir! 

Men nu tänkte jag avsluta med nåt roligare nämligen vad jag gjorde i söndags! Då träffade jag några av mina "homies"; mina tjejkompisar, på knytkalas och oj vad mycket gott vi käkade! Tyvärr har jag inga fotobevis på det - bara på mitt bidrag till kalaset: nämligen en jordgubbs- cheesecake: 

Tror du att den var nåt god då? 

Mmmm... Supergod!! 😋 

100 % ekologisk, kanske 50 % raw och bara nyttiga ingredienser! Så det är inte mycket att klaga på! Men det var det ingen som gjorde heller kan jag avslöja från säker källa! 😎

Men nu börjar det bli dags att masa sig ut i köket och laga middag så detta är allt för idag! 
Mors!

Anneli.

Jag vet, jag vet...

... jag har inte skrivit ett enda blogginlägg på hela juli och här kommer jag i elfte timmen och tänkte få ihop nånting vettigt. Eller vettigt och vettigt... vi får se vad det blir. 

Förutom de vanliga gamla krämporna (som tyvärr varit sämre i några veckor - but let's not go there...) så har juli varit en rätt bra månad! Förutom när det varit för varmt... jag klarar inte för höga temperaturer!!! Om jag får bestämma så får det inte bli varmare än +24 grader - och då ska det helst blåsa så där lite skönt också! Meeen... det är inte jag som bestämmer vädret så det är bara att leva med att det blir som det blir! 

Vad har varit bra i juli då? Jo, bland annat att min schersmin blommade så vackert och doftade så helt fantastiskt!

Och att smultronen i min gamla odlingslott gett jättemycket bär! Det här fick jag till frukost en dag t ex: 

Mmmm... 😋 Sååå himla gott! Det finns fortfarande lite smultron att plocka men inte så många längre.

Nåt annat som varit bra denna månad är att Käre Sonen, den yngste, har varit här och hälsat på i några dagar! ♥ Men det blev tyvärr inga foton tagna!

Mindre bra är mina odlingar tyvärr! T ex potatisen; den ena lådan ser bra ut men den andra... jag vet inte vad som hänt! Ja, men kolla: 

Lådan till vänster ser ut som att den gett upp! Här en närbild: 

Vi har inte sett vad som finns under jorden än men antagligen är det lika dåligt där som ovan jord. Men vi låter båda potatislådorna stå ett tag till. Så länge det inte blir bladmögel så är det ingen brådska att gräva upp ev potatis.

Tomatplantorna blev det inga kort tagna på men det är lika bra det för så dåliga som de ser ut så lär det inte bli nåt av dem! Det är inte tomatplantornas fel - det är Käre Maken och jag som inte orkat ta hand om dem! Se la vie, se la vie!

Av de tre Hokaidopumpafröna jag satte så var det en som kom upp. Den planterade Käre Maken i en kruka så att vi kan ta in den när det varnas för frost. Men den stackars plantan är det inte mycket bevänt med heller. För lite vatten? För mycket vatten? Din gissning är lika bra som min! Så här ser den ut: 

Sist kommer ett kort på sallads- och lök-lådan: 

Här ser det inte alltför roligt ut heller, MEN; det är för att Käre Maken har sett rådjursklövsavtryck i lådan! 😱 Rådjur har alltså hoppat in i lådan och klivit omkring vid ett flertal tillfällen, så det är nästan ett mirakel att det växer nåt där överhuvudtaget! 

Ja, det här med att odla... det är nästan som att spela på lotto - fast lite bättre odds! Men man vet aldrig hur det blir förrän efteråt! 

Nu har jag kommit till slutklämmen på detta blogginlägg! Hur vettigt det blev får du som läsare avgöra! Jag signar ut nu iallafall och går och vattnar krukväxterna i Da House och sen ska jag laga middag!

Ha det så bra alla där ute i syberspace! Ha en riktigt fin augusti och så ses vi när vi ses! Bl a en uppdatering av odlingarna kommer att komma lite längre fram!

Anneli.

Odling och Midsommar 2024

Jaa du... Här blir det inte många barn gjorda som en god vän till mig brukar säga. Jag vet ärligt inte hur man kan leva när man är så trött och slut som jag är hela tiden!
Min endokrinologdoktor "Dr P" är allvarligt orolig för mig sa han (igen...) när jag var på läkarbesök hos honom förra måndagen.
Igår när jag var på Falu lasarett på ögonmottagningen (för fjärde gången i år!) och gjorde massa olika undersökningar (olika syntest, ögonbottenfotografering och tryckmätning av mina ögon bl a) och sen fick prata med en ögonspecialist så fick jag både bra och inte så bra besked... Jag ska inte tråka ut dig med detaljerna men summa sumarum så är det ingenting akut och just ingenting har förändrats sen i januari som tur är. Men jag fick två sorters ögondroppar utskrivna - en mjukgörande och fuktighetsgivande och en mer medicinsk som ska minska trycket bakom ögonen. 
Jag "hör" vad de som känner mig tänker och undrar: "Kommer hon verkligen att ta medicindropparna"? Jag må vara en motvallskäring av rang men ibland så bestämmer jag mig för att lyda doktorn och det här är ett av tillfällena! (Nu riktigt "hör" jag min ärkepolare C's ljudliga suck av lättnad! 😜😂 ) Käre Maken är in till stan i skrivande stund för att hämta mediciner på apoteket till mig; ögondropparna och Thacapzol (för sköldkörteln)!

Ja, ja! Jag ska inte tråka ut dig med mina krämpor längre! Det är som min mamma brukade säga: "Man blir inte frisk av att prata om sina sjukdomar"! Kan bara tillägga lite snabbt att jag går fortfarande hos Homeopat och min förstorade sköldkörtel har faktiskt blivit lite mindre! 😃 Och så har jag lovat Dr P att jag åtminstone ska prata med en kirurg om det här med att operera bort sköldkörteln (som "alla" läkarna tycker att jag ska göra).

Anledningen till att jag skärpte till mig och skrev ett blogginlägg idag är för att önska alla mina bloggläsare en riktigt fin Midsommar och för att visa lite foton från mina små odlingar! Jag börjar med ett rykande färskt foto på några av smultronplantorna i gamla odlingsplätten: 

Det är några små kart men inga mogna smultron än.

Den 29 maj var jag ute och fotade lite för då hade precis några potatisplantor tittat upp i pallkragarna och jag hade tänkt att skriva ett blogginlägg om det. Men det sket sig... 😴😴😴 Men för jämförelse kan jag visa ett foto på hur det såg ut då: 

och hur det ser ut idag, precis 3 veckor senare. Det har det hänt lite kan jag säga! Nu ser ut så här: 

Det tog sig efter regnet kan man säga! Och apropå det så vill jag säga att det här vädret vi har haft de senaste veckorna har varit perfekt för odling; ömsom sol ömsom regn, inte för kallt, inte för varmt! En odlares våta dröm kan man nog säga faktiskt! Vi får hoppas att det håller i sig!

I "lök och salladslådan" ser det ut så här: 

Inte så myckat att skryta om än så länge men sommaren har ju just börjat så det finns hopp om en bra skörd! 

Förutom sparris som jag visade i förrförra blogginlägget så har vi (läs: Käre Maken) just skördat den första rädisan nere från stora landet: 

och den tänkte jag mumsa i mig så fort jag har postat detta blogginlägg! 😋
Vid närmare eftertanke så ska jag nog skynda mig att posta detta blogginlägg för jag blev väldigt sugen på rädisa helt plötsligt! 😉

Ja men, då ses vi när vi ses nästa gång! Ha nu en fantstiskt fin midsommar, ta det lugnt med spånken (alkohol) och gör ingenting som jag inte skulle gjort! 😜😎

Anneli.

Födelsedagsfirande på stan

Mitt motto brukar vara: "Allt som KAN firas, SKA firas"! Jag försöker hålla i det trots enorm trötthet och igår valde jag verkligen att skärpa mig och trotsa kudden som ropade så förföriskt på mig, för igår fyllde min bonusdotter Adalet år! 

Vi träffades på stan och gick och åt på Thairestaurangen "One Na" och sen var vi i Visentparken så mina bonusbarnbarn fick leka lite. 

Här hoppar "M"  på en studsmatta medans lillebror "Lilla A" sitter och hoppar med och skrattar av hjärtans lust! 
Sen klättrade de upp på en orange figur som står där i parken.

I bakgrunden på detta kort ser du varför denna park heter Visentparken! Visenten är ju Avestas symbol!

Efter en stund ville barnen ha glass så då åkte vi upp till Dalahästen (också en symbol för Avesta) och gick in på Burger King så de fick leka i lekhagen där och äta lite glass! Och det var det ingen som var ledsen för kan jag meddela! 

När vi kom ut därifrån tog jag lite fler kort och här kommer de: 

"M" och "Stora A" på en betong-dalahäst. 

Här nedan står Adalet och "Lilla A" och i bakgrunden kan man ana världens största dalahäst som också gett namn till denna del av Avesta. 

Till sist ett kort på alla fyra: 

Vilken trevlig och härlig dag vi hade! Alla var glada och nöjda - och trötta! Det tar på krafterna att vara ute i solen en halv dag! Själv kan jag meddela att jag somnade ovaggad när det var dags att krypa i säng och det misstänker jag att Adalet och barnen också gjorde!

