tisdag 19 mars 2019

Äntligen i jord!

Nu har jag äntligen fått ner mina paprikafrön i små krukor! Jag säger äntligen för vissa av fröerna var det meningen att jag skulle så redan förra året men det blev aldrig av.
Under förra året sparade jag fler frön och nu igår fick de alla äntligen komma i jord!
Egentligen hade jag kunnat så dem redan för ett par veckor sen, men "startsträckan" när jag ska göra nåt kan vara ganska lång... Så för att ge dem så optimal start jag kunde lät jag fröna ligga i ett glas vatten i ett dygn först. Det "sparar" man in flera dagar på enligt Käre Maken aka Månskensbonden.
Självklart använder jag ekologisk, KRAV-godkänd jord! Nåt annat har jag inte samvete till...

Efter alla fröna var på plats - jag tror att det var 36 frön om jag räknade rätt - hällde jag lite mer jord ovanpå och vattnade ordentligt med en blomspruta.
Sen avslutade jag med att hälla så mycket vatten som fick plats på brickan som krukorna står på så att jorden hålls lagom fuktig hela tiden. Nu står de på köksbordet i Da House för Käre Maken sa att de måste stå varmt för att börja gro.

Nu ska det bli spännande att se hur många plantor som kommer upp! Det är 4 olika sorters paprikor: röd spetspaprika, gul spetspaprika, röd vanlig paprika och gul vanlig paprika - men jag har inte en susning om vilka som är vad! Det får jag se när/om de blir några frukter på plantorna. Om det blir några plantor... Den som lever får se! Och den som vill veta hur det går får titta in här lite då och då för självklart kommer jag att uppdatera er på vad som händer!
Så varför inte prenumerera på blogginläggen så du får dem till din mail så missar du inget?! Högt upp i högerkolumnen kan du skriva i din mailadress för att prenumerera! Välkommen i gänget!

Anneli.

fredag 15 mars 2019

Livstecken X 2

Ä.N.T.L.I.G.E.N! Det var verkligen på tiden att det kom ett livstecken från mig! Och inte bara från mig! Nä, ett livstecken från min lilla odling ute i Da House också! Det växer ganska långsamt, men det växer!

Den 7 mars tog jag några foton på hur långt växtligheten hade kommit och meningen var att jag skulle lagt ut dem här på bloggen samma dag men så blev det inte... saker kom emellan som vanligt...
Alltså; jag tänker varje dag att jag ska skriva ett blogginlägg men det är alltid nåt som kommer i vägen! Men nu är jag här! 😊 Och nu blir det foton på hur det utvecklat sig i de små krukorna!

Den 7 mars såg det ut så här:
I de två små fyrkantiga trågen längst ner till vänster hade det precis börjat komma upp nåt! Så här såg det ut om man tittar lite närmare:
Klicka på bilderna så kommer de upp i större format!

I de två runda plastkrukorna hade fortfarande ingenting kommit upp:
Undrar vad det är som tar sån himla tid på sig!

Nåja. Idag var jag ut till Da House och fotade hur det ser ut nu, och nu ni! Nu har det hänt lite! Kolla här bara:
Ser ni hur det växt i de två små fyrkantiga trågen nere till vänster!?! OCH: i de två runda plastkrukorna längst bort har det äntligen börjat titta upp nåt!
Vad månne det bliva av dessa små späda skott? Ja det får tiden utvisa för hon jag fick min lilla odling av säger ingenting... 😛 Och jag har i ärlighetens namn inte frågat heller. Så det är bara att vänta och se! Men jag längtar efter att snön ska försvinna och att det ska bli tillräckligt varmt för att jag ska våga plantera ut allting!
Om ni ser Gumman Tö så kan ni väl skicka hit henne? 😉

Anneli.

torsdag 28 februari 2019

Det växer så det knakar!

Alldeles för bara en liten stund sen gick jag ut till Da House för att fotografera min lilla odling som står där i sovrummet framför fönstret. Och det växer kan jag säga! I nästan alla fack och krukor spirar det gröna små skott! Ja men titta bara:
Det ska bli spännande att se vad de blir när de är stora!
Skotten som Käre Maken trodde var bönor tror han nu är zucchini eller squash (vad det nu är för skillnad på de båda).
Men som ni ser så har det fortfarande inte kommit upp nånting i de två bakersta krukorna och inte i två av avdelningarna i det vänstra tråget. Men förhoppningsvis tittar det upp nåt där snart! Fortsättning följer!

Anneli.

onsdag 27 februari 2019

Fyrtionionde uppdateringen av Frekvensmedicinen.

