Grönt va' de' här!

Ärtpesto... kan det va nåt?
Jag har hittat en blogg som i första hand vänder sig till studenter med skral kassa och som har tröttnat på nudlar. Nyttig och billig mat är vad "Skippa nudlarna" handlar om, och där hittade jag (bland många härliga, inspirerande recept) ett recept på just ärtpesto.
Min vana trogen kunde jag inte låta bli att "pimpa" det lite, för trots att jag tyvärr inte har nån ekonomi att tala om så är den i alla fall liiite bättre än de flesta studenters och jag råkade ha både cashewnötter och färsk basilika hemma, så min variant på receptet blev så här:
3½ dl frysta ärtor (= 200 g)
1 knapp dl cashewnötter (= 50 g)
2 nävar färska basilikablad (eller 2 tsk torkade)
2 vitlöksklyftor (stora)
Trocomare örtsalt, lökpulver, pepparblandning, cayennepeppar
1 knapp dl vatten
Tina upp ärtorna. Lägg allt i en mixer och häll i vattnet lite i taget medan du kör till det blir en slät smet. Smaka av så det är lagom kryddat. Klart! Hur lätt som helst alltså! :D
Och snacka om att det blev grönt:

Bilden till vänster är tagen utan blixt och stämmer bäst överens med hur färgen verkligen blev, och den till höger är tagen med blixt.
Ärtpesto kan du ha som dipp, smörgåspålägg, till pasta... ja vad som helst nästan! Den blev jättegod och nåt mer snabbt och lättlagat får man leta efter!
I sommar tänker jag prova att göra den med färska ärtor så det bli Raw food! Tror det kan bli riktigt gott! :D

Anneli.

Hoppfullt

När jag hittade den här bilden på facebook för ett tag sen så blev jag väldigt hoppfull och glad! För när man tänker efter så har vi mer att säga till om vad gäller vår hälsa än många av oss tror!
När man tänker på att våra celler hela tiden förnyas - och repareras för den delen - så inser man att det går att bli frisk! Sen kanske det inte går lika snabbt som man skulle önska, för i våra kroppar finns mycket gifter lagrade - men det går!
Fast här vill jag lägga in en liten "brasklapp":
Min mamma - som var en mycket klok kvinna - brukade alltid säga "det är ingen idé att gråta över morötterna". Med det menade hon att det inte är någon större idé att tvinga i sig nyttig mat och samtidigt vara ledsen för att det inte smakar lika gott som hamburgare eller pizza eller vad man nu hellre hade velat äta.
Hur vi tänker och känner runt det vi stoppar i oss har minst lika stor betydelse som att maten är så giftfri det bara går och innehåller den näring vi behöver! Så förändringen behöver börja i huvudet och i hjärtat!

Och SKA man ändå stoppa i sig något som man vet att man egentligen inte borde äta/dricka, så gör det medvetet och säg till dig själv att det är Ok för den här gången - och så NJUT!! Utan skuldkänslor eller ånger! En annan gång kanske det känns helt Ok att tacka nej eller avstå ifrån något smaklökarna vill ha!
Jag tror ändå att det viktigaste är att man är genuint glad! Och med genuint glad menar jag glad på riktigt - inte den konstlade, tillfälliga glädjen man får när man egentligen bara trycker ner känslor man inte vill känna, t ex genom det man stoppar i munnen!

Ja, så tänker jag! Hur tänker du?

Anneli.

Hemgjord kokosmjölk

Idag har jag gjort egen kokosmjölk. Min bloggkompis Vera (< Länk) la ut en länk för ett tag sen som jag tittade på och har gått efter!

Den blev jättegod! Jag gjorde den på 250 g ekologisk riven kokos och 9 dl vatten. Kannan som jag hällde upp den färdiga kokosmjölken i rymmer ca 12 dl så kan ni göra er en uppfattning om hur mycket färdig mjölk det blev.

Gillar man smaken av kokos gillar man förmodligen kokosmjölken också! Jag har provat den i té och det var till min förvåning helt Ok, och jag kan tänka mig att den är jättegod att ha till gröt. Tänkte prova den i kaffe också vid tillfälle (jag dricker inte kaffe varje dag) och funkar det vore det jätteroligt och ett steg närmare ett liv med så få mjölkprodukter som möjligt!

Kokosfibrerna som blev över från mjölktillverkningen håller jag i detta nu på att torka i en stekpanna på svag värme.

Jag tänkte att de säkert går att använda till nåt istället för att bara slänga! Kanske i bakning? Pannkakor?
Jag gillar när man kan ta vara på allting, vi slänger alldeles för mycket här i västvärlden...! Och skulle de mot förmodan inte gå att använda till nåt så kommer de åtminstone att hamna i komposten - alltid något!

Anneli.