tisdag 28 mars 2017

Artonde uppdateringen av Frekvensmedicinen.

Nu har jag inte haft nån Frekvensmedicin på en vecka eftersom den tog slut förra tisdagen. Men idag har jag varit upp till Gävle och träffat "min" Homeopat Kari Kokko igen. 😊
Det är konstigt... Som jag skrev i förra blogginlägget så tycker jag ju att inte så mycket har hänt med mitt mående på ganska länge, men när jag satt och pratade med Kari idag så kom jag på att det kanske faktiskt har hänt lite mer än jag tänkt på!

Sen jag smackade in (och typ rakt igenom...) väggen för ca 1½ - 2 år sen har jag varit extremt stresskänslig och haft väldigt lite energi ens till roliga saker. T ex har det inte funkat att jag har haft nånting inbokat två dagar i sträck, och i de få fall det ändå har blivit så har jag mått superdåligt och blivit otroligt stressad! Minst en dag - helst två - har det behövt vara ledigt i kalendern för att jag ska orka göra nåt igen.
Men: Sen i fredags har jag haft nånting inbokat varje dag, och det kommer att fortsätta ett tag till! I fredags kom två kompisar hit och sov över hela helgen, och på lördagen kom ytterligare en kompis, för vi hade kommit överens om att vi skulle byta behandlingar med varann alla fyra (supermysigt 😌 )! På söndagen - efter kompisarna åkt hem - var jag iväg till en tjej som hade "Ljusparty" och igår var det Pyssel- och Hantverkscafé här i Nyhyttan där jag bor. Idag var jag som sagt till Gävle och imorgon ska jag till Språkcaféet inne i stan. På torsdag kväll ska jag vara med på en Mingelkväll som Avesta Kommun anordnar för Nysvenskar och "infödingar", men sen får jag en dag utan någonting inbokat! Fast jag har funderat på att baka lite då... om jag orkar. 😝 På lördag kommer en kompis över på fika och på söndag är det planerat att ett helt gäng kompisar kommer hit! Alltså, så här mycket inbokat på så kort tid hade jag aldrig klarat bara för ett par månader sen! Jag hade "dött" av stress! Men av nån anledning så har det gått ganska bra denna gång! Visst är jag trött och längtar efter en dag eller två att "göra ingenting", men min stressnivå har inte varit lika hög som det skulle ha varit förut! DET är en klar förbättring! 😄
Och jag frågade Käre Maken om han har märkt nåt på mig som tyder på att det går åt rätt håll, och han sa att jag får lite mer gjort nuförtiden. Iallafall vissa dagar. Så, ja! Nog händer det nåt positivt med min hälsa! Hoppas det fortsätter så, fast gärna lite fortare...!
Otålig? JAG?? Kanske liiite då...! 😜

Vad sa Kari då? Jo han tycker att det går åt rätt håll men att vi ska byta ut Fumaria mot ännu ett nytt frekvensmedel, nämligen ett som heter Ytterbium som är ett metalliskt grundämne.
Den här gången ska jag ta dropparna först en gång om dagen till halva flaskan är slut och sen den sista halvan 2 gånger om dagen. Sen samma med flaska 2 och 3. Hur det här medlet kan förväntas påverka min hälsa har jag i vanlig ordning inte en susning om och vill inte veta heller för att eventuell effekt inte ska kunna skyllas på placeboeffekten. Men nu är jag som ni säkert förstår åter fylld av nyfikenhet och förväntan inför vad effekt(er) det här medlet kommer att få!
Time will tell! Stay tuned så får du också veta!

Anneli.

tisdag 21 mars 2017

Sjuttonde uppdateringen av Frekvensmedicinen.

Men nu har jag väl kanske varit lite väl snål...?
I morse tog jag sista dropparna av 3:dje flaskan Fumaria (eller sjätte om man räknar förra omgångens tre flaskor), vilket betyder att den räckt hela 3 veckor mot 2 för förra flaskan. Men som jag skrev förut så är det inte det exakta antalet droppar som är avgörande, även om man naturligtvis inte kan ta hur lite som helst! Jag har i vart fall kommit ihåg att ta dropparna två gånger om dagen! Det är bra jobbat för min "teflonhjärna"!
Three down - none to go!

Vad ska jag säga om dessa veckor då? Ja, inte har det hänt mycket, snarare tvärt om! Jag är fortfarande så extremt trött hela tiden, men det där jag skrev om mina vader i förra blogginlägget - att rodnaden och värmen i vänstra vaden blivit mer normalt - har faktiskt fortsatt att bli lite bättre, även på vänstra benet! Så nånting verkar ju hända iallafall! Fast jag hade ju hoppats på lite mer än så...

Nu kommer jag att vara utan frekvensmedicin en vecka innan jag har tid hos "min" homeopat Kari Kokko igen. Som vanligt ska det bli spännande att höra vad han har att säga och se hur han tycker att vi ska fortsätta! Och som vanligt skriver jag och berättar hur det går! 
Stay tuned! (Prenumerera på bloggen!)

Anneli.

tisdag 7 mars 2017

Sextonde uppdateringen av Frekvensmedicinen.

Som ni märker så går det lång tid mellan gångerna jag skriver... Men faktum är att jag är och har varit sjuuukt trött på sista tiden! Jag har ingen energi till typ nånting mer än det jag "måste"! Det är sååå himla träligt; jag vill ju orka massor av saker! Men när både knoppen och kroppen säger ifrån så finns det inte så mycket mer att göra än att vila!

Min frekvensmedicin tar jag som jag ska iallafall, d v s numera två gånger om dagen. Och idag tog jag sista dropparna ur andra flaskan (av tre).
Two down - one to go!

Nu när jag tar dropparna två gånger om dagen (och snålar liiite på antalet droppar) så har en flaska räckt i två veckor ganska precis. 
Vad har hänt då - OM nåt har hänt?
Ja, det är lite svårt att säga eftersom jag varit så fruktansvärt trött hela tiden, men en sak som jag undrar om det kan vara Frekvensmedicinen som gjort är nåt jag aldrig skrivit om här på bloggen! Men så här är det:
I början av 90-talet fick jag ett insektsbett på vänstra vaden som blev infekterat, och det tog ett bra tag innan det läkte. Några år senare fick jag ett liknande bett på högra vaden - inte lika illa, men mer än "bara ett litet insektsbett". Sen dess har jag haft röda märken/rodnader - stora som en större handflata - på båda ställena som betten var. Och när man känner på huden där så är den alldeles varm! Det är stor skillnad mot den omkringliggande huden - speciellt direkt efter att jag klivit ur sängen! Antagligen är det en inflammation lokalt i båda vaderna. Jag har aldrig gått till nån läkare och visat upp det här utan bara liksom vant mig vid att det är på det här viset...
För ca tre - fyra dagar sen märkte jag att huden på högra benet nästan var normal, både vad gäller temperatur och färg! På alla dessa år har jag inte märkt nån som helst skillnad - förrän nu!
Jag har ju svårt att tro att det skulle spontanläka efter så här många år, men kan ju inte heller vara hundra på att det är Frekvensmedicinen som gjort det... men vad skulle det annars vara? Och kommer det fortsätta att läka? Ingen aning! Men hoppas kan man ju alltid!

Ja, det blir spännande att se vad som händer nu när jag ska börja på den tredje (eller 6:e om man räknar allihop) flaskan med Fumaria! Håll era tummar och tår för att jag ska börja må bättre snart, och att den här förbenade tröttheten ger med sig! För nu tyar jag inte längre...

Anneli.