söndag 16 december 2018

Antiklimax på 3:dje Advent

Idag var det meningen att jag skulle bli bjuden på julbord på en restaurang här i Avesta men när jag satte på mobilen nån gång på eftermiddagen (sätter den alltid på flygplansläge på natten för att slippa strålningen och ibland glömmer jag att ta bort det...) så hade jag fått ett sms att julbordet blir uppskjutet till nån kväll i veckan. Hmmm.... Jag undrar... Stefan  Löfven är i Avesta idag... Han är säkert hungrig och ska äta nånstans... Har det ett samband? Ingen aning, men omöjligt är det inte!

Men lite av ett antiklimax blev det att julbordet inte blev av. Jag hade verkligen sett fram emot både sällskapet och maten! Nu sitter jag här med en glutenfri pastasallad istället... Men den som väntar på nåt gott... 😛

Men då återstår bara att önska er alla en trevlig 3:dje Advent - det som är kvar av den!
Det här är sovrumsfönstret i Da House - samma fönster som jag fotade förra söndagen, men nu har det kommit några juliga snögubbar i fönstren också!
Så här ser det ut inifrån:
Inga julgardiner... men det får gå ändå! 😊

Ja men då så! Då får ni ha det så bra till nästa gång!

Anneli.

söndag 9 december 2018

Regnig 2:a Advent

Idag regnar det här i Avestatrakten. Men det gör inte så mycket för inne har vi det varmt och skönt!
Det här är sovrummet i Da House taget utifrån. Som ni ser; inga julgardiner, men väl en stjärna och en 7-armad ljusstake så lite juligt känns det iallafall!

Förresten ska jag inte vara hemma idag! Alldeles straxt ska jag åka till IOGTs lokal Logen här i byn för där ska det vara en "Ljuskväll" och jag ska vara med och duka och servera kaffe! Så då återstår det bara för mig att önska alla mina läsare en riktigt fin 2:a Advent innan jag drar iväg!

Anneli.

tisdag 4 december 2018

Fyrtiosjätte uppdateringen av Frekvensmedicinen.

Så var det dags igen för en ny uppdatering av hur det går med Frekvensmedicinen.
Det blev så perfekt den här gången att i söndags kväll tog jag sista dropparna av Frekvensmedlet Thall-nitr och igår hade jag ny tid hos "min" Homeopat Kari Kokko! 😎

Den sista flaskan Thall-nitr gjorde ingen som helst märkbar skillnad på min hälsa, och som jag gett uttryck för i några blogginlägg nu så känns det som att det har ingen av de andra flaskorna heller gjort. Men Kari är av annan åsikt. Igår när jag var upp till honom tog han ett foto på mitt ena öga för att med Irisdiagnostik se vad som hänt i min kropp sen sist. Han visade mig och pekade på olika områden i min iris och förklarade vad han kunde se; vad som blivit bättre och vad som var kvar att jobba på. Så enligt honom ser han tydliga tecken på att vissa saker blivit bättre! Vad minns jag faktiskt inte... Alltså, jag är så sjukt trött just nu (de senaste veckorna har jag gått som en zombie!) att jag har svårare än vanligt att koncentrera mig och minnas vad folk säger!

Iallafall: Jag berättade för Kari att jag fryser jättemycket, att jag börjat sova lite sämre igen och att jag har tappat en förfärligt massa hår de senaste månaderna (jag har tappat mer än hälften av håret! 😱 När jag borstar och tvättar håret så lossnar det drivor med hår!) och Kari frågade mig lite mer om hur jag mår och jag berättade och förklarade. När han bildat sig en uppfattning om hur det är med mig så sa han att jag skulle få ett nytt medel som heter Anethum.
Three down - three to go!

Min vana trogen så glömde jag förstås att fråga vad det nya medlet är för, men det visar sig väl - förhoppningsvis... För av nån underlig anledning så kände jag mig glad och förhoppningsfull när jag gick ut från Karis mottagning. Som att det finns ett ljus i slutet av tunneln, även om jag inte riktigt kan se det - än...
Ja, det sista som lämnar människan är hoppet säger man ju så jag får väl göra som loppan och leva på det! Hoppet alltså! 😉

Anneli.

söndag 2 december 2018

1:a advent i Da House!

Nu har advent kommit även till Da House!
Jag har inte orkat tvätta några fönster, men vet ni vad? Adventsstjärnor lyser även i skitiga fönster!
Och med detta rykande färska fotobevis på det vill jag önska alla mina bloggläsare en riktigt fin 1:a advent!

Anneli.

lördag 1 december 2018

Idag är det 3 år sen...

