Sagan om den ensamma chilin.

Det var en gång ett gäng chiliplantor som skulle säljas på ett loppis. En efter en blev sålda tills bara en var kvar. Men ingen verkade vilja köpa den! När loppiset stängde stod den ensam kvar på bordet i lokalen som loppisen hade varit i. Kvinnan som hade sått och drivit upp chiliplantorna ville inte behöva ta hem den sista chilin igen så hon gav bort den till en annan kvinna som också hade stått på loppiset.

Så den lilla chiliplantan fick ett nytt hem där den blev omplanterad i en större kruka och fick stå i ett köksfönster den första tiden och sen blev utflyttad till trädgården när det blev sommar. Chiliplantan blommade och satte röda, fina chilifrukter men kvinnan som hade fått chilin lät de flesta bara hänga kvar för hon tyckte att det röda liksom lös upp och såg fint ut! (Men några använde hon i matlagningen iallafall!)

När hösten kom fick chiliplantan flytta in till köksfönstret igen. Den hade växt ganska mycket och hade fortfarande både blommor och chilifrukter hängande från grenarna!

Vintern kom och gick och det blev vår och sen sommar men chiliplantan kom aldrig ut igen för kvinnan som fått den var väldigt sjuk och trött hela sommaren. Så chilin stod kvar i köksfönstret och fick vara tacksam att den iallafall fick vatten regelbundet. Det märkliga var att chiliplantan fortsatte att blomma lite då och då! Kvinnan provade att pollinera blommorna med en mjuk pensel och det fungerade faktiskt till kvinnans förtjusning! Nya, röda frukter bildades på chilin fast det egentligen inte var säsong för det!

Tiden gick och det blev sommar igen och nu - äntligen - fick chiliplantan komma ut i trädgården igen! Tunn och tanig efter så lång tid inomhus men fortfarande med chilifrukter hängande från de spensliga grenarna tänkte den lilla chilin att det enda som fattades nu var lite ny jord runt rötterna. En nåd att stilla bedja om! Och vem vet? Kanske får kvinnan som fick chilin lite energi till att plantera om den? Vi får hoppas det, för det är chilin värd!

~~~~ SLUT ~~~~

Den här sagan är alldeles sann och kvinnan som fick chiliplantan är förstås jag! Och nu ska jag gå ut och plantera om den! 

Anneli.