Idag har jag två uppdateringar att skriva om. Den första är att jag var hos "min" Homeopat Kari Kokko igår, och det andra är om den Detox jag håller på med och som jag skrev om den 18 augusti.
Jag börjar med gårdagens träff med Kari.
Kari tyckte att jag skulle fortsätta med samma medel som jag har haft ett tag nu; Ytterbium, men i högre frekvenser. (De frekvenser som står på flaskorna stämmer inte, för de gamla etiketterna råkade komma på. De verkliga frekvenserna på de nya flaskorna är 22 på den första, 24 på den andra och 26 på den sista.)
När jag berättade om mina svullna anklar och fötter, att jag äter de här detoxkapslarna som jag skrev om 18/8 och att jag har fastat i 30 dagar så tyckte han att det var bra, men att såna åtgärder inte tar hand om de underliggande orsakerna som i mitt fall beror på långvarig tarmobalans som bl.a. gjort så min ämnesomsättning är så låg, och som i sin tur gör så att jag inte går ner i vikt. Ohälsa handlar alltid om en dominoeffekt av händelser. Det börjar med en sak, som skapar ett annat problem och som i sin tur skapar ett nytt problem o.s.v. Men tyvärr fattar vanliga läkare inte det här verkar det som...
Iallafall: Kari tycker att det går åt rätt håll men säger att det kommer att ta sin lilla tid. 2 år får jag räkna med säger han. Suck... 2 år... TVÅ ÅR!!! 😱 Men... i ärlighetens namn så har det ju tagit väldigt mycket längre tid än så att skaffa sig alla de problem jag har med hälsan, så det kanske inte är så konstigt att det tar tid att bli frisk. Tålamod alltså... (Nån som vet var man kan köpa sig lite tålamod? 😉)
Detoxen då, hur går det med den?
Jo, det går bra! Jag är inne på dag 19 av 30 nu, och svullnaderna i ben, anklar och fötter har typ halverats. Men sen verkar det ha "fastnat" där... det blir liksom inget bättre... Och ont som tusan har jag i både vänster fot och höger knä! 😧 Jag har väldigt svårt att gå och stå, så tyvärr blir jag sittande nästan hela dagarna. 😢 Inget roligt alls kan jag meddela! Det känns nästan som att de enda gångerna som jag går nånstans är när jag går på toa, för jag dricker så mycket hela tiden och det ska ju ut... Lagen om inkomster och utgifter ni vet... 😜
Men det känns iallafall hoppfullt när Kari är så säker på att jag kommer att bli frisk, och i mina mörkare stunder klamrar jag mig fast vi det. *Det sista som lämnar människan är hoppet*.
Men nu är det min tur att lämna. Den här bloggen! Men bara till nästa gång! 😄 Jag ska försöka skärpa mig så det inte tar alltför lång tid till nästa blogginlägg - men det är trots allt dagsformen som får avgöra när det blir.
Lev väl mina vänner!
Anneli.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar