Trettioandra uppdateringen av Frekvensmedicinen.

Nu har jag varit iväg till Gävle och "min" Homeopat Kari Kokko igen. Efter att vi pratat om hur jag mått sen vi sågs sist tyckte han att jag skulle börja ta Frekvensmedlet Calc-benz. Igen! Calz-bens var ju den allra första Frekvensmedicinen jag fick av honom för ca 1 år och 9 månader sen.

Jag tänkte inte på att fråga honom varför den igen och vad den ska ha för verkan, för vi pratar om så mycket annat... men så har det varit hela tiden! Jag har aldrig haft en susning om vad de olika frekvensmedel han gett mig förväntas göra! 😂 Men om det fortsätter på samma sätt som det varit så kanske jag inte kommer märka just så mycket nu heller... Men den som lever får se! Jag gör som loppan och lever på hoppet! 😄

Den förra Fekvensmedicinen; Simaruba, hann jag nästan äta upp! I sista flaskan är det ca 2 doser kvar, men Kari sa att dem kan jag strunta i och börja ta Calz-bens direkt.

Calc-benz i förgrunden och Simaruba i bakgrunden.

Så det är precis det jag ska göra! Och sen är det bara att hålla tummarna för att jag kommer att märka positiva effekter av det.

Det är ju lite roligt... eller roligt är kanske inte rätt ord, men märkligt kanske!?! Men att jag som är uppväxt med Homeopatmedicin och vet bortom skuggan av ett tvivel att det fungerar, tycker att jag inte har fått så mycket resultat som jag hade hoppats, men Käre Maken som var mycket skeptisk och inte trodde på Homeopatmedicin, han mår bättre och bättre av de Frekvensdroppar som han får! Så hur var det med placeboeffekten egentligen? Upp-och-nervända världen!

Men Kari hade en förklaring till det varför jag inte märker av så mycket av mina frekvensmediciner: Jag fokuserar bara på "slutresultatet", d v s att min sköldkörtel ska bli frisk och jag går ner i vikt. Och det är ju sant! Men för att komma åt det underliggande problemen så måste det som står i vägen för dem "städas" undan. Ungefär som att du för att komma åt nåt längst in i ett skåp måste plocka ur det som står framför. Jag köper den förklaringen! Så innan jag får de resultat jag vill ha så måste lite annat rättas till först. Tålamod Anneli, tålamod!

Anneli.

Veganstrategier och husarrest

Här kommer nu äntligen årets första blogginlägg. Jag tänker inte be om ursäkt för att det tagit så lång tid att komma till skott, utan bara konstatera att idag är det den 9 januari 2018, och det betyder att idag är det den 9:de dagen jag är helt vegan (förutom att jag äter honung) och det har gått hur bra som helst!

Igår var jag för första gången i år ute "bland folk", och naturligtvis bjöds det på fika. Prinsesstårta!!! Hur gick det då kanske du undrar? Jo, det gick galant! 😊 Jag hade med mig en frukt och egen cashewmjölk till kaffet, och kände mig helt nöjd med det! Förresten var det min första kopp kaffe för året!

Jag skrev ju på nyårsafton att jag behöver hitta fikastrategier för att klara av min nya veganska livsstil, och första strategin damp ner i brevlådan igår - lagom till min första fikautmaning!

Detta mina vänner är två thermosar modell mindre (3,55 dl) från Klean Kanteen som ni kan se. De är speciellt inköpta för att transportera min cashewmjölk i, och de håller kallt i ca 24 timmar vilket innebär att någon kylväska inte behövs!

Självklart så diskade jag dem på en gång så att jag kunde ta med mig den ena när jag åkte in till stan. 😃

Ja, så var då den första av mina fikastrategier avklarad! ☑ Check! Då återstår lite bakning också, men det har jag inte hunnit tänka så mycket på än. Men det börjar bli dags... redan imorgon kommer jag att utsätta mig för fika med vänner igen!

Men vad är det för husarrest som titeln till mitt blogginlägg syftar på? Jo, det är min! 😱
Jag kanske ska förtydliga att det är vädret, och ingen person, som gett mig husarrest och här ser ni varför:

Vi har isgata på vår gård! Knagglig och snorhal is är inget som mina onda fötter och knän vill utsätta sig för! Och snön på gräsmattan är hård, ojämn och riktigt, riktigt knagglig den med så där går jag inte heller om jag har nåt val. Så jag har inte vågat gå ut! En enda gång i år har jag följt med Käre Maken in till stan och då fick han backa bak bilen så långt det gick och sen komma och hämta mig och leda mig till bilen! Så igår var andra gången jag var utomhus i år! Tack och lov var det inte så halt längre så det gick bra och jag höll mig på fötterna hela vägen till garaget (som ligger bakom Da House som ni ser till vänster i bild).
Och om nån undrar varför vi inte sandar så kan jag säga att; jo det har vi gjort  - flera gånger! Med grus! Men i och med att det varit plusgrader varvat med minusgrader hela tiden så har isen smält så pass mycket att gruset sjunkit ner och när det frusit på igen så blir isen lika hal igen! Livet på landet... 😛

Krukväxterna ute i Da House blev iallafall väldigt nöjda med att jag äntligen vågade mig ut, för de blev vattnade för första gången i år! Gissa att de var törstiga! Men de hade iallafall överlevt! Sist de fick vatten har jag för mig var på nyårsafton eller möjligtvis dagen före, så det var verkligen dags!
Men nu får vi hoppas att vädret skärper sig och bestämmer sig för om det ska vara plusgrader eller minusgrader ute! Jag behöver komma ut!

Anneli.