Det är konstigt hur det går upp och ner hela tiden! Ibland tycker jag att "Jajjamensan! Nu börjar det äntligen gå åt rätt håll!" bara för att en dag, eller några dagar senare inte ha nån energi överhuvudtaget! Det är ju för sjutton 2½ år sen snart som jag smackade in i väggen (för tredje gången...)! Ska jag aldrig bli bättre? Suck... 😴
Sen jag skrev förra blogginlägget (för 20 dagar sen!) så har jag nog pressat mig lite för mycket... Bland annat har jag hjälpt en kompis att korrekturläsa en bok hon har skrivit och som hon ville kunna skicka till boktryckeriet "helst igår"... 😜 Det var visserligen både roligt och intressant att korrekturläsa hennes bok, och jag gillar ju att göra andra människor glada - och det blev hon - men det är bara att konstatera att det blev lite för mycket press för mig... Men nu är det klart iallafall!
Sen försöker jag ju aktivera mig på andra sätt också. En kompis har "Drop in-Healing" i sin lokal en gång i veckan och då brukar jag åka in dit och vara "värdinna", vilket i princip innebär att jag sitter och fikar och pratar med de som väntar på sin tur. Sen är jag med på Nyhyttans Språkcafé en gång i veckan vilket innebär ungefär samma sak, d v s sitta och fika och prata, men den här gången med nysvenskar som behöver träna sig på svenska språket. Inget av de här två åtagandena är betungande på något sätt, men bara att ta sig ur huset och passa en tid kan vara tillräckligt för att få mig ur balans. 😩
Men apropå fika; det har fungerat jättebra med mina nyinköpta thermosar (se förrförra blogginlägget)! Nu är det lätt att ta med egen veganmjölk när jag ska nånstans där det bjuds på fika! Oftast har jag bara haft med mig frukt och egengjord nötblandning att äta till kaffet, men jag bakade faktiskt en omgång glutenfria havrekakor som jag kunnat ta med också. Men de är slut nu så det är dags att baka nya. (Vilket jag tänkt göra ändå eftersom jag fyller år på torsdag och vill ha lite smaskens att bjuda på!)
Men hörrni! Det här blogginlägget skulle ju handla om Frekvensmedicin! Men ska jag vara ärlig så finns det inte så mycket att skriva...
One down - two to go!
Anneli.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar