Ett sista farväl

Dagen jag har fruktat men samtidigt längtat efter har nu äntligen kommit - och gått; igår hade vi begravning för min älskade svärfar!

Jag måste säga att jag är riktigt stolt över mig själv som mer eller mindre själv har roddat hela begravningen - från planering, tillverkning av programblad/folder, manus till vad jag skulle säga, letat upp och fixat till foto på svärfar och printat ut alltihop och vikt alla programbladen och så bakning av kakor, bullar och rabarber- & jordgubbspaj. Det jag fick hjälp med var musiklistan och alla inköp av ingredienser och blommor. Ja, och så allt det begravningsbyrån gjorde förstås!

Så här såg programbladet ut (klicka på bilden för att den ska komma upp i större format).

Framsidan             uppslaget             baksidan

På själva begravningen var det jag som fick vara istället för en officiant som det heter när man har en borgerlig begravning (istället för en präst), för hade nån från begravningsbyrån varit officiant hade det kostat 3 800 kr!!! Himlans dyrt om nån frågar mig!!!

Jag tror ingen förstår hur mycket jobb och engagemang jag har lagt ner... men jag gjorde det med glädje och kärlek! ♥ Det jag är mest stolt över är att jag har gjort allt utan att stressa!
Jag begriper inte hur det gick till men så var det iallafall! (Nån gång ska man väl lyckas!?!)

När vi kom till kapellet hade Sophie på Folkare Begravningsbyrå gjort så här fint vid kistan så det enda jag gjorde var att sätta dit fotot på svärfar.

När alla hade kommit så fick de som ville ta ett kort och skriva en hälsning till svärfar och för det ändamålet hade vi gjort i ordning ett bord där också blommorna som skulle läggas på kistan när vi skulle ta farväl stod:

Korten skulle Sophie lägga i kistan efter att vi gått.

En programpunkt var att de som ville kunde gå fram och säga några ord till/om svärfar och det var det några som gjorde!

Här står Käre Maken och läser upp det han själv hade skrivit till sin pappa. Det var jättefint och inte ett öga var torrt! ♥

♥ Här står mina två yngsta söner och tröstar varandra! ♥ Mitt hjärta svämmade över både av kärlek till dem båda och smärta över deras sorg! Men det var så fint på nåt vis... ♥

Efter ceremonin åkte vi hem och fikade i Da House. Men inte ett enda kort blev taget då! Vi fokuserade på att umgås och prata med varandra istället! Ja, och så göra heder åt anrättningarna förstås! Och jag kan stolt säga att allt var 100 % hembakat, ekologiskt och enligt gästerna väldigt, väldigt gott!

Både begravningen och minnesstunden efteråt var mycket lyckade om jag får säga det själv! Jag är så nöjd med allting! Och det hoppas jag att Käre Svärfar också är! Jag kände nog av honom när vi satt och fikade kan ni tro (eller inte...) och han var även med mig när jag bakade allt smaskens! Och jag är ganska så säker på att även han var nöjd med allting! ♥

Anneli.