Fyra små överlevare

Idag blir det bara en kortis för att visa och berätta om förunderligheter i naturen - eller rättare sagt i mitt lilla potatisland!

Förra sommaren hade jag ju tomatplantor där min potatis nu växer så fint. När Käre Maken skulle ta bort lite ogräs där så märkte han att viss grönska inte var ogräs alls utan självsådda tomatplantor! Han hann ta bort några stycken men 4 blev kvar och dem satte han i en kruka som han ställde på altanen. Tomater och potatis trivs ju inte ihop och ska odlas långt ifrån varandra har jag lärt mig. 

Det är väl egentligen lite väl trångt med fyra tomatplantor i den krukan men de stod faktiskt trängre när de stod ute i landet, så det får gå!

Som det tränade ögat ser så har de inte kommit särskilt långt - de flesta som odlar tomater har redan frukt på sina plantor och det dröjer innan dessa får! Men fördelen med de här tomatplantorna är att de blivit härdade från början (till skillnad från när de drivits upp i växthus) och att när det blir för kallt ute så kan jag alltid ta in dem!
De står tyvärr inte optimalt på altanen för där är inte tillräckligt mycket sol egentligen men vi kanske kommer på ett bättre ställe om vi får tänka efter!

Det ska bli kul att se vad det blir av det här och hur det än blir så blir det en ny erfarenhet att lägga till mina odlingserfarenheter! Tänk, jag som inte tänkte odla några tomater i år! Men de här tomatplantorna ville annorlunda! Och då får det vara så! Live and let live! Inte hade jag samvete att bara slänga dessa plantor i komposten!

Anneli.