Så var det dags igen. De tre flaskorna Frekvensmedicin jag fick förra gången jag var iväg till "min" Homeopat Kari Kokko är slut - för flera dagar sen faktiskt, men jag har inte orkat/haft tid att blogga nåt sen senaste bloggposten för 6 dagar sen.
Three down - none to go!

Ja, det där var ju inte riktigt sant... att jag inte har några flaskor kvar alltså. För i måndags skulle jag ha åkt upp till Kari men mådde inget bra, så Käre Maken åkte upp själv och medan han var kvar där så hade jag ett videosamtal över messenger med Kari och det gick ju typ lika bra som om jag hade varit där! 😊
Kari frågade i vanlig ordning hur det varit sen sist och jag svarade och berättade. Kari tyckte att jag skulle fortsätta med samma Frekvensmedel som det som tog slut nu; Anethum, men nu i högre frekvenser och 2 gånger om dagen istället för bara en. Så när Käre Maken kom hem hade han med sig 5 flaskor till mig!
None down - five to go!

Så hur har det gått då?
Jo som vanligt har jag inte märkt nån skillnad och det sa jag till Kari också. Men under vårt samtal så frågade Kari mig om hur det var med mina fötter; var de lika kalla och fuktiga som förut? Och då slog det mig att nä, det var de faktiskt inte! Där har det blivit en förbättring! Det kan verka som en liten sak, men Kari förklarade att läkningen händer i en viss ordning och att det här ändå visade att det händer nåt (som ju han sett på mig sedan länge säger han).

Ja.... vad säger man..? Jag hoppas han har rätt! Och jag mår ju faktiskt lite bättre, bara det att jag tror att det beror på att jag har en bättre kosthållning numera. Men det kan ju självklart vara både och, det är ju omöjligt att veta! Och sen är det det här med att det går lite fram och tillbaka med mitt mående. Ta min vänsterfot t.ex: den har jag haft ont i i över 10 år, men i höstas/början på vintern tyckte jag ju att foten äntligen blivit bättre och gjorde mindre ont. Men nu har jag haft en period när fotskrället jävlats riktigt ordentligt och jag har haft redigt ont! Som vanligt flyttar sig smärtan runt i foten, men håller sig alltid på ovansidan, men så har den ju gjort hela tiden, så inget nytt där...

Min mamma brukade säga "man blir inte frisk av att tala om sin sjukdom" och det hade hon väl rätt i. Jag känner nu när jag skriver om mitt mående att det känns liksom inte bra och det låter som att jag bara klagar... Men det är mycket som är bra i mitt liv! Jag sover bättre nuförtiden, jag har roliga saker att se fram emot varje vecka som t.ex: språkcaféet här i Nyhyttan och Hantverks- och Återbrukscaféet också här i Nyhyttan, och jag har mina vänner, jag är med på olika webbinarer över internet om hälsa och annat som intresserar mig och sist men inte minst så har jag ju min Käre Make, mina barn och våra katter (riktiga spatt-katter om nån frågar mig)! Jag älskar mitt liv! Inte för att det är perfekt och att jag inte önskar att vissa saker var bättre, utan för att jag har så mycket att vara glad och tacksam över! ♥

Men nu är det dags att gå ut i köket och laga lite mat! Käre sonen har redan börjat så det är bäst att jag hakar på! Imorgon ska jag försöka ta mig tid att fota min lilla odling ute i Da House så ni får se vad som hänt sen sist! Men nu: mot köket!

Anneli.

torsdag 21 februari 2019

Tittut!

Nu blommar det i asfalten höll jag på att säga... 😉 Nä, men det spirar i Da House! (Och namnet på den här bloggen "Anneli In Da Greenhouse" känns mer relevant än att det bara skulle syfta på en grön livsstil! Greenhouse betyder ju växthus! 😎 )

Kommer ni ihåg mina födelsedagspresenter jag visade i förra blogginlägget, och speciellt tänker jag då på den fyndiga presenten; banankartongen innehållande alla krukorna med sådda frön som jag fick av en av kompisarna? Nu har det börjat hända grejer!

Den första tiden stod de lite för mörkt och varmt så rädisorna bara rände iväg! Den 16 februari - 1 vecka efter jag fick dem - tog jag dessa foton efter att jag skruvat ner värmen på elementet, hämtat ett bord, ställt det framför fönstret i sovrummet och lyft upp krukorna dit:
Kolla kolla!! 😏
Ja men kolla bara!! 😄
Men inget annat hade kommit upp än.

3 dagar senare (19/2) såg det ut så här:
Rädisorna hade det inte hänt så mycket med på de 3 dagarna som skiljer mellan fotona ovanför, men titta till höger i bild... 😊
Här kommer en närbild på det högra tråget:
Men va farao är det??