Ok! Det här får bli allt för idag! Vi ses en annan dag!

Anneli. 

Odling 2024

Det är hög tid att sätta fart på odlingarna här i det Sjögrenska residenset och det har vi också gjort! Och när jag säger "vi" så menar jag Käre Maken! Jag har just inte lagt två strån i kors faktiskt... Jo, jag petade ner tomatfrön och pumpafrön nån gång i slutet av mars men det är nog bara det. 
Av pumpafröna kom det bara upp en ynka liten planta av tre sådda frön - fast den är inte så ynka, utan jättefin! Tomatplantor kom det upp massor av iallafall, fast bara tre av de röda men desto fler av de gula! Tyvärr har jag inte tagit nåt foto vare sig på pumpaplantan eller tomatplantorna men jag ska göra det längre fram, jag lovar! 

I onsdags sa jag till Käre Maken att "imorgon måste vi plantera om alla tomatplantor och kanske ska vi sätta ut potatis också i odlingslådorna"? Jo, det kunde vi göra fick jag till svar men när jag vaknade i torsdags nån gång vid lunchtid och kom ner i köket lite senare så var det redan gjort! Har jag sagt att Käre Maken är en morgonpigg jäkel (till skillnad från mig)? 
Jag frågade Käre Maken hur många potatisar han satte men det visste han inte så i år kan jag inte jämföra hur mycket potatis det blir av hur många potatisar som sattes. Men det får gå ändå!

Igår började vi av nån anledning prata om sparris och då kom Käre Maken på att han skulle gå ner till de stora landen och kolla om det kommit upp några från våra egna, och det hade det! Och DEM tog jag kort på! Ja, jag hann äta upp tre stycken innan jag kom på att jag skulle fota dem men här kommer fotot jag tog: 

Jag tror att det är fjärde året "vi" (läs: Käre Maken) odlar sparris och första åren ger det inte så mycket och bara såna där små pluttingar som du ser till vänster på fotot. Men nu i år har det äntligen kommit några sparrisar som har lite storlek som du kan se till höger på fotot! Och jättegoda är de!

Om en stund ska Käre Maken gå ut och sätta lök, vitlök och sallad i den tredje odlingslådan - den jag hade sallad och spenat i förra året. Om jag orkar går jag väl ut och tittar på... Sen pratade vi om att gräva ett nytt land här uppe vid huset där jag bl a tänkte att pumpaplantan ska vara. Det gamla landet är fullt av smultronplantor (och en tuva gräslök) så där kommer jag/vi förmodligen inte sätta nåt mer. Jag är ju rädd om mina smultron för det är bland det godaste jag vet!

Vi får se hur involverad jag orkar vara i "mina" odlingar i år. Den här förlamande tröttheten verkar tyvärr inte vilja ge med sig... det känns som att jag skulle kunna sova dygnet runt! Men å andra sidan så brukar jag ju bli lite piggare på våren och sommaren så jag gör som loppan och lever på hoppet att lite pigghet ska "kicka in" snart!
Man kan inte klaga på vädret iallafall! Och det är så underbart att se allt det gröna igen! Jag har suttit på en stol på gräsmattan med mina bara fötter på gräset och det är sååå skönt! Det gäller att passa på såna här fina dagar!

Men nu är det snart dags att laga middag! Vi ses när vi ses!

Anneli. 

Pepptalk till mig själv

"Nä men allvarligt Anneli! Nu får du skärpa dig"!
"Men jag orkar inte..."
"Jo, försök! Ingenting blir ju bättre av att du bara sitter där och häckar! Kom igen nu Anneli"!
"Ja... Ok då. Jag ska försöka..."

Som du kanske förstod av ovanstående dialog mellan en del av mig och en annan del av mig så är jag trött, slut och helt galet skittrött! Fel på sköldkörteln gör så med folk... Det och alla tider att passa. Det känns som att jag har klippkort på Falu lasarett/ortopeden där jag bland annat har träffat en av läkarna som opererade mig och arbetsterapeuten som jag har träffat jag vet inte hur många gånger och nu fått två nya ortoser av.
Sen har jag ju den sedvanliga blodprovstagningen på Avesta lasarett som varit varannan vecka men nu ska glesas ut till var fjärde för att mina sköldkörtelvärden är stabila. Något förhöjda men stabila. Det känns positivt!
Som grädde på moset har jag varit till tandläkaren och ska tillbaka för att laga ett hål nån gång i juni. Till det har vi torsdagarna i Logen; Öppet hus, f.d. stickcaféet, men det är åtminstone roligt!  
Det här kanske inte låter så stressande för dig som läser det här men för mig känns det som att jag knappt gör nåt annat... Jag behöver sååå mycket tid där jag inte har något inbokat och bara kan sitta och "häcka" (oftast vid datorn...)!

