Sextonde uppdateringen av Frekvensmedicinen.

Som ni märker så går det lång tid mellan gångerna jag skriver... Men faktum är att jag är och har varit sjuuukt trött på sista tiden! Jag har ingen energi till typ nånting mer än det jag "måste"! Det är sååå himla träligt; jag vill ju orka massor av saker! Men när både knoppen och kroppen säger ifrån så finns det inte så mycket mer att göra än att vila!

Min frekvensmedicin tar jag som jag ska iallafall, d v s numera två gånger om dagen. Och idag tog jag sista dropparna ur andra flaskan (av tre).

Two down - one to go!

Nu när jag tar dropparna två gånger om dagen (och snålar liiite på antalet droppar) så har en flaska räckt i två veckor ganska precis. 

Vad har hänt då - OM nåt har hänt?

Ja, det är lite svårt att säga eftersom jag varit så fruktansvärt trött hela tiden, men en sak som jag undrar om det kan vara Frekvensmedicinen som gjort är nåt jag aldrig skrivit om här på bloggen! Men så här är det:
I början av 90-talet fick jag ett insektsbett på vänstra vaden som blev infekterat, och det tog ett bra tag innan det läkte. Några år senare fick jag ett liknande bett på högra vaden - inte lika illa, men mer än "bara ett litet insektsbett". Sen dess har jag haft röda märken/rodnader - stora som en större handflata - på båda ställena som betten var. Och när man känner på huden där så är den alldeles varm! Det är stor skillnad mot den omkringliggande huden - speciellt direkt efter att jag klivit ur sängen! Antagligen är det en inflammation lokalt i båda vaderna. Jag har aldrig gått till nån läkare och visat upp det här utan bara liksom vant mig vid att det är på det här viset...

För ca tre - fyra dagar sen märkte jag att huden på högra benet nästan var normal, både vad gäller temperatur och färg! På alla dessa år har jag inte märkt nån som helst skillnad - förrän nu!

Jag har ju svårt att tro att det skulle spontanläka efter så här många år, men kan ju inte heller vara hundra på att det är Frekvensmedicinen som gjort det... men vad skulle det annars vara? Och kommer det fortsätta att läka? Ingen aning! Men hoppas kan man ju alltid!

Ja, det blir spännande att se vad som händer nu när jag ska börja på den tredje (eller 6:e om man räknar allihop) flaskan med Fumaria! Håll era tummar och tår för att jag ska börja må bättre snart, och att den här förbenade tröttheten ger med sig! För nu tyar jag inte längre...

Anneli.