Idag har jag nåt slags "jubileum" eller vad man ska kalla det... För precis just idag är det 3 år sen jag blev förtidspensionerad för svår utbrändhet!

Precis som ett mynt har 2 sidor så har även min förtidspensionering olika sidor. Jag hade ju hellre velat jobba, men hade jag envisats med det hade jag gått under! Och nu har mitt liv fått  ett nytt - annorlunda - innehåll som jag inte hade haft om jag jobbat!

Då - när det begav sig - ville jag så gärna jobba! Jag har ju varit hemma många år med mina 5 barn och långtidssjukskriven i olika omgångar med vad ingen fattade då vad det egentligen var, men sett i backspegeln så ser jag att jag redan var utbränd fast det begreppet inte ens fanns då! Så när jag äntligen kom ut i arbetslivet igen så kändes det riktigt bra att få jobba! Och få bättre inkomst..! Men livet ville visst annorlunda...

Nu efter 3 år mår jag lite bättre, men tillbaka är jag inte och kommer förmodligen aldrig att bli! För även om jag nu har mycket mindre stress och mer lugn och ro i mitt liv så är 4 områden påverkade för alltid (som det verkar):
1. Stresskänslig. Så in i vassen! Jag bara "stänger ner" när det går över min gräns!
2. Dålig ork! Även om jag stundtals känner mig pigg och alert så tar energin slut låååångt innan jag är "färdig" med vad det nu är jag gör.
3. Koncentration och fokus. Jag måste hela tiden skärpa mig för att t ex lyssna och förstå, hänga med i filmer och liknande. Eller skriva ett blogginlägg... Det tar otroligt mycket energi att skärpa sig och jag kan bli alldeles slut efteråt!
4. Minnet... "Glöm inte bort att komma ihåg att du har dåligt minne" brukade min mamma skämta ibland. Men jag behöver hela tiden ha påminnelser på mobilen eller lappar på kylskåpsdörren eller en notering i väggalmanackan och ändå missar jag saker ibland!
Bilden ärligen stulen från facebook!

Livet som förtidspensionerad har verkligen flera sidor: å ena sidan har jag mindre stress och mer fritid, men å andra sidan är ekonomin nu helt fruktansvärt dålig! Tur jag är duktig på att sköta min ekonomi och inte har några dyra vanor!

Men, för att summera ihop det här blogginlägget så kommer här min slutkläm: Jag tror att alla människor vill känna sig nyttiga och behövda, och det är nog därför många tycker att det är svårt att bli pensionär. Men för mig är det precis tvärt om! Jag känner mig till mer nytta för samhället nu som förtidspensionär än vad jag var när jag jobbade! Om jag hade jobbat så hade jag t ex aldrig orkat vara med på språkcaféer och hjälpt invandrare och asylsökande att lära sig svenska och att komma in i samhället! Jag har också engagerat mig lite i IOGT här i byn där jag bor och är med och ordnar trevliga träffar för både medlemmar och bybor! På så sätt kan jag förena nytta med nöje, d v s tillfredsställa mitt sociala behov av att träffa människor för min egen skull samtidigt som jag verkligen gör nytta och blir uppskattad av dem jag hjälper!

Livet som förtidspensionerad är inte helt fel... Men jag får säga som Hasse Alfredsson: "Livet är som en påse: tomt och innehållslöst - om man inte fyller det med något. Karameller till exempel"! 😎
Mina "karameller" är andra människor - oavsett om de behöver hjälp och stöd eller bara vill umgås! Så länge jag får hålla det på en nivå som jag klarar av...

Anneli.

tisdag 13 november 2018

Jag har gjort det igen...

Nu har jag gjort det igen! 😊
Vad då, kanske du undrar (eftersom du trots allt läser detta)!
Jo, det ska jag avslöja på en gång:
Jag har gjort mer "Sojasås utan soja"! Denna gång en större sats.
Till den här omgången hade jag sammanlagt 3 liter svamp: 2,2 liter trattkantareller och 8 dl champinjoner. Och så havssalt. Jag följde samma recept som förra gången. Klicka HÄR för att komma dit.
När jag hade silat ifrån svampen efter 3 dygn fördelade jag svampresterna i Tupperwares silikonform "19 toppar" och det fick precis plats!
Dessa ligger nu i frysen i väntan på att komma till användning i olika maträtter!