För ett par veckor sen hade jag världens dipp! Käre Maken pratade med mig men min trötta hjärna kunde inte koppla ihop orden till nån mening; jag förstod helt enkelt inte vad han sa! Det är riktigt otäckt när det händer och så hade jag i flera månader när jag var som värst utbränd. Nu var det bara en dag men det var lika lite kul som det var 2015 - 2016... 

Meeen... Nu när jag ändå tagit mig i kragen och börjat skriva ett nytt blogginlägg så vill jag inte slösa bort tiden med att klaga! Jag ville bara ge en uppdatering om läget och varför det inte skrivits nåt här på över en månad. 
Det jag bland annat tänkte visa var att äntligen, lagom till sommaren... är min halsduk färdigstickad!

Egentligen var den nog färdigstickad för en eller ett par decimeter sen för jag får vira den tre varv runt halsen när jag ska ha den på mig men det gör inget! Huvudsaken är att den är skön att ha på sig och det är den! Och så älskar jag färgen!

Och apropå ortoser så har jag faktiskt fotat dem för att visa dig! När man som jag har artros och ont i tummarna - särskilt vänster tumme efter att läkaren på akuten drog för kung och fosterland i den när jag skulle gipsas - så har man en tendens att lägga in tummen i handen för att liksom skydda den och det är inte bra för då förkortas muskeln och man får sämre rörlighet i tummen. Det ortosen gör är att hålla tummen på plats så det inte händer.
Den här ortosen fick jag för drygt en månad sen och den ska jag ha när jag sover: 

Jag trodde att det skulle bli svårt att sova med den men icke! Snarare tvärtom faktiskt! 

Det känns nästan som att hålla en vän i handen - lite tryggt så där! Men vi får se hur det går att sova med den i sommar när det är varmt på nätterna... Time will tell!

Sen har jag fått en mindre ortos men av samma hårda material som jag ska ha (och har) på dagarna: 

Den är också helt Ok att ha på sig men inte när jag äter med kniv och gaffel eller stickar! Då måste jag ta av den för annars gör det ont i "tummgreppet". Jag vet inte om det är nåt som går att göra nåt åt men jag ska tillbaka till arbetsterapeuten i början av juni och då tar jag väl med den så får vi se om det går att rätta till. 

Och kolla, kolla på ärret efter operationen! Det har läkt jättefint! Jag är förresten mycket mindre stel om fingrarna och i handleden också så övningarna arbetsterapeuten gav mig har gett resultat! Nu återstår bara att få tillbaka styrkan också... men det kommer! 

På det stora hela så känns det som att allting går åt rätt håll! Inte så snabbt som jag vill men ändå! Alla framsteg - även små - är framsteg! Det behöver man påminna sig om ibland!

Men det här blir allt för idag! På återseende - när det nu blir!

Anneli.

ÄNTLIGEN!

Jaha, då har vi den 3 april idag och det är inte vilken skitdag som helst! Nä, det är Käre Makens och min bröllopsdag! Den 30:de i ordningen! Och dagen till ära så blev mina ringar klara hos guldsmeden! 

Cederlings guldsmedsaffär i Hedemora. Bästa guldsmedsaffären!

Om du kommer ihåg så var de ju tvugna att klippa itu mina vigselringar när jag kom in på akuten efter att jag brutit min vänstra handled och jag var ganska ledsen för det. 

Men det går ju som tur är att fixa, även om det naturligtvis kostar en del. Så före påsk kollade Käre Maken efter guldsmeder vi kunde lämna in ringarna till och han fastnade för Cederling i Hedemora. Så vi åkte dit med ringarna och de lovade att försöka få dem färdiga till idag även om det var lite kort om tid, så de vågade inte lova nåt. 

Du ser att det står "Prel 3/4"! Men de levererade! Himla schysst tycker jag!

Så nu sitter ringarna åter där de ska! En kort sekund kändes det konstigt men det övergick snabbt i en välbekant känsla att ha dem där på ringfingret. 

Ordningen är återställd i det Sjögrenska residenset! ♥

För övrigt var vår bröllopsdag för 30 år sen lika solig, lika blåsig och lika fin som idag, fast idag var det kallare! 

Det här får bli allt för idag! Jag ska försöka att inte vänta lika länge som mellan detta blogginlägg och förra innan jag skriver igen men vi får se hur det går!
Tips: Prenumerera på bloggen så får du på mailen att det kommit ett nytt blogginlägg så missar du inget! 

Anneli.