I det mittersta tråget hade det fortfarande inte kommit upp nåt men i det vänstra tittade nånting förutom rädisorna försiktigt upp i en av facken:
Det ska bli spännande att se vad det blir!

Moving on. Igår (20/2) var jag ut och fotade igen och då såg det ut så här:
Och tittar vi lite närmare så såg det ut så här i det högra tråget:
Och så här i det vänstra:
I det mittersta tråget och i tre av plastkrukorna har fortfarande ingenting kommit upp så där finns ingenting att visa... än! Vi får väl se när det händer nåt där!

Förresten så var Käre Maken med mig ut igår för att titta på mina odlingar och när han såg de nya skotten som kommit upp sa han tvärsäkert att det var bönor! Vilken sort kunde han dock inte säga, men bönor var det sa han! Ja, han borde ju veta som är "månskensbonde"! 😊

Jag vattnar lite försiktigt varje dag och håller tummarna för att det är så de vill bli skötta... Det här är ju första gången i hela mitt liv som jag tar hand om så här späda små växter! Har ni några tips så tar jag tacksamt emot! Sägas bör kanske att Käre Maken aldrig odlat på det här viset han heller! Han odlar ju på friland och det är bara vissa saker - som gurka och olika kålsorter t ex - som han först sätter i en drivbänk under glas (utomhus) innan han planterar ut dem på frilandet.

Förresten så fick jag en försenad present igår av två kompisar varav den ena inte hade kunnat komma på Chokladpartyt förra lördagen. Och presenten jag fick var såååå himla bra! Eller skön kanske jag skulle säga! Jag fick nämligen massage och Healing!
Aaaaaaah... 😌

Så nu är jag som en ny människa! 😉 Hade jag massa pengar som låg och drällde här så skulle jag unna mig minst en massage i veckan! Men... hur jag än letar i skåp och lådor och till och med i madrassen(!) så ligger det inga pengar och dräller här hos mig... Det är synd tycker jag! Men tur då att jag har så fina vänner som ger mig en behandling lite då och då! ♥

Anneli.

tisdag 12 februari 2019

Presenter som blommar?

Jag lovade ju att visa mina fina presenter som jag fick på lördagens chokladparty!
Efter att jag hade dukat av bordet som allt smaskens stod på så ställde jag dit presenterna för att fota och visa er, och så här såg bordet ut:
(Klicka på bilden om du vill få upp den större)

Förutom den fina blombuketten från IOGT-NTO Nyhyttan och en krukväxt som jag inte har en aning om vad den heter så fick jag: en bok med Superfoodsmoothies, Yogité, 2 vegan-tvålar för kropp och hår, mörk choklad, en burk cashewsmör, en påse baobab-fruktpulver, en jättefin silvrig/blå sjal, 2 presentkort; ett på Hälsokraft och ett på Rusta, 2 förpackningar "Ljusbringare" (som man använder istället för värmeljus: man häller på vanlig matolja och tänder veken och så brinner det så fint!) + extra vekegarn, en andel till travet (som jag tyvärr inte vann nånting på), en påse kakaonibs och en påse bittra aprikoskärnor (som jag tycker är jättegott! Men man ska inte äta för många). Sen fick jag två trisslotter också, men de kom inte med på bild. Tyvärr var de nitlotter båda två.

Men vänta lite nu... Det fattas en present! Den ovanligaste och mest fyndiga av dem dessutom!
Den står på golvet nedanför presentbordet:
Vad är nu detta? Jo ser ni; Jag har ingen aning! 😜 Eller... jag vet på ett ungefär vad det är!
Som ni ser så är det en banankartong fylld med plastkrukor med jord i! I varje kruka är nåt/några frö planterat men jag fick inte veta VAD! Det skulle bli en överraskning när det kom upp! Det enda jag vet är att i en av dem är det rädisor och i en annan tomater. Men resten har jag inte en susning om vad som kommer att titta upp ur jorden! Det blir spännande det här! När det blir tillräckligt varmt ute kommer jag att plantera ut det som kommit upp i ett litet land som Käre Maken grävde upp åt mig förra sommaren.
Nu gäller bara att komma ihåg att vattna! Vilket jag ska gå ut till Da House och göra nu! Och så ska jag diska det sista från festen - det har jag inte hunnit göra ännu nämligen. Men jag sätter på lite hårdrock på stereon så kommer både vattningen och diskningen att gå som en dans! 💃💃💃

Anneli.

måndag 11 februari 2019

En tjock tant i sina bästa år!