Men svamphacket är ju bara en bonus när man gör "Sojasås utan soja"! Så här mycket sås blev det av 3 liter svamp:
Uppskattningsvis är det här runt 4 dl sammanlagt, så det blir ju inte så mycket sås. Men det som blir är väldigt gott, och eftersom jag inte slänger svampresterna så har ju ingenting gått till spillo. Arbetsinsatsen är inte heller särskilt betungande så jag tycker definitivt att det är värt att göra egen "sojasås utan soja"! Och så får man ju tillfredsställelsen av att man har gjort den själv också!
Dessutom vet man vad som är i! Inga onödiga tillsatser och om man använder ett bra havssalt - det jag har är det allra bästa! - så får man i sig livsviktiga mineraler på köpet! Icke att förakta med andra ord!

Men nu ska jag gå ut i köket och laga mat. Kanske blir det nåt med svamprester från frysen eller med "soja"såsen... Vi får se! Jag måste inventera kylskåpet först för att se vad som finns innan jag kan bestämma mig för vad jag ska laga! 😊

Anneli.

tisdag 6 november 2018

Fyrtiofemte uppdateringen av Frekvensmedicinen + hälsa

Det här skulle kunna bli historiens kortaste blogginlägg:
Jag märker inte ett skit av Frekvensmedicinen! Slut!
Men jag ska försöka "brodera ut det" med liiite mer information! 😛
Two down - one to go!

Precis som jag skrev i förra uppdateringen av Frekvensmedicinen så märker jag absolut ingenting av de droppar jag får av "min" homeopat Kari Kokko och mitt tålamod börjar ta slut... 😢
Eller... så här är det: Jag MÅR faktiskt lite bättre - det gör jag! Men jag kopplar inte det till frekvensdropparna utan mer till min nya, hälsosamma(re) livsstil. 

Efter att för ganska precis 1 år sen fått upp ögonen för Medical Medium/Anthony William genom hans första bok "Medial Läkning" (Recension HÄR) så har jag ju mer och mer försökt att följa hans kostråd. Jag började med att minimera mjölkprodukter, ägg, gluten och soja: bara när jag var borta nånstans hade jag t ex mjölk i kaffet, åt en bulle eller en ostmacka och liknande. 
Från nyår har jag varit glutenfri, sojafri vegan och inte fuskat en endaste gång! Och jag äter mycket mera frukt och grönt mot vad jag gjorde innan. Jag har dragit ner på både fettintag och protein eftersom Anthony säger att det är svårt för levern att bryta ner (fast jag äter fortfarande lite för mycket fett...).

Det här med protein är nästan ett kapitel för sig... Nu är det ju "trendigt" att äta mycket protein och de flesta tror att protein är superviktigt, men Anthony säger att vårt proteinbehov är klart överdrivet och att vi hur lätt som helst får i oss vårt dagsbehov bara genom att äta bladgrönt (spenat, broccoli och mörkgröna sallader t ex) därför att biotillgängligheten är så mycket större i vegetabilier mot i animalier. (Biotillgänglighet = Hur lätt eller svårt det är för kroppen att ta upp och använda ett näringsämne). Så det är inte så enkelt som att bara jämföra andelen protein i olika mat.

Men åter till mitt mående:
Det jag upplever som bättre med min hälsa är: mindre "hjärndimma", känner mig lättare i kroppen (som inte har med vikten att göra - det är mer en känsla), har börjat få lite mer aptit på livet - även om orken inte hänger med... Än! Och jag tycker att jag återhämtar mig lite snabbare mot förut! 
Igår t ex var Käre Maken och jag iväg till Stockholm över dagen för att gå på IKEA, hjälpa ena dottern att köra grejer från hennes gamla lägenhet till den nya (och ta hem en hel del...) och hämta hem Käre Sonen som varit med sina syskon över Allhelgonahelgen. Jag hade sovit jättedålig natten innan och allt gående och bärande på grejer gjorde mig heeelt slut och mina fötter värkte som bara den!! För några månader sen hade det tagit mig minst 2 - 3 dagar att återhämta mig från en sån eskapad, men när jag vaknade idag var jag fit for fight igen! 😎

Men för att knyta ihop säcken: jag kan ju inte med säkerhet säga vad som gjort vad... Är det Frekvensmedicinen eller kostomläggningen som gjort att jag känner mig lite bättre? Eller båda? Kommer jag att fortsätta gå till Kari? Ja, som vanligt beror det på vad han säger när vi ses nästa gång och om han kan övertyga mig att han ser förbättringar som han härrör till Frekvensmedicinen. Men innan det är dags att åka till Kari igen har jag den sista flaskan Thall-nitr att ta! 
Men: oavsett vad han säger så är jag övertygad om att min kostomställning har påverkat min hälsa positivt. Man är vad man äter! Ain't that the truth!

Anneli.