I fredags fyllde jag år och i lördags hade jag min födelsedagsfest. Jag bjöd hem de "närmast sörjande", (d v s mina tjejkompisar) på chokladparty! 😋

Jag har aldrig skrivit om min ålder här på bloggen för jag tycker att hur gammal man är är så oväsentligt! Det är bara siffror! Men när man som jag är 5-barnsmamma inser nog alla att direkt purung är jag inte längre! Och när man vet att jag bara har mitt yngsta barn kvar hemma och som tog studenten i våras så har kanske en och annan bloggläsare börjat räkna på fingrarna för att få ett hum om hur gammal jag kan vara. 👀

Jag har inget som helst problem med min ålder eller att berätta hur gammal jag är - det har bara inte funnits nån anledning hittills. Men jag tänkte berätta en liten historia för er - som dessutom är alldeles sann - om hur det kommer sig att jag är helt befriad ifrån åldersnoja och inte bryr mig om hur många år de jag umgås med är:

När jag var 28 år och tvåbarnsmamma hälsade jag ibland på en granntant som var nånstans mellan 85 år och döden. Hon var rynkig, gråhårig och gick med käpp, men var glasklar i huvudet! Vi brukade prata om hur det var när hon var ung och hon berättade om att hon bodde uppe i Norrland nånstans hos väldigt religiösa fosterföräldrar och att hon var kär i en pojke på byn men förbjuden att träffa honom. (Fast när fosterföräldrarna trodde att hon sov brukade hon rymma ut genom sovrumsfönstret på nätterna för att träffa den här killen!) Hon var en riktigt häftig tant med mycket humor och berättarglädje! ♥

Vi pratade också om det här med att bli gammal och hon berättade att inte förrän hon skulle resa sig ur fåtöljen eller gick förbi en spegel insåg hon (för en stund) att hon var gammal nu. Hon sa att i huvudet/tankarna var hon lika ung som när hon bodde uppe i Norrland och rymde ut på nätterna för att träffa den där killen. Det fick mig att inse att hur gammal man än är så är man ju liksom alltid sig själv och känner sig likadan som alltid (även om man förhoppningsvis mognat och blivit lite förståndigare med åren)!
Det tog bort minsta spår av åldersnoja hos mig!

Ett annat kul fenomen med att åldras är att gränserna för vad man tycker är gammalt flyttas fram utmed årens gång! När Käre Maken och jag pratade om att skaffa ett sista barn så räknade jag ut att när det barnet var 20 år så skulle jag vara 60! Guuu' så gammalt tänkte jag!
Nu fyller Käre Sonen 20 år till midsommar och jag, jag fyllde då alltså 60 år i fredags och jag känner mig inte ett dugg gammal! Jag är ju bara jag liksom! Samma gamla halvknasiga Anneli som alltid! 😉 😎 😂

Ja så nu vet ni hur gammal jag är! Och har det ändrat nåt? Nä, jag skulle inte tro det! (Och om det har det så är det faktiskt inte mitt problem!) 😛
En tjock tant i sina bästa år!

I lördags ställde jag alltså till med chokladparty, och när jag har lovat mina polare ett chokladparty så HAR jag ett chokladparty! Så här såg gottebordet ut:
(Klicka på bilden så kommer den upp större.)

Det mesta var ekologiskt, vegan, glutenfritt och bakat av mig! Bara bullarna, pepparkakorna och kladdkakan hade jag bakat med vanligt vetemjöl (så det åt jag inte något av). Paradisasken och After Eight-chokladen vann jag på ett lotteri i julas och det åt jag inte heller nåt av (de är inte veganska) och så hade jag några köpekakor som jag hade fått och som varken var glutenfria eller veganska så de avstod jag också ifrån förstås! Men det gjorde ingenting för som ni ser fanns det gott om annat smaskens: chokladmoussetårta, 3 sorters havre/chokladbollar, lite nyttigare wienernougat, havre-och jordnötssmörsrutor, havrekakor, två sorters chokladpraliner och chokladbitar med jordnötssmör och kakaosmör strösslat med frystorkade jordgubbs- och aprikosbitar - allt bakat av undertecknad! Och så hade jag gjort en frukt- och bärsallad och vispat kokosgrädde att ha till! Mums va gott det var! Men oj vilken tid det tog att göra allt! Jag höll på i flera dagar!
Har ni tur kommer det att komma lite smaskiga recept här på bloggen i framtiden! 😋

Oj! Det här blev ett lååångt blogginlägg! Men till sist tänkte jag bara visa den fina blombuketten jag fick av IOGT - NTO Nyhyttan där jag ju numera går som "barn i huset":
En jättefin blombukett som jag blev mycket glad för! 

Förresten hade jag tänkt att visa mina presenter också, men jag gör ett eget blogginlägg för det! Ni har säkert annat att göra idag än att hänga här hela dan! 

Tack alla som orkade läsa ända hit! Men nu är detta blogginlägg (äntligen) slut! Jag lovar! Puh! 😉

Anneli.